Högkvalitativ data är till nytta både för invånare och beslutsfattare
Inom Österbottens välfärdsområde och nationellt pågår det statsfinansierade projektet Framtidens social- och hälsocentral. Delprojektet som handlar om tillgänglighet till vård och datakvalitet gäller primärvårdens, munhälsovårdens och socialvårdens tillgänglighet och arbetet har avgränsats till statistik och rapportering.
– I projektet har vi arbetat med att förbättra kvaliteten på data gällande tillgången till vård, och som överförs till Institutet för hälsa och välfärd (THL). På grund av att flera olika patient- och klientdataprogram nu används inom välfärdsområdet har de statistiska uppgifterna hittills varit brokiga, förklarar projektchef Maria Vilkas.
I projektet har orsakerna till att de insamlade uppgifterna delvis är bristfälliga utretts. Det har gjorts genom att bland annat felsöka välfärdsområdets egna och nationella tillgänglighetsrapporter. På basen av utredningarna har man satsat på att utbilda personalen vid social- och hälsocentralerna i registrering av vårdbehovsbedömning, besökt enheterna och samlat in frågor från personalen kring sådant som känts oklart. Från Österbotten har man också deltagit i nätverk med andra välfärdsområden och THL för att diskutera gemensamma linjedragningar.
God datakvalitet gynnar alla
Då personalen registrerar tidpunkten för kontakt och sedan bokning av tiden kan väntetider till olika tjänster påvisas och följas med i rapporterna. THL samt regionförvaltningsverket (avi) följer upp att vården påbörjas inom den i hälso- och sjukvårdslagen föreskrivna tiden.
Datakvaliteten i registrerade uppgifter har förbättrats under året som projektet pågått.
– Tack vare möten med ansvariga personer och personalen på de olika social- och hälsocentralerna har medvetenheten om statistikens funktion och dess nytta ökats. Personalen har påpekat att utbildningarna varit nödvändiga och de har gärna deltagit i dessa, berättar Vilkas.
Sjukskötare Mari Montin arbetar vid den digitala kundservicecentralen, där personalen i mångprofessionella arbetsgrupper utför bedömning av vårdbehov inom primärvården.
– De viktigaste verktygen i vårt arbete är patientdatasystemen och informationsöverföring, därför fokuserar vi på korrekt registrering av statistik. Vi har fått utbildning och vi har också själva planerat nya verksamhetsmodeller så att vi kan delta i utvecklingen av vårdarbetet, berättar Mari Montin, angående deltagandet i utvecklingsarbetet.
Korrekt data över väntetider och diagnoser är ännu viktigare i framtiden i och med att lagen om tillgång till primärvård skärpts 1.9.2023 och för att finansieringen för välfärdsområdet i framtiden kommer från staten. Den nya vårdgarantilagen innebär att vissa delar som gäller tillgänglighet är lagstadgade. Dessa ändringar medför även förändringar i personalens arbetssätt.
Projektet avslutas vid årsslutet, men en del frågor som behöver utredas kvarstår. Arbetet på primärvårdsenheterna utvecklas kontinuerligt, och i detta arbete deltar även andra delprojekt.
– Personalen har haft en positiv attityd till att utveckla nya arbetssätt och registreringen. Detta trots att vårdbedömning och vård alltid är prioritet nummer ett, säger Vilkas som samtidigt också vill passa på och rikta ett tack till personalen.
Att kunna få fram korrekta uppgifter är en viktig del av processen för att fatta rätt beslut och rikta resurserna rätt.
– Resultatet av arbetet med datakvalitet syns inte direkt, men med rätt och tillförlitlig statistik jobbar vi vidare för våra kunders och patienters bästa, konstaterar Vilkas.