Till innehållet
Allmänt

Inom TulKOTI-projektet utvecklas tjänster till hemmaboende äldre

Projektet Framtidens tjänster som stöder äldres boende hemma startade i april i år. I projektet arbetar för tillfället projektarbetarna Johanna Talvi och Madeleine Isuls samt projektchef André Åkerholm som i artikeln skriver om projektet och dess målsättningar.

Projektet med det invecklade namnet Tulevaisuuden kotona asumisen tukevat palvelut ikäihmisille, på svenska Framtidens tjänster som stöder äldres boende hemma, startade i april då projektchef André Åkerholm påbörjade sitt arbete. I juni anslöt projektarbetarna Johanna Talvi och Madeleine Isuls. Till hösten kommer även Matilda Henriksson att ansluta till teamet. Projekttiden sträcker sig fram till 31.12.2023. Projektet finansieras i sin helhet av Social- och hälsovårdsministeriet.

Visionen är att äldre tryggt ska kunna bo hemma längre

Projektet har sin bakgrund i social- och hälsovårdsreformen och organiseringen av välfärdsområdena. Regionala TulKOTI-projekt finns för tillfället på många olika håll i landet. Vi har ett nära samarbete med projektet TulSOTE (Framtidens social- och hälsocentral i Österbotten) och KATI-projektet. Visionen inom TulKOTI är att äldre tryggt och säkert ska kunna bo hemma en längre tid. Samtidigt sätts fokus på att skapa bättre förutsättningar för personalresurser samt kvalitet inom hemvården. Målgrupper för projektet är äldre hemmaboende som inte är i behov av hemvård, hemvårdens chefer och förpersoner samt studerande inom social- och hälsovård. Även hemvårdens personal samt klienter inom hemvården och deras anhöriga är viktiga att beakta.

För enkelhetens skull kan vi dela in projektet i fyra delar. Äldre som ansöker om hemvård men som inte uppfyller kriterierna för hemvård kommer att kunna erbjudas stödtjänster i form av välfärdsteknologiska lösningar. En verksamhetsmodell för detta skapas. För att kunna utvärdera resursanvändningen inom hemvården skapas förutsättningar för informationsledning, dvs. man använder information från datasystem som kan fungera som stöd för förpersonerna.

En tredje del är att via en modell för Interprofessionell utbildning, IPE, rikta sig till studerande inom branschen. Studerande från olika professioner arbetar tillsammans och får ett större ansvar för klientens helhetsvård. Slutligen kommer vi till delen som rör kvaliteten inom hemvården, RAI-instrumentet (Recidenc Assessment Instrument), som har en central del i projektet. Via instrumentet kommer man att följa med kvalitetsindikatorer för att mera konkret kunna mäta kvaliteten inom hemvården. För att mäta klienternas, anhörigas och personalens upplevelser av kvalitet skapas enkäter som kontinuerligt kan följas upp. Eftersom RAI numera är ett lagstadgat instrument kommer en modell för enhetlig utbildning att skapas. Beroende på i vilken nivå i verksamheten man jobbar behövs en viss kunskapsnivå i användningen av RAI.

Projekt eller utveckling?

Även om projektet sträcker sig fram till slutet av 2023 är målet givetvis att innehållet och resultaten av arbetet leder till en hållbar utveckling av verksamheten. Att placera allt i skrivbordslådan är slöseri med både tid och resurser. Från projektets sida hoppas vi kunna arbeta tillsammans med verksamheten för att ta fram modeller som fungerar i praktiken. Vi har redan nu en bra kontakt med fältet men hoppas kunna utöka till ännu fler verksamhetspunkter.