I TOP-projektet utvecklas verktyg för rusmedelsarbete bland unga

Emmi Hakalas del i projektet består av att skapa en modell för att kartlägga missbruk bland minderåriga samt att  utveckla det förebyggande rusmedelsarbetet vid placering av ungdomar i vård utanför hemmet.  Siv Kola har haft huvudansvaret för utvecklandet och implementeringen av det systematiska arbetssättet barnskydd. Dessutom har Kola haft ansvar för en kamratstödsmodell för barn och unga med föräldrar och syskon som har missbrukar problematik och psykisk ohälsa. Det här utvecklingsarbetet har skett i tätt samarbete med USF och bygger på Ninni verksamheten. På olika platser i Österbotten  pågår just nu försök där modellerna som utarbetats  testas i praktiken. Målsättningen är att skapa arbetssätt och stödformer som kan erbjudas barn inom socialvården samt skapa gemensamma verksamhetsmodeller för hela välfärdsområdet.

Hakala och Kola arbetar båda inom barnskyddet, och fram till slutet av året är en del av deras arbetstid reserverad för arbetet med projektet.

En egen kartläggningsmodell för unga

Modellen för att kartlägga ungas missbruk är en modifierad version av motsvarande modell för vuxna.

– I modellen ingår 3–5 utvärderingsbesök som i praktiken betyder att en yrkesperson träffar den unga och diskuterar med hen. Yrkespersonen använder ett frågeformulär, med vars hjälp den ungas helhetssituation gås igenom, det handlar alltså inte endast om användning av rusmedel, berättar Hakala.

Redan träffarna i sig är en intervention, och man har många goda erfarenheter av arbetsmetoden från ungdomsstationen Klaara i Vasa samt från Jakobstad.

– Modellen kan lika väl användas då en ung person själv söker sig till service med låg tröskel som när man inom barnskyddet är orolig över en ung persons rusmedelsanvändning.

Responsen som kommit från yrkespersonerna har varit positiv.

– Arbetsverktyget är också ett bra stöd för nya arbetstagare, som inte har årtal av erfarenhet och då det inte så att säga “sitter i ryggmärgen”.

Mångprofessionella team hjälper unga

Med ett systematiskt arbetssätt ser man på barnens och familjernas liv som en helhet, där alla delar förstås påverka  varandra.  I Jakobstadsregionen har det testats med att fördjupa samarbetet mellan barnskyddet och missbrukarvården genom att missbrukarvårdens professionella har bjudits in till de systematiska veckoteamen som barnskyddet håller när det handlar om gemensamma klienter. Som en följd av projektet har samarbetet mellan barnskyddet och missbrukarvården blivit tätare och det finns en antydan om hur mångprofessionellt samarbete kunde se ut.

– Barnskyddet och missbrukarvården har många gemensamma klienter. Samarbetet har inte alltid varit sömlöst och ofta har barnets synvinkel hamnat i skymundan. Ett sömlöst samarbete är till fördel för klienten, samtidigt som det också är effektiv resursanvändning. Klienten bollas inte fram och tillbaka utan man kommer överens om en tydlig ansvars- och arbetsfördelning och man tar hela familjen i beaktande.

Enligt Kola är det definitivt ett steg i rätt riktning att utveckla det mångprofessionella samarbetet,  exempelvis genom att gemensamt göra bedömningar, planera och göra uppföljningar.

Kola berättar att de yrkesverksamma inom barnskyddet har varit både motiverade och intresserade av det systemiska arbetssättet. Det finns planer på att redan under innevarande höst grunda nya team även på andra håll inom välfärdsområdet.

Unga har nytta av kamratstöd

Den tredje pilotstudien inom projektet består av en utvidgning av kamratstödgruppen Ninni, som är avsedda  för barn och unga som kommer från familjer i vilka det finns problem med missbruk eller mental ohälsa. Erfarenheterna man hittills fått är från  svenskspråkiga kamratstödsgrupper.

– Via Ninni  har många barn och unga fått hjälp och stöd och att få  pratat med andra som befinner sig i samma situation känns bra. Deltagarna i grupperna som redan har ordnats via USM har varit för äldre tonåringar, men finns även en grupp för yngre barn som precis har startat i Jakobstad, berättar Kola.

Projektet har tillsammans med barnskyddet i Jakobstad utvecklat processmaterial för hur ett barn ska bemötas. Materialet finns just nu på svenska och även handledarna för kamratstöd är svenskspråkiga. Nästa steg är att få material och utbildning också på finska så att kamratstödsverksamheten kan utvidgas till hela välfärdsområdet.

– Stödformerna inom öppenvården kan anses vara ålderdomliga, men vår målsättning är att flytta tyngdpunkten mer mot förebyggande verksamhet och där passar kamratstödet bra in.

Yrkespersonen kommer till den unga

Då det har utvecklats förebyggande rusmedelsarbete vid placeringar i vård utanför hemmet har projektet lyssnat både till personalen och till barnen. Barnen och de unga har tillfrågats om vilka tjänster de upplever sig ha mest nytta av. Omhändertagna barn använder sig ofta av tjänsterna vid ungdomspsykiatrin och skolkuratorerna.

– Vi vet att unga inte vill eller ens kan binda sig till olika tjänster. De diskuterar hellre med bekanta personer som arbetar på den egna enheten. Därför har vi velat utveckla servicen så att tjänsterna kommer till den plats där den unga är, berättar Hakala.

Barnskyddsenheternas personal har fått utbildning relaterat till missbruksproblematiken och därmed har kunskaperna kring missbruk förbättrats. Som stöd för personalen vid enheterna har “hembesök” utvecklats, vid vilka en yrkesutbildad  inom missbrukarvård kommer och besöker den unga.

I projektet deltar från Österbotten Gustavsro ungdomshem i Vasa och Lagmansgården i  Pedersöre, som är ett statligt skolhem.

Läs mer på webbsidan om projektet Stöd från rätt plats