Elev- och studerandevård – när barn eller tonåring inte mår bra

Energidrycker innehåller vanligtvis:

• Koffein: Har en uppiggande effekt, men kan orsaka hjärtklappning och sömnsvårigheter.
• Socker: Ger energi, men kan leda till blodsockersvängningar och viktökning.
• Taurin och guaranaextrakt: Förstärker den uppiggande effekten, men deras verkningsmekanismer är inte tillräckligt utredda.
• Vitaminer och andra tillsatser: Finns i små mängder.
• Energidrycker är populära bland unga, men deras användning innebär risker.

Energidryckers effekter på unga

• Kortsiktiga effekter:
  • Ger en tillfällig uppiggande effekt, ökar prestations- och koncentrationsförmågan under en kort tid.
  • Kan orsaka hjärtklappning, nervositet och sömnsvårigheter
• Långsiktiga effekter:
  • Överdrivet koffeinintag kan leda till sömnstörningar och beroende.
  • Sockerrika energidrycker ökar risken för övervikt och karies.
  • Regelbunden konsumtion av energidrycker kan orsaka hjärt- och kärlproblem.
  • Att kombinera koffein och alkohol är farligt.

Varför passar inte energidrycker för unga?

• Ungas hjärnor och kroppar är fortfarande under utveckling, vilket gör dem känsligare för koffein och andra ingredienser.
• Den höga koffeininhalten i energidrycker kan orsaka allvarligare biverkningar hos unga än hos vuxna.
• Regelbunden användning av energidrycker kan orsaka sömnproblem och påverka skolgången negativt.

Vilka alternativ finns till energidrycker?

• Vatten är det bästa törstsläckande alternativet.
• Frukt och grönsaker innehåller naturlig energi och vitaminer.
• Hälsosamma mellanmål är t.ex. nötter, yoghurt eller fullkornsbröd.
• Tillräckligt med sömn.

Som ung växer och utvecklas kroppen i snabb takt. Motion ger kraft som hjälper dig att må bra, orka mer och njuta fullt ut av livet.

Varför är motion viktigt för ungdomar?

• Stärker kroppen: Muskler, skelett och hjärta blir starkare.
• Förbättrar humöret: Motion frisätter endorfiner som får dig att känna dig lycklig och energisk.
• Minskar stress: Motion sänker stressnivåerna och hjälper dig att slappna av.
• Förbättrar sömnkvaliteten: Motion ökar sömnens kvalitet och hjälper dig att sova bättre.
• Ökar självkänslan: Motion gör att du känner dig starkare och mer självsäker.
• Främjar socialt liv: Genom motion kan du träffa nya människor och umgås med vänner.
• Om familjen utövar motion tillsammans, stärker det familjesammanhållningen och den psykiska orken för både föräldrar och barn/den unga.

Vilken slags motion bör ungdomar ägna sig åt?

• Rör på dig aktivt minst en timme per dag: Du behöver inte springa maraton varje dag. Det viktigaste är att pulsen höjs och du blir lite andfådd. Promenad, cykling, dans, simning, bollspel – är bra alternativ.
• Styrketräning 2–3 gånger i veckan: Gym, kroppsviktsövningar, klättring, dans – stärker muskler och skelett.
• Variationsrik motion: Prova olika aktiviteter så kan du hitta din favorit. Motion behöver inte vara dyrt. Gå ut i naturen, promenera, cykla eller gå i trapporna istället för att ta hissen. På nätet finns också massor av gratis träningsvideor som du kan göra hemma.
• Utforska vilka motionsmöjligheter din kommun erbjuder. Många kommuner har billiga eller gratis träningsgrupper för ungdomar. Även “Hobby-Suomi”-modellen erbjuder möjligheten att prova olika aktiviteter under skoltid.

Kom ihåg!

• Motion behöver inte vara prestation, det ska vara roligt.
• Varje steg är en seger!
• Motion är en investering i ditt välmående!

Barnets/ungdomars matvanor

• Regelbunden och varierad mat är viktig för Barns/ungdomars tillväxt och utveckling. Ungdomen kan fatta egna beslut om sin mat, det hör till puberteten.
• Föräldrar bör se till att det finns hälsosamma mellanmål åt barnet/ungdomen efter skolan. Ungdomen kan ibland säga att hen inte alltid äter i skolan, vilket inte behöver vara oroande. Om ungdomen sällan äter i skolan bör man dock ta itu med det.
• Det är också bra att komma överens med ungdomen om energidrycker och godiskonsumtion. Det är viktigt att tidigt ta upp eventuella oroande matvanor med ungdomen.
• Hälsosam mat för ungdomen innehåller fullkornsprodukter, grönsaker, frukt, bär och grönsaker.
• Rekommendationen är att äta fisk, måttliga mängder fågel, en del rött kött samt fettfria eller låg-fett mjölkprodukter. På så sätt får ungdomen tillräckligt med vitaminer, mineraler och fibrer.
• Alla barn och ungdomar i åldern 2–17 år rekommenderas D-vitamin-tillskott året runt.

