Till innehållet
Allmänt

Nya metoder stöder personalen inom mental– och missbrukarvården

Delprojektet Psykosocialt välbefinnande anordnar, i samarbete med andra aktörer inom området, utbildningar för yrkesverksamma samt koordinerar metodhandledning och ger stöd i användningen av metoderna och i att förankra dem så att de blir en del av välfärdsområdets ordinarie verksamhet.

Målsättningen för delprojektet Psykosocialt välbefinnande, inom projektet Framtidens social- och hälsocentral i Österbotten, är att förbättra tillgängligheten till psykosocial vård på primärnivån och att försnabba styrningen till enhetlig behandling.

Mervi Bro och Mira Kolehmainen har i juni börjat arbeta som metodkoordinatorer inom projektet. Deras arbete består av att organisera nationella evidensbaserade psykosociala metoder, att fungera som stöd för den metodvägledning som ingår i utbildningarna samt att delta i utvecklandet av en regional samarbetsmodell tillsammans med andra aktörer inom området.

Metodkoordinatorena samverkar även med metodkoordinatorerna inom Åbo universitetscentralsjukhus samarbetsområde.

– Utvecklingsarbetet följer verksamhetsmodellen för ”Första linjens terapier”, som på nationell nivå ingår i universitetssjukhusens och välfärdsområdenas gemensamma utveckling, berättar projektchef Eija Westermark-Suksi.

Hjälp redan vid hvc-mottagningen

För att styrningen till en lämplig vårdform ska bli snabbare kommer Österbottens välfärdsområde att för vuxna ta i bruk Terapinavigatorn, som är ett digitalt frågeformulär som kunderna själva fyller i. Med hjälp av frågeformuläret styrs kunderna smidigare till rätt vård.

– Kunnandet om mental- och missbrukarservice på basnivån stärks genom att utbildning i första linjens korttidsterapi ges. Utbildningen är avsedd för yrkespersoner verksamma inom mental- och missbrukarvården, och från Österbottens välfärdsområde kommer ett stort antal personer att delta, säger metodkoordinatorn Mervi Bro.

Genom utbildningar i handledning för egenvård stärks kunskapen hos personalen på hälsovårdscentralerna. Handledning för egenvård passar vid lindriga utmaningar med den mentala hälsan och består av 1–3 interventionsgånger. Målet är att handledning för egenvård ska finnas tillgänglig redan vid hvc-mottagningarna.

– På andra håll i Finland har handledning för egenvård gett lovande resultat. Till och med hälften av de som fått handledning för egenvård har inte behövt fortsatt vård efteråt, berättar Bro.

Nya metoder för att hjälpa unga

Metodkoordinatorn Mira Kolehmainen berättar att för barn och unga tas de nya evidensbaserade metoderna IPC och IPT-N i bruk. Metoderna används för att hjälpa 13–18-åringar med depressionssymptom.

IPC är en metod som grundar sig på interpersonell psykoterapi. Den är ämnad för unga med lindriga eller medelsvåra depressionssymtom. IPT-N är en interpersonell terapiform som används vid vård av depression.

– Inom skol- och studerandehälsovården i hela Österbottens välfärdsområde har IPC-experter utbildats, och IPT-N-experter har utbildats vid ungdomsstationer samt inom specialsjukvården, berättar Kolehmainen.

Cool Kids är ett program för vård av ångest baserat på kognitiv beteendeterapi. Programmet är riktat till 7–17-åriga barn och ungdomar samt deras föräldrar. Cool Kids-experter utbildas inom specialsjukvården i Österbotten.

– De pågående utbildningarna och införandet av de här metoderna kommer att vara en efterlängtad hjälp för att identifiera och hantera störningar i den mentala hälsan redan tidigt, alltså i första linjen. På så sätt lättar också trycket i slutet av vårdkedjan och människor får hjälp vid rätt tidpunkt, konstaterar Westermark-Suksi.