Nya tjänster för att stöda de äldre tas i bruk
I höst ska Österbottens välfärdsområde pilotera en ny verksamhet för att kunna erbjuda jourmässiga hälso- och sjukvårdstjänster närmare invånarna i välfärdsområdet. Verksamheten sköts av samjourens mobila enhet och akutvårdare som bedömer vårdbehovet per telefon. Avsikten med verksamheten är att dels stöda i synnerhet hemmaboende äldre och erbjuda vårdstöd av jourkaraktär till personal inom hälso- och sjukvården samt att dels minska trycket på samjouren och den icke brådskande prehospitala akutsjukvården.
– Vi har redan en längre tid varit medvetna om behovet, varför jag är mycket nöjd med att vi lyckades få en projektchef som kan planera det här projektet för att vi ska kunna testa den här verksamheten. Målet är ändå att fortsätta planeringen för att vi ska kunna utveckla en mångprofessionell och beständig verksamhetsmodell som täcker hela välfärdsområdet, berättar överskötare Saija Seppelin som ansvarar för jourservicen.
Jourvård hemma
Vid samjouren koordineras verksamheten av en erfaren sjukskötare, som skötarna och vårdarna inom hemvården och boendeservicen kan ringa. Koordinatorn bedömer vårdbehovet på basis av samtalet och kan vid behov köra till patienten för att ge patienten sådan vård som kan erbjudas vid samjouren. Därmed behövs ingen ambulans och patienten slipper besöka samjouren.
Den mobila enheten är utrustad så att sjukskötaren exempelvis kan ta blodprov hos klienten. Servicen ersätter ändå inte den prehospitala akutsjukvården. Det är alltså viktigt att hemvården och boendeservicen i nödfall (t.ex. en krampande eller livlös patient) ringer direkt till nödnumret även i fortsättningen.
Den mobila enheten kan erbjuda klienten vård som annars skulle kräva ett besök hos jouren. Såsom till exempel intravenös antibiotika behandling och limning av sår.
– Vården planeras och genomförs via distansförbindelse i tätt samarbete med antingen klientens egen ansvariga läkare eller samjourens läkare. Den vård som ges hemma kan fortsättningsvis skötas av hemvården, berättar Vesa Aro som fungerar som projektchef för projektet.
Trängseln på jouren kan skapa extra stress
Enligt forskning kan långvarig vistelse på jouren höja risken för att funktionsförmågan hos äldre blir nedsatt, men dessutom kan den ofta rådande trängseln på jouren skapa extra stress. Det att äldre måste vistas på samjouren i timtal i den eventuella trängseln i stället för i den bekanta miljön kan avsevärt förlänga tillfriskningstiden. I och med detta kan all vård som kan ges hos äldre till och med påskynda tillfrisknandet och förkorta vårdperioden.
Verksamheten ska testas i höst först inom Vasa stads och Korsholms område – och berör i testfasen uttryckligen hemvårdens och boendeservicens klienter. Servicen erbjuds i den första fasen inte till övriga invånare i välfärdsområdet.
– Vi kommer att fortsätta utveckla och planera verksamheten för att vi senare ska kunna erbjuda den i hela välfärdsområdet. Servicen kommer åtminstone under testfasen att erbjudas utanför tjänstetid, konstaterar Seppelin.
Den prehospitala akutsjukvården erbjuder också hjälp per telefon
I höst ska man även testa en annan verksamhetsform där akutvårdare i samband med uppdrag som nödcentralen klassat som icke brådskande först ringer till uppringarna före en ambulans skickas till platsen. Vårdbehovet bedöms först av en erfaren akutvårdare per telefon, vilket kan leda till att man eventuellt inte behöver skicka en ambulans till platsen överhuvudtaget.
Akutvårdaren ringer uppringaren så fort som möjligt, men ändå inom en timme från att nödcentralen förmedlat uppdraget till den prehospitala akutsjukvården.
– Även på nationell nivå försöker man att sköta icke brådskande uppdrag inom två timmar från larmet, varför bedömningen av vårdbehovet per telefon förhoppningsvis kan förkorta insatstiden för icke brådskande uppdrag, säger Aro.
Verksamheten täcker hela Österbottens välfärdsområde, från Larsmo i norr till Kristinestad i söder, ända till Satakuntas gräns.
För tillfället sköter den prehospitala akutsjukvården i Österbottens välfärdsområde cirka 7 000 icke brådskande akutvårdsuppdrag årligen (det här antalet inrymmer inte förflyttningstransporter mellan vårdinrättningar). Icke brådskande uppdrag innebär att akutvårdspersonalen är bunden till uppdrag som ofta kan jämföras med hälso- och sjukvårdsrådgivning. I övriga Finland har man märkt att de bedömningar av vårdbehovet som görs av den prehospitala akutsjukvården per telefon minskar antalet icke brådskande akutvårdsuppdrag med cirka hälften.
Den här typen av bedömningar av vårdbehovet som görs per telefon kommer att erbjudas på tre språk dygnet runt, vilket gör att möjligheterna att sköta brådskande uppdrag per ambulans förbättras. Målet med verksamheten är att ge råd och anvisningar i icke brådskade lägen. I nödfall och i oklara fall skickas alltid en ambulans till platsen. – Introduktionen av både samjourens sjukskötare som ska arbeta på den mobila enheten och de akutvårdare som ska bedöma vårdbehovet per telefon inleds i början av september – när introduktionen har slutförts startar verksamheten omedelbart, säger Aro.
