Till innehållet
Allmänt

”Vi har inga planer på att stänga hälsostationer eller vårdavdelningar”

Kuvituskuva, jossa nuija lyö pöytään päätöksen merkiksi.
Österbottens välfärdsområde fortsätter med att utveckla likvärdiga tjänster för alla invånare i välfärdsområdet. Målet är att trygga framtidens service, få personalen att räcka till och få ekonomin i balans. Tack vare de digitala servicekanalerna kan vi stöda närservicen och erbjuda service som ges hem.

På sitt sammanträde måndagen den 15 april behandlar välfärdsområdesstyrelsen framtids- och anpassningsprogrammet för åren 2025–2026. Välfärdsområdesfullmäktige tar upp programmet till behandling den 22 april. Programmet innehåller riktlinjerna för hur Österbottens social- och hälsovård och räddningstjänster ska förnyas. Ett utkast till programmet har nu publicerats. Välfärdsområdets personal, förtroendevalda, påverkansorgan och råd samt samarbetspartners har deltagit i utarbetandet av programmet.

Servicens tyngdpunkt skiftar till service på basnivå och tidigt stöd

Programmet är en fortsättning på det utvecklingsarbete som redan pågår i välfärdsområdet. Den viktigaste riktlinjen för de planerade förändringarna är att man i fortsättningen ska kunna hjälpa invånarna i ett tidigare skede, innan de sociala eller hälsorelaterade problemen blir värre. Det här är förnuftigt ur både ett humant och ett ekonomiskt perspektiv.

Planen som nu läggs fram innehåller ingen gallring av social- och hälsocentraler, hälsostationer eller vårdavdelningar. Satsningarna på personalens välbefinnande, såsom motions- och kulturförmån (ePassi), fortsätter.

– Utgångspunkten i planen är att vi fortfarande ska ha stark närservice och ta hand om vår personals välbefinnande, säger välfärdsområdets direktör Marina Kinnunen.

Alla kommuner i Österbotten har en servicepunkt med social- och hälsotjänster på basnivå, även om utbudet av tjänster varierar enligt områdets servicebehov.

Servicehelheten för den äldre befolkningen utvecklas för att bli smidigare. Personer som behöver många tjänster erbjuds en bestående vård- och servicekontakt, vilket ökar kontinuiteten i vården. När behovet av service ökar finns det både distansvård och hemvård och ännu fler möjligheter till gemenskapsboende. Gemenskapsboende är ett tryggt alternativ för de som inte längre klarar sig hemma, men som ännu inte behöver omsorg dygnet runt. Verksamheten på vårdavdelningarna utvecklas så att vi kan erbjuda patienten vård på precis rätt nivå. Det mobila sjukhuset fortsätter och ska expandera till hela området.

I servicen för barn, unga och familjer förbättras tillgången till psykosocial service. Den sociala servicen för barnfamiljer kommer att stärkas med tjänster som stöder föräldraskapet och orken i vardagen. Verksamheten på familjecentren drar igång och därmed bildar servicen för familjer en tydligare och mer sammanhängande helhet än tidigare.

Möjligheterna att uträtta ärenden via digitala kanaler blir allt fler i hela välfärdsområdet. Redan nu finns det bland annat digital symtombedömning och tidsbokning, en chatt för bedömning av vårdbehovet och flera digitala blanketter. Parallellt med de digitala servicekanalerna finns det ändå alltid ett alternativt sätt att uträtta ärenden.

Inbesparingar bland hyror, köptjänster och personalkostnader

Kärnan i välfärdsområdets framtidsprogram är utveckling och satsning på service som ges tidigt. Ändå står välfärdsområdet inför betydande inbesparingar som inte kan genomföras endast med sådana förändringar som ger resultat på lång sikt.

Välfärdsområdet måste få sin ekonomi i balans senast år 2026. Det här betyder att verksamheten och serviceproduktionen måste anpassas till den finansiering som staten beviljar välfärdsområdet. Sparmålet för år 2025 uppgår till 30 miljoner euro och sparmålet för år 2026 till 10 miljoner euro.

Hyror är en av de största utgiftsposterna i välfärdsområdet. Hyreskostnaderna har ett direkt samband med ett hur brett servicenät välfärdsområdet har råd med. Målet är att spara 10 miljoner euro på hyreskostnaderna.

– Vi vill bevara det breda servicenätet. Vi behöver minska mängden enskilda, små hyreslokaler om vi i närheten har andra fastigheter dit verksamheten kan flytta, säger välfärdsområdets direktör Marina Kinnunen.

För personalkostnadernas del är sparmålet 20 miljoner euro. Obesatta och lediga vakanser ses över och en del av vakanserna förblir obesatta eller så gör man förändringar i arbetsbeskrivningarna. Också personaldimensioneringen och ledningsstrukturen ska ändras. Man satsar på personalens välbefinnande så att sjukfrånvaron minskar och antalet arbetade dagar blir fler.

– Personalens välbefinnande är oerhört viktigt för oss och vi vill vara en bra arbetsplats, säger Marina Kinnunen.  

Välfärdsområdesstyrelsen behandlar riktlinjerna för förändringarna i servicen och verksamheten på sammanträdet den 15 april.

Du kan bekanta dig med innehållet i förslaget i videon nedan.

Föredragningslistan, utkastet till framtids- och anpassningsprogrammet och annat mötesmaterial finns här.