Rapport: Österbottningarna borde röra på sig mera
Välfärdsområdets styrelse behandlade på sitt sammanträde rapporten som ger en bild av befolkningens välbefinnande och servicebehov. Rapporten utgör botten för hur servicen utvecklas.
– Både i vår egen service och i vårt samarbete med kommuner, föreningar och företag behöver vi satsa på sådant som stöder människans egen aktivitet och förutsättningar att ta hand om sig själv och sina närstående i vardagen. I utvecklingsarbetet med servicen måste vi se till att det ska vara lätt att ta kontakt, såväl digitalt som per telefon. De språkliga rättigheterna måste tillgodoses, säger välfärdsområdets direktör Marina Kinnunen.
Positivt är att elever på yrkesläroanstalter röker betydligt mindre än tidigare. Gällande barn, unga och familjer har det kommit oroväckande signaler om att våld mot barn och unga ökar och befolkningsgruppen rör inte på sig lika mycket längre. De här signalerna kräver åtgärder i form av att man måste bli bättre på att i ett tidigare skede identifiera barn som antingen riskerar att utsättas för eller som utsätts för våld. Den sociala servicen med låg tröskel för familjer stärks och vårdnadshavarna ska få stöd i utmaningarna som familjelivet medför.
– Vi behöver utveckla ett nytt sorts samarbete med kommuner och föreningar för att våra barn ska röra på sig mera, säger Pia-Maria Sjöström, sektordirektör för barn, unga och familjer.
Även befolkningen i arbetsför ålder i Österbotten rör på sig mindre än tidigare. Om trenden inte vänder kommer detta i framtiden att synas i form av sämre funktionsförmåga och mer sjukdomar. Andelen vuxna som lider av psykisk ohälsa har också ökat. För personer med utländsk bakgrund är speciellt diskriminering en orsak till sämre välbefinnande.
– Att upprätthålla arbetsförmågan hos personer i arbetsför ålder är a och o för välfärdssamhällets framtid. Samhället måste i bred omfattning säkerställa att alla nuvarande, framtida och till Finland inflyttade personer i arbetsför ålder bibehåller och förbättrar sin funktionsförmåga, säger Erkki Penttinen, sektordirektör för äldre.
Av Österbottens äldre bor färre (91,7 procent) i sitt eget hem jämfört med resten av Finland (93 procent). Läget varierar kraftigt mellan de österbottniska kommunerna (89,3–95,1 procent). Så här ser läget ut trots att den äldre befolkningen, liksom alla andra åldersgrupper i Österbotten, är friskare när man jämför med genomsnitten i resten av landet. Äldre i Österbotten tycker att de har en bättre livskvalitet än äldre i övriga Finland. Å andra sidan finns problemet med stillasittande också hos äldre: allt fler har svårare att gå 500 meter.
– Vi behöver satsa på service som hjälper äldre att på ett tryggt sätt bo hemma längre. Det måste vara lätt att få kontakt med vår service, eftersom det ökar känslan av trygghet, säger Pia Vähäkangas, sektordirektör för äldre.
Välfärdsområdet har redan flyttat tyngdpunkten till förebyggande tjänster som stöder hemmaboende. Exempel på dessa tjänster är hemrehabiliteringen, hemsjukhuset, jourens mobila sjukhus, seniorlinjen och seniorrådgivningen.
– Vi försöker hela tiden göra det tryggare att bo hemma och möta behovet av sjukvård på ett ändamålsenligt sätt, säger Pia Vähäkangas.
Köavkortningen inom tandvården fortsätter med köptjänster
Köerna till tandvården ska under slutet av året förkortas med köptjänster på samma sätt som år 2023. Köptjänsterna är nödvändiga, eftersom över 4 800 patienter har väntat på icke-brådskande vård längre än vårdgarantin på fyra månader. Regionförvaltningsverket har gett välfärdsområdet en anmärkning om att det tar för länge att få icke-brådskande vård.
Under år 2023 arbetade man med att korta av köerna genom att utveckla den egna verksamheten, ge servicesedlar för tandsprickor och för att slutföra rotfyllning samt genom en behandlingsmodell där patienten vårdades färdigt på ett besök. Verksamheten genomfördes som köptjänst och tack vare den kunde 1 400 patienter få vård.
Nu beslöt styrelsen att modellen med ett besök, servicesedlar och personalköptjänster fortsätter under år 2024. För verksamheten har det inte reserverats tillräckligt med finansiering inom ramen för 2024 års budget och därför kommer ärendet att läggas till i tilläggsbudgeten våren 2024, något som välfärdsområdesfullmäktige beslutar om.
– Vår egen personal räcker inte till för att korta av köerna. Vi hoppas att den här lösningen ska bidra till att vi får köerna under kontroll, säger Sofia Svartsjö, verksamhetsområdesdirektör för social- och hälsocentralen.