Källa: THL:s näringsrekommendationer

God sömn och regelbunden dygnsrytm hjälper ungdomar att orka och må bättre. När en ung person har rutiner som hen håller sig till, vet både sinne och kropp vad som väntar, vilket underlättar att somna och att hålla sig vaken.

Hur mycket sömn behövs?

• De flesta ungdomar behöver cirka 8–10 timmars sömn per natt.
• Under tonåren behövs mycket sömn, därför kan morgnar kännas extra jobbiga.
• Om sömnrytmen rubbas kan det öka stress och göra vardagen svårare. Rytmen kan återställas genom att vakna samma tid varje morgon och gå till sängs i tid.

Få ordning på dygnsrytmen – så stödjer du god sömn

• Regelbundna måltider hjälper till att hålla energinivåerna jämna.
• Tillräcklig vila och sömn skapar grunden för allt annat.
• Motion hjälper till att göra av med energi och förbättrar sömnkvaliteten.
• Meningsfulla aktiviteter som studier och hobbyer ger innehåll åt dagen.
• Vänner och familj ger psykiska resurser.
• Kom ihåg att göra saker du tycker om.

Vad göra om sömnen inte kommer?

• Ibland kommer inte sömnen, hur mycket man än försöker. Sömnsvårigheter är vanliga och kan bero på många orsaker, som stress, oregelbunden sömnrytm eller vissa drycker.
• Om sömnproblemen pågår länge eller stör din vardag, var inte ensam. Om egna metoder inte räcker, sök hjälp från sjukvården eller andra ungdomsinriktade tjänster.

Puberteten

• Puberteten börjar ungefär vid 8–14 års ålder. Utvecklingen är mycket individuell. Ofta börjar puberteten ungefär i samma ålder som ungas föräldrar.
• Den unges kropp förändras och känslorna växlar. Puberteten kan vara en tuff tid för föräldrar eftersom den unga kan irriteras av små saker. Vissa ungdomar kan vara mer tillbakadragna, men kämpar ändå med svåra känslor.
• Föräldrar bör ge den unga utrymme och samtidigt ta hand om sin egen ork. Den unga är inte längre ett barn men inte heller vuxen, och behöver fortfarande kärlek och gränser.

Flickors pubertetsförändringar

• Puberteten börjar i allmänhet tidigare hos tjejer än hos pojkar. Den fysiska utvecklingen varar i ungefär fyra år hos tjejer.
• Det första som händer är att brösten börjar växa när östrogen bildas i äggstockarna. Därefter börjar könshår växa, huden blir fetare och längdtillväxten ökar. Höften vidgas, kroppens former blir rundare och fettvävnad ökar.
• Den största förändringen för tjejer är menstruationens början, som kommer efter den kraftigaste tillväxtperioden. Menstruationen börjar individuellt; hos vissa redan vid 9 års ålder och hos andra först vid 17. Menstruationen är i början ofta oregelbunden, vilket är normalt.

Pojkars pubertetsförändringar

• Hos pojkar ökar längdtillväxten och de kan växa tio centimeter per år. Tillväxtspurtar brukar pågå i ungefär två år.
• Fysiska förändringar är: rösten blir mörkare, huden blir fetare, svettlukt förstärks, muskler växer och vikt ökar. Pojkars längdtillväxt upphör runt 18 års ålder. Undantagsvis kan vissa killar kan ha en sen tillväxtspurt under sin militärtjänstgöring i 18–20 års åldern.
• Testiklarna börjar växa i början av puberteten, följt av penis och könshår ungefär ett år senare. Nattliga utlösningar och erektioner börjar vid ungefär 13,5 års ålder.
• Skäggväxt och armhålor börjar få hår vid cirka 16–18 års ålder.
• Pojkar utvecklas fysiskt på kortare tid än tjejer. Röstförändringen är en av de största förändringarna eftersom rösten kan variera okontrollerat.

