Från Bryssel till Österbotten – ätstörningskliniken Fredrika är vida känd för sin goda vård
Ätstörningarna uppstår inte enbart på grund av pressen från sociala medier
Fredrikakliniken har varit verksam i Jakobstad sedan år 2002. Klinikens verksamhet består av en poliklinik och en dagavdelning. Verksamheten leds av Rasmus Isomaa, som har gjort omfattande forskningar i ätstörningar, utbildat sig till doktor och kan titulera sig docent.
Många tänker att det är en utomstående faktor som utlöser en ätstörning. Det är lätt att skylla på den press sociala medier orsakar, men vilka andra faktorer kan medverka till att en ätstörning uppstår?
– Ätstörningen har klart och tydligt en psykologisk betydelse. För många uppstår den som en lösning på en svår situation. För vissa kan den egna utvecklingen och identiteten leda till osäkerhet och ångest, medan vissa exempelvis blivit mobbade i skolan eller så har svåra situationer förekommit i familjen. Numera vet vi att också generna påverkar risken att bli sjuk, berättar Isomaa.
Han förnekar dock inte att de sociala medierna och fitnessboomen som pågått i några år kan medverka till ätstörningarnas uppkomst.
– Vi kan tydligt se att ätstörningarna har ökat under de senaste 20 åren. För många var coronatiden den utlösande faktorn, när vardagen förändrades mycket och snabbt. Man tillbringade mera tid på internet och där varnades det för coronakilon, säger Isomaa om de senaste årens inverkan på verksamheten.
Vi kan tydligt se att ätstörningarna har ökat under de senaste 20 åren. För många var coronatiden den utlösande faktorn, när vardagen förändrades mycket och snabbt. Man tillbringade mera tid på internet och där varnades det för coronakilon.
säger Isomaa om de senaste årens inverkan på verksamheten.
En ätstörning innebär inte alltid att man inte äter
Det finns många former av ätstörningar och de påverkar kroppen på olika sätt. De mest allmänt kända ätstörningarna är sannolikt anorexi och bulimi.
– Vid en restriktiv eller anorektisk ätstörning sjunker vikten. Då äter personen alldeles för litet sett till behovet. Vid bulimi äter man däremot stora mängder mat och förlorar kontrollen över ätandet. Man kompenserar den mängd mat man ätit genom tung motion eller genom att kasta upp, men inverkan på vikten är nödvändigtvis inte så tydlig, berättar Isomaa om de olika ätstörningarna.
På Fredikakliniken behandlas även hetsätningsstörningar. Hetsätningsstörningen påminner om bulimi, men man kompenserar inte maten man ätit på ett lika klart sätt och vikten kan öka. Oberoende av vilken typ av ätstörning man har får man vård rätt snabbt på kliniken.
– Ganska många kommer i ett skede när tankevärlden redan är mycket anorektisk, men inverkan på kroppen inte ännu är så märkbar. Det är bra att söka vård i ett tidigt skede. Då är tillfriskningsprocessen i allmänhet snabbare, berättar Isomaa.
Det är bra att söka vård i ett tidigt skede. Då är tillfriskningsprocessen i allmänhet snabbare.
berättar Isomaa.
Det är viktigt att följa med förändringar i en ung persons ätbeteende
Det är vanligast att insjunkna i ätstörningar i tonåren, när kroppen även i övrigt genomgår förändringar och den egna kroppen kan börja kännas främmande. Då är det lätt att jämföra sig med andra fastän man vet att alla utvecklas i egen takt. Ibland kan frågor gällande den egna sexuella identiteten ligga i bakgrunden. Som ung lär man sig gränser och även vad gäller ätandet tar man steg mot att bli självständig.
– Man bör följa med unga personers ätbeteende. Det kan vara alarmerande om det sker förändringar i anknytning till ätandet. Det är bra att vara uppmärksam på hur de unga pratar om maten och vad de tänker om den. Varningstecken kan bland annat vara att personen uteblir från gemensamma måltider eller att hen undviker ett visst födoämne, förklarar Isomaa.
