Till innehållet

Rådgivning om levnadsvanor för äldre testas i välfärdsområdet

De kognitiva sjukdomarna ökar i takt med att befolkningen blir äldre, men genom att ändra levnadsvanorna går det att påverka riskfaktorerna. I välfärdsområdet har man nu börjat testa en mångformig modell för rådgivning om levnadsvanor. Försöket samordnas av projektet Framtidens social- och hälsocentral i Österbotten.

Tanken med rådgivningen om levnadsvanor är att motivera och stöda de äldre med hjälp av det mångsidiga programmet. Den finska FINGER-undersökningen visade att minnesstörningar går att förebygga om personer i riskgrupp ändrar sina levnadsvanor till det hälsosammare. Målet med modellen är att upprätthålla och förbättra kundens livskvalitet, förebygga kognitiva sjukdomar och andra folksjukdomar samt bidra till att den äldre klarar av vardagen så länge som möjligt.

Lillkyro hälsostation, Närpes seniormottagning och Korsholms geriatriska poliklinik deltar i försöket med rådgivning om levnadsvanor. Kunderna är 65–75-åringar som bor hemma och löper risk för kognitiv sjukdom, till exempel på grund av förhöjt blodtryck eller höga kolesterolvärden. Dessa kunder hänvisas till den mångsidiga rådgivningen. De får besöka mottagningen tre till fem gånger för att prata om kost, motion, minnesträning, ork i vardagen, sömn samt hur de ska sköta riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdomar.

Tillsammans med kunderna går den professionella igenom kundens situation med hjälp av ett frågeformulär, en intervju och mätningar. Sedan görs en konkret plan upp för rådgivningen om levnadsvanorna. Grupphandledning är också något som testas i rådgivningen. De kunder som deltar i försöket kallas till mottagningen igen i höst för en utvärdering om huruvida de har upplevt en förändring i levnadsvanorna och om de kunnat upprätthålla de önskade förändringarna.

Några tankar från personalen gällande utvecklingsarbetet med rådgivning om levnadsvanor för äldre i Österbottens välfärdsområde

– Det är fantastiskt att få vara med i utvecklingsarbetet och samtidigt kunna diskutera och vägleda äldre med deras hälsa och välbefinnande för bättre mående på alla plan. Med hjälp av konkreta tester kan vi påvisa vilka styrkor och svagheter som kunden har. Det är viktigt med uppföljning under rådgivningen, säger Harriet Harf, seniorrådgivare i Närpes.

– Österbottens välfärdsområde är ännu i startgroparna, så det är intressant att vara med och utveckla gemensamma rutiner. Det mångprofessionella samarbetet är bekant sedan tidigare, men nu har vi en bra möjlighet att utvidga det perspektivet. Samarbetet mellan olika yrkesgrupper och att tillsammans ta fram verksamhetsmodeller är av yttersta vikt i utvecklingsarbetet med rådgivningen om levnadsvanor, säger sjukskötare Jaana Tuovinen på Lillkyro hälsostation.

Johanna Silfver-Forsbacka, koordinator inom äldreomsorgen i Korsholm, upplever att det har varit intressant att delta i projektet redan från planeringsstadiet. Hon tycker att det är viktigt att satsa på förebyggande service. Så här sammanfattar hon utmaningarna som framtiden kommer föra med sig:

– Jag tror att utmaningen ligger i att identifiera kunden i rätt tid, före några kroniska sjukdomar börjar utvecklas. Man behöver ta itu med riskfaktorer i tid och man behöver veta vart kunden ska hänvisas för att få förebyggande service.

För det mesta är det svårt att upprätthålla en hälsosam livsstil, därför får de som deltar i försöket vara med på en tre dagar lång utbildning som ordnas på både finska och svenska. Metoden hjälper kunden att hitta vilka förändringsmål hen själv har, och även förslag till lösningar på dem.  Responsen på utbildningen har varit god. Harriet, Jaana och Johanna tycker att de genom utbildningen fått bra verktyg för att handleda äldre. I höst fortsätter rådgivningen om levnadsvanor med workshoppar för att utvärdera modellen på basis av resultaten i försöket. Då får man även respons av kunderna på försöket. Förhoppningen är att kunderna och personalen tycker att modellen är användbar och att den i framtiden kan börja användas i hela Österbotten.