• Puberteten börjar mycket individuellt, från lågstadiet upp till sista året i högstadiet.
• Tonåringen har känslostormar och självständigheten börjar växa fram.
• Den fysiska tillväxten och kroppsförändringarna förvirrar den unge. Samtidigt utvecklas tankarna och den sexuella identiteten.
• Förhållandet till föräldrarna förändras starkt. Den fysiska utvecklingen går snabbare än den psykiska utvecklingen.
• Tonåringens hjärna utvecklas kraftigt under puberteten och fortsätter ända upp till 25 års ålder. Därför behöver hjärnan träning.
• Tonåringens tankar förändras, hen utvecklas till en egen person med egna åsikter. Tonåringen är kritisk mot sin omgivning och håller hårt fast vid sina egna åsikter, som ibland kan vara väldigt svartvita. Tonåringen kan känna sig orolig och ledsen.
• Kompisar är viktiga för tonåringen, och genom dem lär sig den unge sociala färdigheter.
• Modeller utanför hemmet erbjuder den unge alternativ när det gäller värderingar, livsstilar och trosuppfattningar. Vid 15–17 års ålder lär sig tonåringen att se saker från olika perspektiv, vilket leder till att intolerans ersätts av tolerans.

Barns koncentrationssvårigheter kan visa sig på många olika sätt:

• Barnet är överaktivt och rör sig hela tiden.
• Barnet drömmer sig bort och är tankspritt.
• Barnet reagerar starkt på nya situationer.
• Barnet har svårt att koncentrera sig på läxor och vardagliga sysslor.
• Barnet behöver mycket stöd hemma och i skolan.

Bakom rastlöshet och bristande koncentration kan det finnas flera orsaker:

• Problem i familjen (psykiska, ekonomiska, våld)
• Sömnbesvär
• Vardaglig stress, ensamhet och mobbning
• Barnet känner oro eller rädsla
• Inlärningssvårigheter
• ADHD
• Fysiska orsaker såsom huvudvärk, smärta eller nedsatt hörsel
• ADT som är självförvållade koncentrationssvårigheter. De kan till exempel uppstå på grund av stress i vardagen, krav i studierna eller för att man använder smartapparater väldigt mycket.

Om barnets koncentrationssvårigheter har pågått länge, och barnet har problem i förskolan eller skolan, är det bra att ta kontakt med rådgivningen eller skolhälsovården.

• Mobbning kan förekomma både i skolan och på fritiden. Man talar om mobbning när det är kontinuerligt.
• Mobbning kan vara fysisk, till exempel slag eller sparkar, och psykisk, till exempel att bli utskälld, retad eller att det pratas illa bakom ryggen. Det kan också vara att den mobbade lämnas utanför och stängs ute från gruppen.
• Mobbning kan börja plötsligt och det är aldrig den unges/barnets fel, även om barnet är annorlunda än andra.
• Mobbning måste alltid stoppas. Mobbning kan ha långvariga effekter på barnets liv.
• Mobbning sker också på nätet, där mobbaren lätt kan gömma sig bakom ett användarnamn. Även denna typ av mobbning måste stoppas omedelbart. Det är bra att påminna barnet om att hålla sina inloggningsuppgifter och lösenord privata.

I skolorna finns handlingsplaner för att förebygga och stoppa mobbning. Föräldrar bör kontakta skolans lärare direkt om deras barn blir mobbat. Det är också bra att prata med barnet och finnas som stöd. Vid behov kan man även kontakta skolhälsovårdare eller kurator. Nätmobbning utreds, och om det bedöms som brottsligt kontaktas polisen.

Mobbning (MLL)
Kiusaaminen, mitä vanhemmat voivat tehdä (MLL, på finska)
Mobbning (Mielenterveystalo)
Kiusaaminen (nuortenlinkki.fi)

Ett barn kan möta olika utmaningar i skolan. Det kan vara så att barnet vägrar gå till skolan, inte vill göra sina läxor eller pratar negativt om skolan. Barnet kan också ha mardrömmar på nätterna eller ont i magen. Detta kan komma som en överraskning för föräldrarna. Att prata med barnet kan hjälpa till att ta reda på varför skolgången är utmanande. Det är också bra att diskutera skolgången med läraren.

Inlärningssvårigheter

Inlärningssvårigheter betyder att barnet har svårt att lära sig till exempel att läsa, räkna eller skriva. Ofta finns flera orsaker bakom inlärningssvårigheter:

• minnessvårigheter
• svårigheter med matematik
• svårt att koncentrera sig
• överaktivitet
• svårigheter med rumslig uppfattning
• blyghet eller känslighet

Som förälder kan du även försöka uppmuntra och peppa dit barn att göra läxorna, skolmotivationen kan minska iom. inlärningssvårigheter Vid behov kan skolans speciallärare eller psykolog bedöma inlärningssvårigheterna.