Man bör följa med unga personers ätbeteende. Det kan vara alarmerande om det sker förändringar i anknytning till ätandet. Varningstecken kan bland annat vara att personen uteblir från gemensamma måltider eller att hen undviker ett visst födoämne,
förklarar Isomaa.
Ätstörningen kan också vara förknippad med ett ökat motionerande och ett minskande av de sociala kontakterna. Det kan vara svårt för en närstående att känna igen en ätstörning. Om man misstänker att en vän eller en familjemedlem mår dåligt kan man ta kontakt med Fredrikakliniken.
På Fredrikakliniken vårdas också patienter som kommer annanstans ifrån, men för deras vård behövs remiss. Trots att ätstörningar behandlas på många orter har yrkeskunnigheten på Fredrikakliniken övertygat många och patienter har kommit också från andra ställen i Finland och till och med från utlandet. I välfärdsområdet behandlas ätstörningar förutom på Fredrikakliniken exempelvis på ätstörningspolikliniken i Vasa, på ungdomsstationer och på psykiatriska avdelningen och polikliniken.
Även de närstående är med på vårdstigen
Vården inleds i allmänhet alltid med en bedömningsperiod på polikliniken. I bedömningsperioden ingår ett familjebesök, två egna besök för den som insjuknat och ett eget besök för vårdnadshavarna. Dessutom kan ett läkarbesök, ett besök till laboratoriet och en hjärtfilm ingå. Efteråt görs ett sammanfattande besök där man går genom vilka tankar och känslor som uppkommit under perioden och om det är fråga om en ätstörning och var den insjuknade kan få den bästa möjliga vården.
– För det mesta är det nog fråga om en ätstörning. Vanligen fortsätter vården med regelbundna besök hos oss. Om det är fråga om en ung person är familjen starkt involverad i vården. Fast man redan är vuxen är det bra om det finns en partner eller någon annan som åtminstone någon gång kunde komma med på besöken, berättar Isomaa.
Om den vård och det stöd som fås på polikliniken inte är till tillräckligt stor hjälp funderar man på dagavdelningen.
– Det innebär att man kommer till avdelningen varje vardag och gör ett konkret arbete med den egna ätstörningen, berättar Isomaa om vården på dagavdelningen.
På dagavdelningen får patienterna tre måltider – morgonmål, lunch och mellanmål. Dessutom ordnas diskussioner med egenvårdaren och gruppverksamhet.
Tillfrisknandet kräver arbete, men ger belöning
Trots att en ätstörning är en allvarlig sjukdom är det möjligt att tillfriskna.
– För att tillfriskna krävs det att man aktivt arbetar med den egna situationen. Det kräver tid, en ätstörning går inte över på några veckor. De sista stegen bör man ta själv. Få är hos oss så länge att de har återhämtat sig helt och hållet, berättar Isomaa om tillfriskningsprocessen.
Vården på Fredrikakliniken är evidensbaserad och personalen utbildar sig regelbundet. Fredrikaklinikens verksamhet har också granskats i en uppföljningsundersökning.
Fem år efter att vården påbörjats hade 83 % av våra patienter inte längre någon ätstörningsdiagnos.
berättar Isomaa om den lyckade vården på kliniken.
Vi utmanar skönhetsidealen tillsammans
Såsom Isomaa tidigare konstaterade uppstår en ätstörning inte till följd av endast en faktor. Det finns dock saker vi kan göra för att hjälpa till att förebygga ätstörningar både hos oss själva och hos andra.
– De bästa förebyggande programmen baserar sig på att man tillsammans funderar på och utmanar de ideal gällande skönhet och ätande som nu styr. De flesta människor är rätt kritiska till skönhetsidealen, men tror inte att andra tänker på samma sätt, förklarar Isomaa.
För unga personer kan exempel som getts hemma ha en positiv inverkan.
– Man ska sträva efter att tillbringa tid tillsammans hemma, äta tillsammans. Satsa på samvaron, uppmanar Isomaa.
Artikeln är en del av Österbottens välfärdsområdes artikelserie Från människa till människa, där vi får en djupare inblick i vardagen och servicen för våra kunder och professionella.
