I Österbotten utvecklas en gemensam linje för servicehandledning till äldre
Inom servicehandledningens delområde i projektet Framtidens social- och hälsocentral har arbetet framskridit. Under våren och försommaren har fyra workshoppar, med servicehandledare från hela välfärdsområdet, hållits via Teams.
– Servicehandledarna representerade olika delar av välfärdsområdet och tillsammans har vi diskuterat kring hur vi jobbat i den tidigare organisationen, vilket också hittills utgjort grunden för hur vi jobbar idag. Vi har hittat olika flaskhalsar och även identifierat områden inom servicehandledningen som bör förenhetligas och arbetssätt som kan göras smidigare, berättar servicehandledningens projektchef Ann-Sofi Larsson.
I arbetsgruppen kom man fram till att arbetsbilden för servicehandledarna behöver göras klarare; vad är huvuduppgiften och vilken är målsättningen för servicehandledningen?
En målsättning ur kundens perspektiv är att servicen ska bli smidigare och att samma service ska kunna erbjudas de äldre oberoende av var man är bosatt inom välfärdsområdet. För att nå detta är det viktigt att man inom servicehandledningen arbetar fram en gemensam verksamhetsmodell som alla förbinder sig till att följa.
– Detta ökar tillförlitligheten samt förbättrar kvaliteten, konstaterar Larsson.
I workshopparna har deltagarna gemensamt beskrivit arbetsprocessen med olika steg, samtidigt som utmaningar och positiva saker har identifierats. Ur denna arbetsprocess har en inledande verksamhetsmodell vuxit fram. Resultatet från workshoparna har presenterats för sektorstyrgruppen för äldre, för förmän och för verksamhetsområdesdirektörerna.
– De har även haft möjlighet att kommentera och reflektera kring de olika stegen i arbetsprocessen. Många frågor kräver ännu konkreta beslut innan processen och verksamhetsmodellen får sin slutliga utformning, berättar Larsson.
Klara kriterier för servicen behövs
Som ett led i processen har man under workshopparna även diskuterat kriterierna för service som erbjuds till hemmet. Kriterierna är en viktig grund och ger stöd åt servicehandledarna när det kommer till att bevilja eller ge avslag på en anhållan om service.
– Kriterierna har diskuterats grundligt och här har det framkommit att tydlighet i hur de är utformade är viktigt. Detta är viktigt även för den äldre och dennes närstående. Kriterierna är offentliga och de ska enkelt kunna hittas på våra webbsidor, så att man har möjlighet att ta del av dem även innan det finns ett uppenbart behov av service.
Planen för det fortsatta arbetet är att man på basen av de resultat som erhållits från workshopparna, kompletterat med kommentarer från ledningen, ska skapa en övergripande modell för servicehandledning för äldre. Denna modell byggs sedan på med olika arbetsprocesser som kopplas samman med organisationens servicekriterier och RAI-mätresultat Nya RAI-verktyg kommer att testas under hösten och gås igenom med servicehandledarna för att få ett redskap som motsvarar de behov som finns inom servicehandledningen. RAI är en förkortning som kommer från orden Resident Assessment Instrument. Verktyget är standardiserat och används för att bedöma servicebehovet och funktionsförmågan hos äldre och funktionsvarierade.
– Under hösten kommer man också att fortsätta ordna diskussioner kring olika fenomen inom servicehandledningen och hur man bäst kan möta behoven kopplade till dessa fenomen, t.ex. otrygghet. Syftet med diskussionerna är att stöda servicehandledarna i deras arbete, berättar Larsson.
Under arbetets gång har i olika sammanhang behovet av tillgång till digital information kommit fram. Många kunder har blivit allt mera förtrogna med hanteringen av digitala redskap. Därför måste tillgänglig information på nätet utvecklas som stöd för de äldre, samt för deras anhöriga och även för organisationen.