Skolan samarbetar med föräldrarna för att överväga vilka stödåtgärder som behövs för att hantera de utmaningar som eleven möter i skolan. Föräldrar har rätt att begära ett möte med till exempel skolans mångprofessionella expertgrupp i vilket fall de nödvändiga professionella som är involverade i barnets ärenden kommer att inkluderas i diskussionen med föräldrarnas och den unga personens tillstånd: till exempel läraren, kuratorn och specialläraren.

Under tonåren söker man sin plats i världen och funderar på vem man är. Samtidigt bygger man grunden för vuxenlivet. Självkänslan hjälper personen att hitta sitt eget värde, vilket gör det lättare att hantera livets utmaningar.

Vad är självkänsla?
Självkänsla betyder att en person tror på sina möjligheter och accepterar sina styrkor och svagheter. Man litar på sina egna förmågor. God självkänsla innebär inte att man ser sig själv som perfekt, utan att man har en realistisk och positiv bild av sig själv.

Varför är självkänsla viktigt för unga?

• Hjälper att klara utmaningar: Självkänslan hjälper dig att övervinna motgångar och lära dig av dem.
• Förbättrar relationer: God självkänsla hjälper dig att bygga bra och balanserade relationer.
• Ökar livsglädjen: Självkänsla påverkar ditt humör positivt och förbättrar livskvaliteten.Hjälper till att fatta beslut: Självkänsla hjälper dig att lyssna på dina egna värderingar när du fattar beslut.
• Minskar pressen att jämföra sig: Om du har god självkänsla behöver du inte jämföra dig med andra.

Hur kan man stärka sin självkänsla?

• Känn igen dina styrkor: Tänk på vad du är bra på och vad du kan.
• Acceptera dina svagheter: Ingen är perfekt.
• Sätt realistiska mål: Små framgångar stärker självkänslan.
• Tala positivt till dig själv: Uppmuntra dig själv och var snäll mot dig själv.
• Undvik jämförelser: Alla är unika och värdefulla på sitt sätt.
• Omge dig med positiva människor: Var med dem som stöttar dig.
• Gör saker du tycker om: Hobbyer förbättrar självkänslan.
• Förlåt dig själv: Även om du gör misstag ibland, fastna inte i dem.

Alla barn är trotsiga ibland, men om trotsigheten börjar störa hela familjens liv, är det värt att göra en bedömning av situationen. Trotsighet kan också påverka barnets vänskapsrelationer och skolgång. Barnet kan bli aggressivt om hen inte får sin vilja igenom. Aggressivitet kan visa sig som våld eller att orsaka oro för andra. Hälften av barns och ungdomars trotsstörningar bryter ut under barndomen och hälften under ungdomstiden.

Hur beteendestörningen visar sig:

• Ett trotsigt barn kan vara impulsivt, vilket innebär att svag känsloreglering ofta leder till raseriutbrott och våldsamt beteende.
• Barnet kan också ha låg tolerans för negativa känslor som skam och ilska, eller vara mycket egocentriskt.
• Aggressivitet kan vara kopplad till psykisk ohälsa, ADHD, missbruksproblem, depression eller psykos.
• Ibland ligger barnmisshandel, traumatiska upplevelser eller sexuella övergrepp bakom aggressiviteten.

Det är viktigt att föräldrar söker hjälp om deras resurser minskar och barnets skolgång försvåras. Föräldrar får stöd och verktyg för att klara vardagen bättre. Det är också viktigt att känna igen situationer där barnet har fler symtom. Barnets behandling kan innehålla individuell terapi, familjeterapi, medicinering och socialt stöd. Hjälp kan sökas från elevhälsan, den egna hälsocentralen eller familjerådgivningen.

Ångest är en känsla vars uppgift är att varna för hotfulla situationer. Under ungdomsåren kan känslorna vara starka och växla snabbt: ibland kan allt kännas hopplöst och en stund senare igen helt okej. Därför är det viktigt att den unga lär sig känna igen vilka tankar och känslor som hör ihop med det dåliga måendet

Ångest kan visa sig på många olika sätt:

• Som en diffus känsla av spänning, rädsla för framtiden
• Andningssvårigheter
• Sömnproblem
• Koncentrationssvårigheter
• Kroppsliga symtom som hjärtklappning, magont eller muskelspänningar.

