Alla kunder i Österbottens välfärdsområde ska få tillgång till digitala tjänster

Sonja Friman och Heli Pajala arbetar med delprojektet Förberedande av digitalisering som hör under projektet Framtidens social och hälsocentral i Österbotten. Arbetet sker i samarbete med andra projekt i välfärdsområdet, exempelvis med projektet Prima Botnia.

Friman har börjat som projektarbetare i början av september och Pajala inledde sitt arbete som projektarbetare början av november. Målet med att förbereda digitaliseringen är att förbättra de digitala tjänsterna i välfärdsområdet.

Friman har under hösten 2022 besökt hälsostationer ute i kommunerna och kartlagt behovet av teknologi för att uträtta ärenden elektroniskt, och på basen av kartläggningen har hon gjort en förfrågan till personalen. Målet är att förfrågan också ska göras inom andra serviceområden.

– Med hjälp av förfrågan har vi kartlagt till vilka mottagningar som patienterna framöver ska kunna boka tid elektronisk, vilka typer av kundmöten som ska kunna ordnas via chat eller som videomöten, samt vilka elektroniska blanketter som kunderna ska ha möjlighet att fylla i, säger Friman.

Utgående från resultaten är tanken att bastjänsterna inom social- och hälsovården ska utvecklas och bli smidigare då möjligheterna till att uträtta ärenden elektroniskt ökar. Genom att de elektroniska tjänsterna blir fler, kan det växande servicebehovet också bemötas.

– Vi har redan fått gott om svar på personalförfrågan och vi har påbörjat analyserna. Det har varit trevligt att ta del av olika synvinklar, berättar Friman.

Frimans fokus ligger just nu på att tillsammans med personalen på kundservicecentralen förbereda ibruktagningen av en chatbot. Till arbetet hör bland annat att planera och skapa innehåll i chatten samt att lära sig använda det nya digitala verktyget.

Pajala å sin sida håller som bäst på med att kartlägga och sammanställa kontaktuppgifter till områdets olika tjänster.

– Både kunder och yrkesverksamma har nytta av att tjänsterna är bra beskrivna samt att kontaktuppgifter och kontaktkanaler hittas på ett smidigt sätt. Det här stöder en jämlik tillgång till välfärdsområdets tjänster, säger Pajala.

Informationen som samlas in ska användas för olika digitala tjänster, såsom egenvård och elektroniska familjecentret.

Utvecklingsarbetet, det vill säga processplanering samt introduktion och implementering av nya verktyg, sker i verksamheten och i samarbete med sakkunniga som arbetar inom området.

– De yrkesverksammas sakkunskap är i en nyckelposition för att utvecklingsarbetet ska gå framåt, konstaterar Friman och Pajala.

Utmaningar och möjligheter

Trots att arbetet pågår hela tiden går det inte alltid som smort. Utvecklingen av digitala tjänster saktas ner på grund av att det tar tid att förenhetliga olika verksamhetssätt. Att införa nya tjänster medför också ett ansvar att informera om och marknadsföra tjänsterna för brukarna, det vill säga kunderna.

– Genom att förbättra och ta i bruk digitala tjänster får kunderna ett smidigare sätt att ta kontakt med yrkesutbildade och de får även hjälp med att utvärdera egenvården, säger Friman.

– Yrkesresurserna kan på så sätt riktas dit de behövs, och det finns mera tid för de kunder som behöver få träffa någon ansikte mot ansikte. Det här ger också kunderna möjlighet att bättre delta i sin egen vårdplanering, då det till exempel går att boka tider elektronisk till de tjänster de behöver, konstaterar Pajala.

Digitala tjänster används redan mycket på andra håll i Finland, och responsen har varit positiv. Avsikten med de digitala tjänsterna är inte att de ska ersätta de traditionella tjänsterna som finns, utan de ska ge kunderna möjlighet att välja den serviceform som passar bäst. Kunden står alltid i centrum av utvecklingsarbetet.