Tandköttsinflammation är en lömsk folksjukdom
Tandköttsinflammation drabbar både barn och vuxna och är en verklig folksjukdom. Tandköttet ömmar, rodnar, är svullet och blöder. Symptomen uppstår när bakteriebeläggning, d.v.s. plack, samlas på tandytan.
En lindrig och lokal tandköttsinflammation läker med hjälp av hemmaknep, omsorgsfull och regelbunden tandborstning och rengöring av tandmellanrummen.
– Det lönar sig att rengöra tänderna även om du har symptom i tandköttet. Tandköttet blir bara mer irriterat om de inte rengörs, berättar specialtandläkare Susanna Starck.
En blödning i tandköttet är kroppens försvarsreaktion på irritation orsakad av bakterier.
En långvarig tandköttsinflammation kan leda till parodontit, d.v.s. tandlossningssjukdom, där stödjevävnaderna som håller tanden på plats förstörs. Då blir tandköttsfickorna djupare, vilket i sin tur ger de skadliga bakterierna allt bättre förhållanden.
– Även här utgörs behandlingen av daglig rengöring. En bakteriehinna som är full av bakterier mognar i tandköttsfickan. Ju fler djupa fickor, desto mer bakterier.
När man själv regelbundet rengör tandmellanrummen med tandtråd eller en mellanrumsborste får man bort bakteriemassan som orsakar irritation från tandköttsgränsen och syre kommer åt att bryta ner de bakterier som trivs i syrefria förhållanden.
Rengöring förebygger och vårdar
Parodontit är en multifaktoriell sjukdom som vissa har ärftlig benägenhet att få. Om benägenheten förenas med vissa bakterier, rökning och dålig munhygien kan det i värsta fall resultera i tandlossning redan i tidiga medelåldern.
– Parodontit är en lömsk sjukdom på grund av att man länge är symptomfri. De stora förändringarna i tändernas stödjevävnader sker i smyg och man upptäcker dem själv först när ben har försvunnit omkring tanden, berättar Starck.
När springor har uppstått mellan tänderna, de har ändrat ställning eller tanden rör sig har stödjevävnaderna redan betydande skador.
Fördjupade tandköttsfickor konstateras vid tandläkarkontroller. Därför är det viktigt med uppföljning, utöver den dagliga rengöringen man gör på egen hand. Tändernas, tandköttets och stödjevävnadernas verkliga skick klarnar endast vid en tandläkarundersökning, där man bland annat mäter tandköttsfickornas djup, kartlägger blödningen och tar röntgenbilder av tänderna.
Orsakas av munnens bakterier
Munnen är inte en separat del av kroppen, påminner Starck. När vi får en inflammation i munnen reagerar hela kroppen.
Om tandköttet hela tiden är inflammerat och har djupa tandköttsfickor kan till och med 20 kvadratcentimeter av munnen vara infekterad – alltså ett lika stort område som en vuxen persons handflata.
– Varje gång du biter i något kommer bakterier in i det allmänna blodomloppet. Det här kan vara ödesdigert för till exempel äldre som har en dålig allmänkondition. De sväljer men också andas in bakterier, vilket kan ge dem exempelvis lunginflammation.
Starck berättar att man i finländska undersökningar konstaterat att parodontit är kopplad till uppkomsten av hjärt- och kärlsjukdomar. Dessutom har man konstaterat att parodontit eventuellt också är kopplad till förhöjt blodtryck.
Diabetiker har en ökad mottaglighet för inflammationer i munnen.
– Ett högt blodsocker ökar risken för inflammationer, men genom att behandla parodontit kan man lindra lågaktiva inflammationer i kroppen. Behandlingen förbättrar blodsockerbalansen hos typ 2-diabetiker, berättar Starck.
Tandborstning två gånger om dagen och tillräckligt nära tandköttsgränsen, en regelbunden måltidsrytm och xylitol-produkter hjälper till att förebygga tandköttsinflammation.
Berätta om din medicinering
Starck påminner att man alltid bör informera sin tandläkare om sina bakomliggande sjukdomar och sin medicinering.
– Läkemedel kan exempelvis hämma spottavsöndringen eller få tandköttet att växa för starkt, vilket kan vara en otrevlig sjukdom om den inte behandlas. Om man använder läkemedel som hämmar immunförsvaret kan man i samband med vården av tänderna också behöva inta antibiotika.
Inför operationer måste man ofta besöka en tandläkare. Till exempel före protesoperationer måste en tandläkare skriva ett intyg över munnens hälsa. Det här görs för att minimera risken att en muninflammation sprider sig via blodomloppet.
Fakta om finländarnas munnar
– I munnen finns det en normalflora som består av många olika slags mikrober, dvs. bakterier, virus och svampar. I en frisk mun förhindrar de tillväxten av skadliga mikrober.
– Karies som är en sjukdom som orsakar hål i tänderna och tandköttsinflammation (gingivit) är bland de tio vanligaste inflammationerna i världen. Båda kan förebyggas med en god munhygien.
– Tre av fyra över 30-åriga män lider av tandköttsinflammation.
– Två tredjedelar av 35–44-åringarna har fördjupade tandköttsfickor. Fördjupade tandköttsfickor förekommer en aning oftare hos män än hos kvinnor.
– Tecken på svår förlust av parodontalt fäste börjar synas klart redan hos 20-40-åringar, det här beror på att finländarna efter studierna inte längre regelbundet kallas till tandkontroller.