Ångest kan orsakas av vardagliga situationer, såsom skollunch, läkarbesök, att tala inför andra eller förändringar i människorelationer. Den unga kan känna sig sämre eller annorlunda än andra, och social press kan leda till att man granskar sig själv mycket. Sådana känslor av ångest och rädsla är vanliga och det är bra att prata om dem med en pålitlig vuxen.

Ångest blir ett problem när den stör det normala livet och leder till att man undviker platser, situationer eller människor. Den kan vara ständig eller komma i attacker och orsaka nervositet, rastlöshet eller rädsla.

Det är bra att söka hjälp via elevhälsan eller hos en annan professionell om de egna resurserna eller stödet från närstående inte räcker till. Tillsammans med en professionell kan man hitta nya perspektiv i stället för ständiga bekymmer samt sätt att hantera svåra känslor.

Ungdomars humör varierar eftersom förmågan att känna igen sina egna känslor och att reglera sitt eget beteende utvecklas. Ungdomen kan fundera över sin sexualitet och identitet. Även sexuell läggning och könsidentitet kan väcka frågor. Ungdomen kan också vara besviken i kärleksrelationer eller sörja ett uppbrott eller en förlust. Om den nedstämda känslan varar länge kan ungdomen ha en depression.

Symptom på depression hos ungdomar:

• Sänkt humör och irritation
• Minskad intresse eller glädje
• Utmattning
• Trötthet trots tillräcklig sömn
• Sömnsvårigheter
• Minskad aptit
• Låg självkänsla
• Självskadebeteende eller självmordstankar

Hjälp vid depression:

• Om ungdomen inte orkar gå till skolan eller klarar vardagsrutiner, sök hjälp
• Uppmuntra ungdomen att prata med närstående eller vänner
• Ungdomen kan prata med hälsovårdare
• Tid kan bokas på hälsocentralen för ungdomen
• Vid självskadebeteende, kontakta akutmottagningen
• Nationell jourtelefon för rådgivning: 116 117

Självdestruktivt beteende är tyvärr ett problem som många unga drabbas av. Självdestruktivt beteende innebär att en person skadar sig själv medvetet eller planerar att göra det. En ung person kan ha skärsår, självmordstankar eller till och med självmordsförsök.

Vad är självdestruktivt beteende?
En person med självdestruktivt beteende har självdestruktiva tankar, känslor eller handlingar som syftar till att skada sig själv. Det kan visa sig på många olika sätt, såsom:

• Man har självmordstankar eller -försök
• Man kan skära sig själv eller skada sig på ett annat sätt
• Riskbeteende, som missbruk eller vårdslöst beteende
• Ätstörningar

Vad orsakar självdestruktivt beteende?
Självdestruktivt beteende har ofta många bakomliggande orsaker, som:

• Psykisk ohälsa, som depression, ångest eller personlighetsstörningar
• Traumatiska upplevelser, som våld eller sexuella övergrepp
• Mobbning eller social isolering
• Problem i familjen
• Höga prestationskrav

Ibland kan självdestruktivt beteende vara ett sätt att hantera outhärdlig ångest. Fysisk smärta kan kännas lindrande för en stund, men det löser inte de bakomliggande orsakerna till problemen.

Vad ska du göra om du har självdestruktivt beteende?
Det är viktigt att komma ihåg att självdestruktivt beteende inte är en svaghet. Det är ett tecken på att du behöver hjälp.

• Prata med någon: Berätta om dina självdestruktiva tankar för en pålitlig vuxen, som en förälder, lärare, kurator eller hälsovårdare.
• Sök professionell hjälp: Ta kontakt med vårdpersonal, läkare, psykolog eller kurator.
• Stanna inte ensam: Omge dig med människor som du bryr dig om och som bryr sig om dig.
• Ring 112: Om du är i omedelbar fara att skada dig själv, ring genast nödnumret.

Hur behandlas självdestruktivt beteende?
Det är viktigt att prata om självdestruktivt beteende så att du kan få rätt hjälp. Behandlingen planeras alltid tillsammans med dig och tar hänsyn till de bakomliggande orsakerna till det självdestruktiva beteendet.
Självdestruktivt beteende är ett allvarligt problem, men det finns hjälp att få. Det finns många olika behandlingsalternativ och professionella kan hjälpa dig att hitta den bästa vägen för dig.

