Behovet av familjevård ökar – välfärdsområdesstyrelsen godkände ersättningshöjningar
Nästa år kommer de ersättningar och arvoden som utbetalas av välfärdsområdet att indexjusteras. En av de mest betydande justeringarna kommer att göras inom familjevården där ersättningen kommer att höjas med 13,4 %.
Familjevård används både som vård utom hemmet för omhändertagna barn och unga och som en stödåtgärd inom barnskyddets öppenvård. Familjer som erbjuder familjevård samarbetar bland annat med socialmyndigheter och ges mångsidigt yrkesinriktat stöd i sitt arbete, men betalas även en ersättning för de barn som de vårdar.
– När ett barn av olika orsaker behöver placeras utanför hemmet, är familjevård den modell som man helst använder då den erbjuder mera hemlika förhållanden än en barnskyddsenhet, säger sektordirektör Pia-Maria Sjöström.
Det skulle behövas fler familjevårdare, och förhoppningen är att höjningen av ersättningen, som är klart högre än indexjusteringen på 5,07%, ska öka intresset för att utbilda sig till familjevårdare.
Diskussionen om gemenskapsboende fortsätter
Vid sitt sammanträde fick välfärdsområdesstyrelsen ta del av en mellanrapport om planeringen av gemenskapsboendet. Rapporten inrymmer en sammanställning av olika alternativ och verksamhetsmodeller som anknyter till seniorernas boende.
– Utgångspunkten är att invånarna i Österbotten – inom ramen för sina egna resurser – ska kunna bo hemma så länge som möjligt. Och på basis av deras servicebehov kommer de att erbjudas service som ordnas av social- och hälsovården, berättar sektordirektör Pia Vähäkangas.
Den bakomliggande orsaken till att boendeservicen nu utvecklas är den ändrade lagstiftningen. Syftet med reformen av boendeservicen är att kunna erbjuda de äldre allt flexiblare boende- och servicelösningar som placerar sig mellan hemmaboende och serviceboende med heldygnsomsorg. Det här betyder att man i fortsättningen kommer att erbjuda följande boendetjänster: gemenskapsboende, serviceboende med heldygnsomsorg samt tillfälligt boende och stödboende.
Gemenskapsboendet ska utvecklas i samarbete med kommuner, städer, organisationer och privata serviceproducenter.
– Nu närmast kommer vi att föra diskussioner med olika aktörer och utveckla samarbetsstrukturerna mellan välfärdsområdet och olika aktörer för att kunna utarbeta en modell för gemenskapsboendet, fortsätter Vähäkangas.
Digitala tjänster främjas
Välfärdsområdesstyrelsen godkände det forsknings- och utvecklingsprogram som utarbetats av en sektorsövergripande arbetsgrupp. I programmet lyfter arbetsgruppen fram följande centrala framgångsfaktorer: ett multivetenskapligt center för social- och hälsoforskning, lockande forskarkarriärer samt en fenomorienterad utvecklings- och forskningsverksamhet.
Forsknings- och utvecklingsprogrammet innehåller även fastställda mål för den forskning som bedrivs i välfärdsområdet.
– Vi har delat in forskningen i fyra huvudlinjer i enlighet med vår strategi: välbefinnande verkningsfullt, personal och ledarskap, klient- och patientsäkerhet samt värdeproducerande och hållbar användning av resurser. Dessa huvudlinjer omfattar såväl klinisk forskning som forskning av organisationens verksamhet, berättar strategi- och utvecklingsdirektör Suvi Einola.
Innan utgången av innevarande år ska tre ministeriefinansierade utvecklingsprojekt ännu slutföras. Med hjälp av de här projekten som finansierats av social- och hälsovårdsministeriet har man kunnat utveckla verksamheten, bistå överföringen av produktionen till välfärdsområdet och utveckla verksamheten för att den ska bemöta invånarnas behov.
Välfärdsområdet har ansökt om finansiering även för nya projekt.
– Med hjälp av projekt- och utvecklingsfinansieringen kan vi förnya och utveckla vår serviceproduktion. För tillfället håller vi på att utveckla i synnerhet de digitala tjänsterna i diverse projekt, konstaterar Einola.