Kuratorn hjälper barn och unga att lösa knutarna i vardagen
Det händer inte ofta att fem skolkuratorer sitter vid ett och samma bord. Emilia Sandvik, Maiju Bergdahl, Malin Muukkonen, Mats Bergvik och Tanja Forslund är kollegor men arbetar på olika skolor. Oberoende av om de barn och unga som de möter i sitt arbete är från Vasa eller Korsnäs så kämpar de med likadana svårigheter.
Mobbning och relationsproblem, låg självkänsla och ensamhet är något som barnen och unga ofta vill prata om med kuratorerna. Det hjälper ofta att ta tag i skolfrånvaron för bakom frånvaron finns det ofta ett annat problem som kuratorerna kan hjälpa med.
Skolkuratorn stöder också lärare och hjälper med att lösa problem som uppstått i exempelvis klassen.
Även om de kallas skolkuratorer så erbjuder kuratorerna också hjälp i situationer som inte behöver vara förknippade med endast skolan och studierna. Skolkuratorn kan erbjuda barn och unga stöd exempelvis när deras föräldrar ska skiljas eller när någon i familjen blivit sjuk.
– Det går inte alltid att prata med barn på samma sätt som med unga och då är det viktigare att jag bara finns till och lyssnar, säger Mats Bergvik.
– Det är viktigt att få till ett empatiskt och accepterande möte, och bekräfta deras känslor. Vid behov kan vi också bedöma hurdant stöd en elev och studerande behöver och sedan hänvisa hen till rätt serviceform, fortsätter Maiju Bergdahl.
Modigt till en pålitlig vuxen
I årskurs 1-6 kommer eleverna till kuratorn ofta på grund av att en lärare eller förälder uppmanat dem att göra det. Kuratorerna uppmuntrar också föräldrar att ta kontakt med låg tröskel. Om det är något som tynger barnet så är det knappast en obetydlig eller oväsentlig sak.
Elever i årskurs 7-9 och studerande på det andra stadiet kommer också självmant men lite blygt till kuratorn.
– Det händer att studerande kommer till min dörr och säger att har du tid för jag har en liten sak som jag skulle vilja prata om, säger Emilia Sandvik.
Men det är ju för barnen och unga som kuratorn finns till.
Har du tid för jag har en liten sak som jag skulle vilja prata om?
– Vi borde använda merparten av vår arbetstid till förebyggande arbete för att nå massorna. Men merparten av arbetstiden går nog till att prata med enskilda barn och unga, berättar Tanja Forslund.
Statistiskt mår barn och unga ändå bra i Österbotten. Även om kuratorerna i sitt arbete hanterar svåra frågor och även motgångar anser de att det också är viktigt att lyfta fram saker som är bra i barns och ungas liv.
– Vi har rara, fina, empatiska och kunniga unga. De är öppna och det är lätt att skapa förändringar tillsammans med dem, berömmer Maiju Bergdahl.
Skolkuratorerna i Österbottens välfärdsområde
Österbottens välfärdsområde sysselsätter cirka 60 skolkuratorer som arbetar på alla stadier från förskolor till andra stadiet.
Kuratorerna överfördes stegvis från kommunerna till välfärdsområdet, men även de sista skolkuratorerna överfördes till välfärdsområdet vid årsskiftet.
De flesta skolor har bara en kurator, men de samarbetar intensivt med lärare och skolans övriga personal, yrkesutbildade personer inom hälso- och socialvården samt exempelvis med det uppsökande ungdomsarbetet och polisen.
En kurator har tystnadsplikt och berättar inte för föräldrarna eller lärarna vad hen diskuterat med barnet eller den unga utan att barnet eller den unga gett tillstånd till det.
Glädjen återvänder så småningom
När coronaepidemin började för drygt tre år sedan försvann barnen och unga även från kuratorernas radar.
– Då blev det kusligt tyst, säger Emilia Sandvik när hon minns tillbaka och sammanfattar sina kollegors tankar.
För en del elever var det en lättnad att studera hemifrån, men de som behövde särskilt stöd fick det värre. Avsaknaden av rutiner och umgänget i skolan ledde till att de unga inte orkade studera.
– Men vissa saker blev till och med bättre, för mobbningsfallen minskade när vi gick över till distansundervisning, konstaterar Mats Bergvik.
Efter det första året ökade ändå ångesten hos barn och unga, samtidigt som det inte fanns tillräckligt med mentalvårdstjänster för dem som skulle ha behövt hjälp.
För många var det svårt att återgå till närundervisning. Malin Muukkonen konstaterar att samspelsfärdigheterna hos barn och unga försämrades under coronaepidemin, och det något som man nu arbetar aktivt med att förbättra. För många är det fortfarande svårt att vistas i en stor människoskara. – Men nu har vi redan kunnat fira penkis och de äldstes dans. Glädjen har börjat återvända, säger Muukkonen med ett leende.
Skolkuratorns arbete beskrevs av
Emilia Sandvik, skolkurator, Yrkesakademin i Österbotten (Gamla Vasa) och Korsholms högstadium
Maiju Bergdahl, skolkurator, Vamia
Malin Muukkonen, ansvarig kurator, Pedersöre lågstadium och förskola
Mats Bergvik, skolkurator, Malax och Korsnäs lågstadier och förskolor
Tanja Forslund, ansvarig kurator, Malax och Korsnäs, förskolorna, grundläggande utbildningen och gymnasiet
