De mest brådskande patienterna går alltid förbi kön på akuten

Verksamheten minskades på många hälsostationer över sommaren. Det har varit svårt att hitta vikarier och exempelvis skötare är fortsättningsvis förflyttade för att utföra uppgifter i anknytning till coronaepidemin, till exempel för att ge vaccin. Många patienter som inte har fått vård på den egna hälsostationen har blivit hänvisade till eller själva sökt sig till akuten.

Grunderna för brådskande vård finns i stadsrådets förordning och utgör alltså riksomfattande rättesnören för alla enheter som erbjuder hälso- och sjukvårdstjänster. På basis av dessa bestäms det hur snabbt man bör få vård i olika situationer.

– Endast de patienter som genast behöver vård skulle egentligen höra till akuten på Vasa centralsjukhus. De patienter som inte behöver omedelbar vård tas om hand på hälsostationerna, förtydligar Ann-Katrin Brandtberg, servicechef på akuten vid Vasa centralsjukhus.

Största delen av akutens patienter får med sig vårdanvisningar och får åka hem. Ungefär 40 patienter i dygnet flyttas till sjukhusets eller hälsovårdscentralernas bäddavdelningar för fortsatt vård.

– Om bäddavdelningarna inte kan ta emot patienterna blir de kvar på akuten. Akutens resurser har inte dimensionerats med tanke på avdelningsarbetet. Det här har säkert varit det största problemet denna sommar.

Kösituationen lever hela tiden och den är svår att förutspå trots att väntetiderna aktivt följs med och man får statistikuppgifter över dem. Brandtberg följer till exempel med patientmängderna och genomströmningstiderna, det vill säga hur lång tid det tar från att patienten anländer till att han eller hon avlägsnar sig från akuten. Genomströmningstiderna varierar mellan 10 minuter och 43,5 timmar.

– Om vi jämför augusti 2020 med augusti 2022 har väntetiderna varit betydligt längre i år. Sommaren 2020 var lugnare på grund av coronaepidemin, men det förklarar inte skillnaden helt och hållet. Patientmängderna inom specialsjukvården har hållits på relativt samma nivå.

Den respons patienterna ger behandlas också omsorgsfullt.

– Den responsen berättar inte heller hela sanningen om verksamheten på akuten, eftersom man lättare ger respons när man är missnöjd. De som snabbt har fått hjälp skyndar sig nöjda hemåt.

De brådskande patienterna alltid först

När patienterna sitter i väntrummet ser de ofta personal som går förbi och försvinner bakom stängda dörrar. Lugnet i väntrummet kan lätt skapa en illusion om att patienterna är få.

Centralsjukhusets akutmottagning består av två delar.

– Väntrummen i korridoren och undersökningsrummen i anknytning till dem är ämnade för så kallade ”gående patienter”. På eftermiddagen och kvällen är det i allmänhet mest patienter i denna del. Största delen av dem kan inte vänta till följande dag. De har till exempel sår eller frakturer.

I den andra delen som är avskiljd från väntrummen finns ett stort övervakningsrum och mindre isoleringsrum. De är ämnade för patienter som behöver övervakning eller genomgår åtgärder.

I de utrymmen som de som sitter i väntrummen i korridoren inte ser vårdas de patienter som hör till brådskandeklass A, exempelvis olycksoffer, patienter med sjukdomsattacker, återupplivningspatienter och infektionspatienter i dåligt skick som kommer in med ambulans.

– Dessa fall går förbi alla andra i kön och binder alltid till sig 2-3 skötare. De mindre brådskande jourpatienterna tvingas alltså alltid vänta längre.

Coronaepidemin påverkar fortsättningsvis

Coronaepidemin syns fortfarande i vardagen på akuten.

– En patient som testat positivt för corona eller misstänks ha corona är alltid en isoleringspatient. Isoleringspatienter binder alltid till sig vårdpersonal, berättar Brandtberg.

Vårdpersonalen klär sig i skyddsutrustning före de träffar en coronapatient och före de kan gå och ge andra patienter vård ska skyddsutrustningen av. Det går åt tid till att tvätta sig och byta kläder.

Ring jourhjälpen först

Brandtberg är medveten om att det kan kännas som att ens ärende inte fortskrider före man har träffat en läkare. Före patienten träffar läkaren har dock en rad andra professionella deltagit i vården av patienten, till exempel har laboratorieprov eller röntgenbilder tagits och en skötare har intervjuat patienten.

– Läkaren bekantar sig med patientens sjukjournal för att få en bild av personens sjukdomar, planer och medicinering före han eller hon träffar patienten. Det görs alltså mycket förberedelser som patienten inte ser, påminner hon.

Patienterna själva kan också påverka kösituationen. Före man åker till akuten ska man alltid ringa jourhjälpen på telefonnummer 116 117 och agera enligt de anvisningar man får när man ringer.

– En professionell på jourhjälpen gör en bedömning av din situation, ger råd och instruktioner. På detta sätt kan man undvika ett onödigt besök på akuten. Om du ges instruktioner om att åka till akuten får akuten redan vissa förhandsuppgifter om dig, säger Brandtberg.

På akuten används även distansläkartjänster under vissa tider, så alla situationer förutsätter inte alltid ett besök på plats på akuten.