Till innehållet
Allmänt

Sjukskrivningar efter ingrepp blir mer individuella

Inom ramen för Arbetshälsoinstitutets nationella TYÖOTE-projekt pågår just nu arbetet med att utveckla vårdkedjorna i Österbottens välfärdsområde. Processen för vård, rehabilitering och återgång till arbetet kan snabbas upp om samarbetet mellan specialsjukvården, primärhälsovården och företagshälsovården förbättras. "Tanken är att företagshälsovården, utgående från patientens yrke, bedömer hur lång en sjukskrivning ska vara", berättar specialplanerare Susanna Heinonen som fungerar som ordförande i projektets operativa arbetsgrupp.

TYÖOTE-projektet är ett treårigt projekt (2020–2023), med syfte att sprida och förankra en verksamhetsmodell som ska hjälpa till att förebygga långvariga sjukskrivningar bland personer i arbetslivet. Målet med modellen är att företagshälsovården ska ta över ansvaret för patienten snabbare och koordinera de insatser som behövs för att patienten ska kunna återgå till arbetet så fort som möjligt. Modellen, som är utvecklad i Mellersta Finland, ska genom TYÖOTE-projektet tas i bruk i hela av Finland.

– Avsikten är att alla inom samma patientgrupp ska få en likadan bedömning oberoende av var i Finland man bor, säger specialplanerare Susanna Heinonen, som själv kom med i projektet våren 2022.

Verksamhetsmodellen för TYÖOTE

– Gäller befolkningen i arbetsför ålder.

– Ett remissförfarande tas i bruk från specialsjukvården till företagshälsovården.

– Efter ett ingrepp ger specialsjukvården sjukledighet för den tid som behövs för att patienten ska återhämta sig.

– Företagshälsovården tar därefter över ansvaret för bedömning av arbetsförmåga och förlänger vid behov sjukskrivningen samt planerar stödåtgärder för återgång till arbete.

– De som inte omfattas av företagshälsovårdstjänster remitteras till primärhälsovården.

I Österbottens välfärdsområde kommer den första patientgruppen att vara knä- och höftledsopererade, nästa grupp är axelopererade och gruppen därpå är ryggopererade patienter. Några fler patientgrupper har ännu inte bestämts. Utgångspunkten då målgrupperna har valts ut har varit att det ska vara grupper som är i arbetslivet, eftersom en av målsättningarna är att kunna förkorta sjukskrivningstiden och därmed spara på sjukskrivningskostnaderna.

– I dagsläget ger man per automatik tre månaders sjukskrivning till alla knä- och höftledsopererade. Genom den nya modellen ger man fyra veckor initialt. Huruvida sjukskrivningen sedan förlängs beror på vilket yrke patienten i fråga har. Vissa yrkesgrupper kan återvända snabbare till arbetet än andra, konstaterar Heinonen.

Det är ännu inte helt klart när implementeringen av modellen startar. Processen för knä- och höftledsopererade är klar och anvisningarna är klara, men datasystemen som ska användas är ännu inte helt färdiga.

– En stor del av förändringen är att remisser sänds redan före ingreppet från specialsjukvården till företagshälsovården, vilket ger företagshälsovården en möjlighet att förbereda sig. Remisserna ska sändas elektroniskt istället för i pappersformat. På många ställen har det inte funnits datasystem som kunna hantera elektroniska remisser, vilket har inneburit att vi blivit tvungna att bygga upp sådana system. 2M-it är därför också en viktig samarbetspartner i det här projektet, berättar Heinonen.

Helhetssyn och samarbete är viktiga komponenter i projektet

Susanna Heinonen fungerar som ordförande för Työnyrkki-gruppen. Gruppen arbetar med praktiska förberedelser såsom att förankra modellen i verksamheten samt att ta fram nya anvisningar, blanketter för förhandsinformation och dataprogram. Heinonens roll är att vara en koordinera länk mellan ledningen och personalen.

– Jag har i över 20 års tid arbetat vid Vasa centralsjukhus, både inom kirurgin, som sjukskötare och som förman, vilket är till fördel för mig i det här arbetet eftersom det gör att jag har en helhetsbild av situationen, säger Heinonen. Vi har i arbetet ett vidare perspektiv än endast specialsjukvården. Vi ser både till det som kommer före och det som kommer efter den.

Heinonen berättar att man informerat berörda parter och att responsen från fältet är positiv. Alla förstår betydelsen av att människor kan återgå till arbetet så snabbt som möjligt. En annan positiv effekt av projektet är att belastningen på specialsjukvården minskar vilket också har en gynnsam inverkan på kostnaderna för välfärdsområdet. Förhoppningen från projektets sida är att modellen blir bestående i Österbottens välfärdsområde och att fler patientgrupper kommer med i framtiden.

 Aktörer i TYÖOTE-projektet

Samarbetsforumet är en administrativ grupp med verksamhetsområdesdirektören för rehabilitering Annica Sundberg som ordförande. Gruppens uppgift är att se helhetsbilden för hur vårdkedjornas ska utvecklas.

Työnyrkki är en mångprofessionell arbetsgrupp med specialplanerare Susanna Heinonen som ordförande.

Företagshälsovården har en egen grupp som leds av läkare Tapani Schöning.  Gruppen går igenom och anpassar företagshälsovårdens processer.

Arbetshälsoinstitutet leder leder projektet på nationell nivå. Det innebär i praktiken att de håller i trådarna för att sprida verksamhetsmodellen, och att de är en kommunikationskanal mellan olika aktörer.  Marika Lassfolk och Owe Österback från Arbetshälsoinstitutet fungerar som facilitatorer för projektet i Österbottens välfärdsområde och Anitta Mäkikyrö är projektkoordinator.