Till innehållet
Allmänt

Ett beslut hjälper att dricka måttligt

Sommaren med sina semesterdagar och fester innebär att alkoholen mer eller mindre är närvarande hela tiden. Socialterapeut Susanne Hongell uppmuntrar alla oberoende av sina konsumtionsvanor att stanna upp och reflektera över sitt eget alkoholintag.

Semesterresor, bröllop och många andra fester, festivaler, stugkvällar – sommaren är bokstavligen fylld med situationer där alkoholen är närvarande. På semestern slopas rutinerna och beteendet styrs heller inte av nästa dags skyldigheter. Visserligen räcker fredagen också till att bryta rutinerna och den kan därför också leda till en ökad alkoholkonsumtion.

”Varför inte, vi tar en till!”

Tillfället eller möjligheten att dricka är bara en faktor som påverkar konsumtionen. Socialterapeut Susanne Hongell uppmuntrar också att reflektera över varför man dricker alkohol.

– Har det blivit en vana att man måste dricka alkohol för att slappna av eller få en känsla bekräftad? Eller är konsumtionen förknippad med en kris som man vill kunna glömma för ens en kort stund, dvs. som man behöver distansera sig från? Har alkoholen blivit en lösningsmodell?

Grupptryck är inte bara de ungas problem, även en vuxen kan ha det svårt att säga ”nej tack” eller ”nu, räcker det för mig” i ett sällskap som dricker alkohol.

– Man behöver inte fundera på vad andra tänker. I det här hänseendet har kulturen utvecklats i en bättre riktning. Men alla har vi ett ansvar för den atmosfär som vi skapar. Det är helt okej att säga att idag dricker jag inte, säger Hongell.

Välj och bestäm i förväg

Genom egna val kan man se till att alkoholkonsumtionen hålls på en måttlig nivå. Alkohol är inget som man behöver ha i sitt förråd eller något som det lönar sig att köpa i kopiösa mängder för sitt skåp.

– Man behöver inte ha alkohol där hemma i lager för hela släkten, säger Hongell.

Det lönar sig att reflektera över sin konsumtion i förväg och bestämma till exempel inför en grillkväll om vad och hur många portioner alkohol man ska dricka. Hur skulle det vara att välja svaga alkoholdrycker i stället för starka alkoholdrycker eller ha en alkoholfri mocktail som bål?

Ofta är alkoholen förknippad med situationer då man planerar att ha roligt. Hongell uppmuntrar att reflektera över att behöver man alkohol för att trivas och ha roligt. Skulle man kunna hitta på något annat att göra?

– Det behövs ingen alkohol för att umgås och trivas.

Även om merparten av befolkningen inte har ett alkoholproblem eller dricker mycket, uppmuntrar Hongell att stanna upp och reflektera över sina egna konsumtionsvanor.

Man behöver inte fundera på vad andra tänker. Det är helt okej att säga att idag dricker jag inte, säger socialterapeut Susanne Hongell.

Brist på kontroll är ett tecken på problem

Det är ytterst individuellt när varningsklockorna borde börja ringa. Hongell betonar att det är omöjligt att definiera en gräns eller mätare. Det finns ingen riskfri konsumtionsnivå, men för kvinnor anser man att sju portioner per vecka utgör en måttlig risknivå, medan den för män är 14 portioner per vecka. Till exempel en cider är en portion.

-Toleransen för alkohol beror på utgångsnivån, men problemen och beroendet börjar alltid utvecklas från någon nivå. Toleransen kan utvecklas snabbt, konstaterar Hongell.

När man börjar använda mer alkohol och för längre stunder börjar det hända otrevliga saker – som problem i de mänskliga relationerna, olyckor och våldshandlingar. De är klara tecken på problem.

– Om du intalar dig själv att du bara ska dricka lite men till slut ändå dricker mycket. Eller om du tänker att jag dricker bara idag men sedan ändå dricker flera dagar i sträck. Hur många dagar klarar du dig utan alkohol? Om du förlorat kontrollen är det fråga om ett beroende och då pratar man om en sjukdom, säger Hongell.

– Om andra människor, närstående, vänner och arbetskamrater börjar påpeka om din alkoholanvändning lönar det sig att ta det på allvar. Om man är orolig för någon annan lönar det sig att föra det på tal just från det här perspektivet, och inte i en kritiserande ton, säger Hongell.

Det finns hjälp att få

Om man är orolig för sitt eget alkoholintag lönar det sig att söka hjälp i tid. Nättjänster som erbjuds med låg tröskel hjälper att bedöma läget och erbjuder stöd för att man ska kunna hantera sitt alkoholintag.

I Österbottens välfärdsområde kan man också använda sig av webbtjänsten Terapianavigaattori.fi. Genom att fylla i enkäten får man en beskrivning av sitt alkoholintag och en kod som gör det lätt att dela sin beskrivning med en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården.

– Om egenvårdsanvisningarna inte räcker till lönar det sig att vända sig till företagshälsovården, om man har den möjligheten. Välfärdsområdets psykosociala service erbjuder också hjälp, och även anhöriga kan ta kontakt om livet där hemma börjar bli svårt på grund av alkoholen, säger Hongell.

Fakta om alkohol

– Eftersom största delen av finländarna använder alkohol åtminstone i någon utsträckning är alkohol det vanligaste rusmedlet i Finland. På 2000-talet har alkoholkonsumtionen bland minderåriga minskat betydligt.

– Finländarnas totala konsumtion på årsnivå uppgår till ca 9 liter 100-procentig alkohol per invånare över 15 år.

– Man vet att alkoholkonsumtion är kopplat till åtminstone 200 sjukdomar. Ofta kommer alkoholkonsumtionen till uttryck som leversjukdomar, hjärtsjukdomar och minnessjukdomar. Alkohol kan också förorsaka cancer.

– Riskerna förknippade med alkoholkonsumtionen ökar i takt med antalet portioner och hur ofta man dricker. Ofta förstår man inte att koppla tidiga symtom som magbesvär, sömnsvårigheter eller förhöjt blodtryck med alkoholkonsumtionen.

Källa: www.ehyt.fi