Hjälp vid självdestruktivt beteende (Mieli ry)
Ungdomsstödlinje (Nuortennetti)
Var kan man få hjälp vid självdestruktivt beteende (Psykporten)
Egenvårdsprogram för skärande (Psykporten)

Skärmberoende betyder att användningen av teknik, såsom datorspelande eller ständig scrollning på smarttelefonen, är överdriven. Det tar tid från andra saker, såsom vänner, skolgång och fritidsaktiviteter. Eftersom ungdomars hjärnor fortfarande utvecklas påverkar för mycket skärmtid negativt deras psykiska och mentala välbefinnande.

Hur känner man igen skärmberoende:

• Ungdomen spelar mer än vad som har avtalats.
• Ungdomen spenderar mycket tid på telefonen, vilket kan störa vardagen.
• Ungdomen kontrollerar tvångsmässigt telefonen för att se om det kommit meddelanden eller aviseringar.
• Ungdomen kan inte koncentrera sig på t.ex. skoluppgifter.
• Ungdomen sover inte tillräckligt eftersom hen spelar eller tittar på telefonen sent på kvällen.
• Fritidsintressen försummas på grund av spelandet.
• Ungdomen blir orolig eller arg när användningen av telefonen försöks avbrytas.
• Ungdomen har försökt minska spelandet och telefonanvändningen men har inte lyckats.
• Ungdomen hamnar i konflikter när hen ljuger om hur mycket tid hen spenderat framför skärmen.

Föräldrar kan förebygga skärmberoende genom att sätta tydliga regler och gränser. Det är bra om föräldrar visar intresse för vad ungdomen gör med sina digitala enheter. De kan välja spel och appar som passar åldern och prata om deras effekter. Föräldrarnas egen användning av digitala enheter ger ungdomen en modell för lagom skärmtid. Hjälp vid skärmberoende kan sökas exempelvis från skolkurator, skolpsykolog eller familjerådgivning.

Ungdomen är en tid för att pröva nya saker, när den unges sinne utvecklas och självbilden formas. Ungdomar kan testa droger av nyfikenhet. Också kamrattryck kan leda till droganvändning. Droger är dock inte bra för den unga kroppens utveckling, och därför måste de ha tillräcklig kunskap om olika droger.

Droger är ämnen som påverkar centrala nervsystemet och ändrar humör, tänkande eller beteende. De vanligaste drogerna är:

• Alkohol: Påverkar centrala nervsystemet dämpande, försämrar omdöme och koordination.
• Tobak och snus: Innehåller nikotin, som är starkt beroendeframkallande. E-cigaretter kan innehålla nikotinfri eller nikotinhaltig vätska. Användning av e-cigaretter försämrar lungornas normala funktion.
• Cannabis: Påverkar hjärnans funktion, kan orsaka trötthet och avslappning, men också ångest och paranoia.
• Energidrycker: Innehåller koffein och andra stimulerande ämnen, kan orsaka hjärtarytmier och sömnstörningar.
• Andra droger: Regelbunden användning kan leda till psykiska problem. Effekterna av berusning varierar beroende på ämnet.

Drogernas påverkan på unga

Den unga hjärnan och kroppen utvecklas fortfarande, så droger kan påverka dem starkare än hos vuxna. Droganvändning är förenat med många risker och skador, som:

• Beroende: Droger orsakar fysiskt och psykiskt beroende.
• Psykiska problem: Droger kan öka risken för depression, ångest och andra psykiska problem.
• Fysiska hälsoproblem: Droger är skadliga för inre organ och kan orsaka leverproblem, hjärt- och kärlsjukdomar och cancer.
• Olyckor och skador: Droger försämrar omdöme och koordination, vilket ökar risken för olyckor.
• Socialt liv och relationer: Droger orsakar problem i relationer och socialt liv.
• Skola och studier: Droger kan försämra studieförmågan och leda till frånvaro.
• Lagar och konsekvenser: Användning och innehav av droger kan vara olagligt och leda till påföljder.

Hur gör man ansvarsfulla val?

• Skaffa kunskap: Ta reda på olika drogers effekter och risker.
• Prata: Diskutera droger med pålitliga vuxna, som föräldrar, lärare, kurator eller skolhälsovårdare.
• Lär dig säga nej: Öva på att säga ”nej” till droger om de erbjuds.
• Hitta alternativ: Bra alternativ till droger är hobbyer, motion eller avkoppling.
• Sök hjälp: Om du har problem med droger, tveka inte att söka hjälp.

