Ny modell ska minska tomgången inom munhälsovården

– När en patient ringer till munhälsovården för en bedömning av vårdbehovet kan vi inte veta om patientens vård kommer att kräva 15 eller 75 minuter. Vi måste först göra en bedömning och sedan boka en tid utgående från bedömningen. Vården av patienten är alltid bunden till samma, bestämda vårdtid, men i och med den här nya modellen blir det en ändring på det, säger regionövertandläkare Annika Nummela-Mänty.

I nuläget blir både patienterna och de yrkesutbildade personerna tvungna att vänta ibland, och det är den här tomgången som man försöker åtgärda med de s.k. Helahoito-besöken.

Den här modellen erbjuds till friska vuxna som behöver få ett hål lagat eller få tandsten borttaget, medan patienter med större vårdbehov fortsättningsvis kommer att vårdas på traditionella mottagningar.

När en patient ges en tid till ett Helahoito-besök får patienten ett tidsfönster inom vilket hen ska finnas på plats, dvs. en dag och en tidsram inom vilken hen tas emot. Tandklinikens skiftchef är hela tiden medveten om de ingrepp som genomförs i vårdrummen och skickar ett textmeddelande till patienten en halv timme före besöket.

– Tidsfönstret i kallelsen kan anges exempelvis som klockan 13-14. Du kan alltså få ett textmeddelande klockan 13.15 om att du har ett vårdbesök kl. 13.45.

På det här sättet behöver patienten inte vänta i onödan i väntrummet och personalen behöver inte vänta på nästa patient.

Klart på en gång – färre besök

När patienten bokar sin tid får hen själv välja om hen vill eller kan bli en s.k. Helahoito-patient. Patienten ges sedan noggrannare anvisningar i kallelsebrevet.

– De patienter som kommer in för ett Helahoito-besök uppmanas reservera mer tid än vanligt för sitt besök. Om alla ingrepp inte kan utföras på en gång eller om patienten inte orkar med mera ingrepp bokar man en ny vårdtid. Målet är ändå att vårda patienten så att man inte behöver boka en ny vårdtid.

Patienten kan under ett och samma besök också vårdas av flera olika yrkesutbildade personer. När tandläkaren exempelvis lagat hålet kan ännu en munhygienist komma för att ta bort tandsten.

Helahoito avviker från traditionella tandläkarbesök på så sätt att patienterna inte nödvändigtvis vårdas av samma läkare, skötare eller munhygienist som de besökt tidigare.

– De yrkesutbildade personerna har naturligtvis tillgång till patientens uppgifter, men vården på mottagningen inleds alltid med att utreda det aktuella vårdbehovet.

Den som väntat längst vårdas först

Cirka hälften av personerna i arbetsför ålder i vårdkö i Vasa lämpar sig för de s.k. Helahoito-besöken. Helahoito är inte en omkörningsfil utan alla patienter är fortfarande i samma kö.

– De som väntat längst vårdas först.

Patientströmmen hanteras med hjälp av ett verksamhetsstyrningssystem. Målet är att stolen i vårdrummet ska vara tom så lite som möjligt under dagen. Helahoito-modellen kan användas vid stora enheter, eftersom modellen kräver tillräckligt med vårdrum och personal.

­När man i ett rum vårdar en patient, städar man ett annat medan man i ett tredje rum förbereder sig på att ta emot nästa patient.

– Det här en stor förändring också för våra anställda som vant sig att arbeta efter en bestämd tid. Tack vare det här kommer arbetet löper smidigare. Nu kan de yrkesutbildade personerna vårda fler patienter klara på ett besök, och så undviker man också att vården förlängs.

Modellen ska nu först tas i bruk på Vasaesplanadens tandklinik och testas i ett år. Också Korsnäståget kommer att tas med i försöket senare i höst, men även mindre enheter på Dammbrunnen och på Rådhusgatan kommer att testa den nya verksamhetsmodellen.

Ledande tandläkare Hanna Kangasmaa och övertandläkare Annika Nummela-Mänty förhåller sig försiktigt optimistiskt till det nya arbetssättet. Ett likadant system används framgångsrikt redan i fyra andra välfärdsområden.

– Det här kommer inte helt att lösa våra köproblem, men det är ett viktigt steg i rätt riktning, konstaterar Kangasmaa.