Till innehållet
Allmänt

Utvecklingsarbete är krävande men belönande

Året 2023 går mot sitt slut och likaså projektet Framtidens tjänster som stöder äldres boende hemma (TulKoti). Anna Wadén, koordinerande serviceförman för hemvården på södra området och Berit Kivimäki, chef för servicehandledningen har båda två deltagit aktivt i utvecklingsarbetet under de två år som projektet pågått. ”Att delta i utvecklingsarbetet har varit både intressant och givande”, konstaterar Wadén.

Projektet TulKoti, som fokuserat på utveckling som stöder ett fortsatt självständigt hemmaboende, har haft ett tätt samarbete med både servicehandledningen och hemvården inom hela välfärdsområdet. Inom servicehandledningen har bl.a. hjälpmedelskatalogen med fokus på teknologi samt teknologikappsäckarna utvecklats, och personalen har fått utbildning i hur teknologin ska marknadsföras till klienterna samt utbildning i brandsäkerhet. Både servicehandledningen och hemvården har deltagit i testning av olika teknologier, såsom läkemedelsroboten Medimi och matautomaten Menumat.

Ökad kunskap om välfärdsteknologi och digitala lösningar

Anna Wadén och Berit Kivimäki ser positivt på en fortsatt användning av de resultat och produkter som skapats via utvecklingsarbetet, både ur verksamhetens och ur kundernas perspektiv.

– Som exempel kan nämnas digitaliseringen inom hemvården och att de klienter som deltagit i pilotförsök faktiskt uppskattat dessa lösningar, bland annat ALVAR-gruppverksamheten, berättar Wadén.

ALVAR är en tjänst som erbjuder distansvård till bl.a. hemvårdens klienter. I tjänsten ingår en surfplatta som placeras hos klienten, via vilken vårdare kan utföra digitala hembesök.

– Genom projektet har personalen fått en ökad kunskap om välfärdsteknologi samt om de verktyg som de kommer att kunna använda i sitt arbete. De har då också lättare att marknadsföra digitala lösningar åt klienterna, då de själva har större kunskap i ämnet. För klienternas del kommer en ökad användning av digitala lösningar att vara högaktuell under de kommande åren, konstaterar Kivimäki.

Nya verktyg och modeller för hemvården

LEAN-utbildningen som ordnats inom hemvården ger ett bra verktyg för att fortsätta utveckla nya arbetsmetoder och lösningar inom hemvården. I utbildningen deltog alla koordinerande serviceförmän, alla närchefer samt en del av vårdpersonalen, serviceansvariga i hemvården, sjukskötare samt närvårdare. Målsättningen är att hela verksamhetsområdet använder sig av metoden för att utveckla och effektivera hemvårdens arbete.

– Vi har via projektet också skapat ett digitalt verktyg, dashboard, för närchefer och ledning inom hemvården. Verktyget innehåller mätare som ger information om läget i verksamheten och fungerar som stöd i uppföljning och beslutsfattande i styrningen av det dagliga arbetet, ledning genom information, säger projektchef André Åkerholm.

Även Undervisningshemvårdens modell har visat sig vara lyckad. Modellen går ut på att vårdstuderande från olika utbildningar arbetar interprofessionellt, dvs. tillsammans mellan olika professioner. Samtidigt använder man sig av lärpar, vilket innebär att studerande går i par för att känna sig tryggare och kunna stöda varandra. I modellen ingår även virtuell handledning så att studerandeparen utför vissa hembesök där handledaren deltar virtuellt, alltså via surfplatta.

– Studerande har gett positiv feedback på undervisningshemvården och vi har sett att det har varit lättare att rekrytera nya vikarier på den enhet där det getts undervisningshemvård. Vi planerar nu att flera enheter ska komma med i undervisningshemvården, berättar Wadén.

Värdefulla och bestående resultat

Utvecklingsarbete kan vara utmanande och tidskrävande, men samtidigt också väldigt givande. Med faktorer som en stor organisationsförändring och knappa personalresurser i bakgrunden, krävs ett verkligt engagemang från hela personalen för att utvecklingsarbetet ska kunna genomföras.

– Trots utmanande tidtabeller i verksamheten är jag glad över att servicehandledningen kunnat delta aktivt i utvecklingsarbetet. Vi är stolta över den nya kunskapen som vi nu kan tillämpa och föra vidare i vårt klientarbete, säger Kivimäki.

Den extra ansträngningen som utvecklingsarbetet krävt har ändå varit värt mödan.

– Fast vi har haft många möten och det ibland har gått åt mycket arbetstid så har vi fått så mycket tillbaka. Det är sällan vi har deltagit i projekt där så mycket som utvecklats kommer att fortsätta att användas i praxis också efter att projektet avslutas, berättar Wadén.

Då Wadén och Kivimäki ser tillbaka på projekttiden kan de konstatera att en av nycklarna till framgången med utvecklingsarbetet har varit ett nära samarbete med projektet.

– Det vi tar med oss från den här tiden är att vi genom utvecklingsarbetet fått nya infallsvinklar på vårt arbete och våra befintliga processer, samt även nya processer som utvecklats via diskussioner med andra professionella, säger Kivimäki.

– Från projektets sida vill jag rikta ett stort tack till alla i verksamheten som deltagit i utvecklingsarbetet. Tillsammans har vi lyckats, konstaterar Åkerholm.

Läs mera om projektet