THL:s och HUS:s rekommendationer :

• Ingen egen smarttelefon för barn under 13 år
• Barn 0–2 år: Ingen skärmtid rekommenderas alls
• 2–5 år: Högst 1 timme per dag
• Skolbarn: Rekommenderad skärmtid högst 1 timme per dag. Helst tillsammans med en förälder
• Skolbarn, 11–13 år: Högst 2 timmar per dag
• Barn under 13 år får inte använda sociala medier

Tips till föräldar:

• Som förälder – reflektera först över din egen skärmanvändning
• Morgon- och kvällsrutiner, måltider samt dagliga resor bör hållas skärmfria
• Bra alternativ till skärmtid är vardagliga aktiviteter som att laga mat, handla, städa, leka och rita
• Var närvarande ifall barnet tittar på skärm
• Titta på program på det egna modersmålet
• En vuxen bör välja program som passar barnets ålder
• Youtube- och sociala medieklipp rekommenderas inte på grund av deras innehåll
• Undvik skärmtid när barnet är argt, besviket eller uttråkat, eftersom barnet då inte får öva sin känsloreglering
• Skärmtid påverkar sömnen pga skärmens blåljus och av hur hjärnan stimuleras av det som ungdomen tittar på. Därför rekommenderas att inte använda sin telefon eller andra skärmar 1–2 h före läggdags.

Föräldrarnas separation är en stor förändring för den unga, som väcker många olika känslor. Ibland kan man känna ilska, sorg och ibland förvirring eller till och med lättnad. Det finns inget rätt eller fel sätt att reagera på en så stor förändring i livet.

Vad händer vid en separation?
Föräldrarna är inte längre tillsammans när de skiljer sig. De är dock fortfarande den ungas föräldrar. Föräldrarna bryr sig fortfarande om den unga, även om vardagen blir annorlunda.

Vilka känslor kan separationen väcka?

• Sorg och saknad: Familjen är inte längre som förut, vilket kan väcka sorg och saknad.
• Ilska och besvikelse: Den unga kan känna ilska mot sina föräldrar när de skiljer sig.
• Förvirring och osäkerhet: Den unga kan känna förvirring och osäkerhet över vad som kommer att hända.
• Skuld: Den unga kan skylla på sig själv för att föräldrarna skiljer sig.
• Lättnad: Separationen kan kännas som en lättnad om föräldrarna har bråkat mycket.

Hur klarar man en föräldraseparation?

• Prata om dina känslor: Det är bra att berätta om sina känslor för en pålitlig vuxen, som den andra föräldern, en släkting, en vän eller en skolkurator.
• Var inte ensam: Träffa dina vänner och närstående så mycket som möjligt.
• Håll fast vid rutiner: Det är bra att hålla fast vid vardagsrutiner som hobbyer och träffar med vänner.
• Kom ihåg att separationen inte är ditt fel: Den unga behöver inte känna skuld, för separationen är en fråga mellan föräldrarna.
• Ge dig själv tid: Det tar tid att återhämta sig från separationen. Det tar en stund innan allt känns normalt igen.

En av livets svåraste saker är när en närstående drabbas av en allvarlig sjukdom. Det väcker starka känslor hos unga.

När vardagen i familjen förändras
Vardagen förändras i familjen när en familjemedlem blir sjuk. När en förälder blir sjuk är hen borta från arbetet under lång tid, vilket också påverkar familjens ekonomi och pengar. Den andra förälderns vardag blir mer belastad, vilket orsakar mycket tankar och oro även för den unga.

Skolan och stöd
En ung person kan sluta gå i skolan när det känns för tungt. Då är det bra att prata med sin lärare, skolkurator eller skolpsykolog. De hjälper till att klara av skolan och ger extra stöd vid behov. Den unga blir inte lämnad ensam utan hjälp finns att få.

Att fundera på sin egen roll
En ung person kan vilja hjälpa den sjuka familjemedlemmen genom att göra små tjänster och visa sin kärlek på det sättet, vilket ger tröst både till den sjuka och till den unga själv. Föräldern bör se till att den unga inte får för stort ansvar för sjukvården.

Sjukdomen tar mycket tid och uppmärksamhet i familjens vardag, men varje familjemedlem bör också få egen tid och stöd från varandra.

Hopp inför framtiden
Med tiden vänjer sig den sjuka vid att leva med sin sjukdom och familjens liv återgår gradvis till en ny vardag. Öppenhet och samtal inom familjen hjälper alla att anpassa sig till situationen.

Att förlora en närstående medför sorg, förvirring och det kan medföra perioder när man mister tron på livet. Att mista en närstående är en av livets svåraste saker.

