Familjevård
Familjevård innebär att ett barn eller ungdom, som behöver vård utanför det egna hemmet, får omvårdnad i en privat familj. Familjevård ges av familjevårdare, vilka tidigare kallades för fosterföräldrar och familjehemmet fosterfamilj. En privat familj som tillhandahåller familjevård kallas familjehem.
Familjevård används både som vård utom hemmet för omhändertagna barn och unga och som en stödåtgärd inom barnskyddets öppenvård. Anledningarna till att ett barn eller ungdom inte kan bo hemma kan vara många och olika, till exempel missbruk, psykisk ohälsa, andra svårigheter i familjen, förälders sjukdom eller död.
Det, hur länge barnet kommer att bo i familjehemmet är svårt att veta då placeringen startar. Familjevårdens mål är att barn ska återförenas med sin födelsefamilj men ibland ser det utmanande ut redan från början.
Blev du intresserad att fungera som familjevårdare?
Ta kontakt! Här nedan finns ett formulär där du kan anmäla ditt intresse utan att du förbinder dig till något. Du kan skicka formulären per post eller som email. Då vi fått blanketten ringer vi upp dig och berättar mer och svarar på de frågor du har. Du kan naturligtvis också ringa oss.
Familjevårdaruppdraget
Familjevårdaren öppnar sitt hem som uppväxtmiljö för ett barn eller en ungdom under en kort eller längre tid, ibland under barnets hela uppväxt. Familjevårdare tar hand om barnet som en del av familjen.
Familjevårdare ger barnet eller ungdomen daglig omvårdnad och omtanke, tid, känslomässigt och praktiskt stöd. Barnet eller den unga skall ha möjlighet att uttrycka alla sina känslor, t.ex. sorg, oro, ilska, rädsla och de vuxna skall kunna ta emot känslorna.
Familjevård sköts på uppdrag av kommunen. Familjevårdare delar ansvaret för barnet med de sociala myndigheterna samt de biologiska föräldrarna. De sociala myndigheterna har det yttersta ansvaret för barnet. En viktig del av uppdraget är samarbetet med social- och hälsosektorns olika representanter, dagvård, skola samt fritidsverksamhet. Därtill ingår att stödja barnet i kontakten med biologiska föräldrar, syskon, släktingar och vänner.
Vanliga, trygga, friska vuxna med stabil livssituation och vanligt vardagsliv kan bli familjevårdare. Till familjevård behövs olika slags familjer. Familjevårdare kan vara gift, sambo, ensamstående eller ha en styvfamilj. Familjevårdare kan ha egna barn eller vara barnlös, bo i stan eller på landet.
Det viktigaste är att du har en vilja och engagemang att förbinda dig till uppdraget. Av familjevårdaren önskas ett förhållningssätt till barn, som kännetecknas av värme, förståelse, lyhördhet för barns känslouttryck samt empati. Barn behöver tid, tålamod och respektfullt bemötande från vuxen.
I ett familjehem får högst fyra personer vårdas samtidigt. Man inberäknar med familjens egna barn under skolåldern och andra personer som är i behov av speciell vård och omsorg som bor i samma hushåll till exempel funktionshindrade.
För att bli familjevårdare genomgår man en förberedande utbildning. I Vasa använder vi PRIDE-kurser som utbildning. I samband med förberedelsekursen görs en kontroll av social-, brotts- och polisregister. Kursen är en process, som består av nio gruppsammankomster, hembesök och hemuppgifter.
Utbildningen förbinder dig inte att fungera som familjevårdare. Under utbildningen bedömer vi tillsammans din vilja och dina färdigheter att fungera som familjevårdare. Efter avslutad kurs gör vi en gemensam muntlig och skriftlig slutbedömning. Sedan besluter vi tillsammans om du skall bli familjevårdare.
Som familjevårdare ingår du i ett team, som i Vasa består av familjevårdens chef, socialarbetare, socialhandledare och en sakkunnig i utvecklingspsykologi. Utöver det samarbetar familjevårdaren med barnets ansvariga socialarbetare. Det finns alltid någon du kan vända dig till för att få stöd. Det är inte ett uppdrag du skall klara på egen hand.
I Vasa får familjevårdarna ett mångsidigt stöd genom hela placeringen. Stödet följer en strukturerad plan och hör till alla. I början av placeringen får familjevårdarna ett intensivare inledande stöd. Därefter fortsätter stödet med regelbunden kontakt, gruppbaserat samspelsstöd, kamratstöd, olika utbildningstillfällen, individuellt stöd och vägledning, samt möjlighet till arbetshandledning.
Därtill erbjuder vi vid behov också stöd för de biologiska föräldrarna, barn och unga samt andra viktiga personer kring barnet, som t.ex. personalen inom dagvården och lärare.
Uppdragsavtal och ersättning
Ett uppdragsavtal görs före barnet placeras. I avtalet kommer familjevårdaren och kommunen överens om ömsesidiga rättigheter och skyldigheter i anslutning till familjevården. Uppdragsförhållandet är dock inte ett arbetsförhållande. Åt familjevårdare betalas ett vårdarvode och kostnadsersättning.
Kontaktuppgifter
Chef för familjevården Jouni Riitijoki, tfn. 040 486 2419, jouni.riitijoki@ovph.fi
Familjevårdens socialarbetare Camilla Helsing-Isaksson, tfn. 040 168 1568, camilla.helsing-isaksson@ovph.fi
Familjevårdens socialarbetare Sofia Melberg-Kultti tfn. 040 184 5898, sofia.mellberg-kultti@ovph.fi
Sakkunnig i utvecklingspsykologi Pamela Antila, tfn. 040 632 4645, pamela.antila@ovph.fi
Familjevårdens socialhandledare Essi Peurala, tfn. 040 689 7756, essi.peurala@ovph.fi
Familjevårdens socialhandledare Tea Pettersson, tfn. 040 689 7852, tea.pettersson@ovph.fi
Familjevårdens socialhandledare Mikaela Forsberg, tfn. 040 194 0425, mikaela.forsberg@ovph.fi