Första gången eller tidigare erfarenheter
Första gången man är med om en närståendes död kan allt upplevas mycket svårt och ångestfyllt. Det kan kännas som att ingen förstår och som att alla andra går vidare med livet medan man själv stannar kvar i en djup sorg och ensamhet. Om man tidigare har gått igenom en sorg, kan det lindra smärtan och vara en tröst att tänka på att allt har sin tid och att det är möjligt att komma vidare.

Det finns inga rätta eller felaktiga känslor
Sorgen är mycket individuell. Det finns inget rätt eller fel sätt att sörja.

Krisreaktioner är normala
Man kan hamna i chock när man får veta om den närståendes död. Döden känns overklig och svår att förstå. Man kan få fysiska symptom som yrsel, illamående eller hjärtklappning, vilka är normala reaktioner i en sådan situation.

Ta hand om dig själv

• Prata: Prata med någon om din situation. Var inte ensam.
• Grundläggande behov: Sov tillräckligt, se till att äta och röra på dig.
• Dagliga rutiner: Håll fast vid vardagsrutiner om du orkar.
• Undvik droger: Alkohol och andra droger hjälper inte utan kan förvärra situationen.
• Berätta för andra: Berätta för en pålitlig vuxen, som en förälder, lärare eller skolkurator, vad som har hänt.

Att hantera sorgen

• Sorg är normalt när man har förlorat en närstående.
• Prata om dina känslor och tankar.
• Sorgen kan också bearbetas genom att skriva, rita eller på annat kreativt sätt.
• Med tiden blir känslorna lättare, även om de kan variera ibland. Ge dig själv tid att läka.

Mieli ry

Våld är ett vanligt problem som tyvärr också berör unga. Det förekommer på många olika sätt och dess konsekvenser kan vara allvarliga och långvariga.

Vad är våld?
Våld är handlingar som syftar till att skada en annan person. Det kan vara fysiskt, psykiskt eller sexuellt. Den som utövar våld försöker kontrollera eller underkuva sitt offer, vilket är ett maktmissbruk.

Vilka former av våld finns det?

• Fysiskt våld: Slag, sparkar, knuffar, strypning, hot med vapen.
• Psykiskt våld: Retande, hån, hot, utpressning, isolering, kontroll.
• Sexuellt våld: Sexuella trakasserier, sexuellt utnyttjande, våldtäkt.
• Digitalt våld: Kränkande meddelanden, bilder eller videor i sociala medier, nätmobbning, identitetsstöld. Att bli tvingad att ha på Snapkartan eller andra GPS funktioner.
• Ekonomiskt våld: Kontroll eller utnyttjande av någon annans ekonomi tex din partner tar lån i ditt namn eller vägrar betala tillbaka pengar som hen är skyldig dej.
• Kemiskt våld: då någon försöker skada någon annans fysiska eller psykiska mående med läkemedel, rusmedel, kemikalier etc.
• Religiöst/andligt våld: Religiöst våld kan i ett parförhållande ta sig uttryck i att man förlöjligar, föraktar eller rentav förnekar religiösa behov. Det kan också vara att en person tvingas att följa religiösa normer och regler
• Kulturellt våld: Då man avsiktligen kränker eller begränsar en persons självbestämmanderätt eller integritet. Kvinnlig könsstympning, tvångsäktenskap och uteslutning ur en sammanslutning är exempel på kulturellt våld. 
• Hedersrelaterat våld: är en form av religiöst våld och i det kan ingå drag av familje- eller närståendevåld. I hedersvåld ingår att offret kontrolleras och begränsas på olika sätt. Ex. kontroll, dvs. att offret utsätts för begränsning, isolering, hot och tvång.

Hur påverkar våldet?
Våld kan ha allvarliga följder för den ungas välmående. Det kan orsaka:

• Fysiska skador
• Ångest och rädsla
• Depression och självkänsleproblem
• Sömnsvårigheter och koncentrationsproblem
• Ensamhet och social isolering
• Problem i skolan och frånvaro från skolan
• Trauma och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)

Vad ska man göra om man utsätts för våld?

• Berätta för en pålitlig vuxen, som en förälder, lärare eller skolkurator.
• Var inte ensam. Sök stöd hos vänner eller andra unga.
• Spara bevis på våldet, som meddelanden eller bilder.
• Svara inte med samma mynt på våldet.
• Var medveten om att våld är ett brott.

Hur ingriper man vid våld?

• Om du ser våld, var inte tyst. Agera, berätta för en vuxen eller ring vid behov till nödnumret 112.
• Stötta våldsoffret och visa att hen inte är ensam.
• Sprid inte rykten och delta inte i våld.
• Var medveten om att våld alltid är fel.

 Stöd och hjälp: https://www.frida.help/