Det sociala arbetet kommer till daghemmen – stöd för föräldrar och personal

I Österbottens välfärdsområde jobbar många sakkunniga från olika områden. Man kan kanske tänka att det inte finns unika jobb, men sådana finns.Pia Svarvar jobbar som socialhandledare i Närpes, men hennes uppgifter är inte så vanliga som titeln låter förstå.

– Hälften av min arbetstid jobbar jag på daghem. Min uppgift är att fungera som en länk mellan familjecentret, daghemmet och familjerna. Personalen kan diskutera med mig och berätta om de känner en viss oro för något av barnen. Tillsammans kan vi diskutera frågor om barnet med föräldrarna och jag kan berätta vilket stöd de kan få, berättar Svarvar.

Socialhandledarens besök på daghemmen gör det möjligt att ta kontakt med låg tröskel och därigenom kan man genom föregripande åtgärder undvika behovet av att göra en barnskyddsanmälan.

– Daghemspersonalen har ofta värdefull information om barnet, eftersom många föräldrar gärna diskuterar öppet med personalen. Daghemspersonalen får bland annat höra om föräldrarna separerat och personalen märker snabbt om barnet saknar rutiner eller om det förekommer våld i familjen. Öppenhet mellan personal och föräldrar är en förutsättning för att barnet ska få den hjälp och det stöd det behöver, konstaterar Svarvar.

Daghemspersonalen har varit mycket nöjd med verksamheten. Socialhandledarens besök har gett dem stöd i diskussioner och hjälp med att ta itu med barnets utmaningar i tid.

Familjerna får hjälp från många håll

Närpes har tio daghem som Pia Svarvar besöker regelbundet. Hon hjälper personalen med barnskyddsanmälningar och stöder dem att ta upp frågor med föräldrarna. Dessutom bistår hon med information om annan service som barnen eventuellt behöver. 

Jag samarbetar med många olika professionella. Mitt arbete är av den förebyggande arten. Vi vill att familjerna ska få må bra och få hjälp i tid. Vi tryggar barnens vardag,

konstaterar Pia.

Mångprofessionellt samarbete utförs exempelvis med barnrådgivningen, sjukvården och tal- och ergoterapeuter. Tanken är att föräldrarna och daghemspersonalen ska ha en låg tröskel att be om hjälp. Det behöver inte nödvändigtvis vara dåligt ställt bara för att man får stöd, utan vi vill bara ingripa i tid.

– Många föräldrar är trötta och vill ha stöd i vardagen. Jag diskuterar med dem och tillsammans går vi igenom sådant som berör barnet, föräldraskapet och vardagen. Jag berättar även för familjen vilken service de kan få. Vid behov kan jag också göra hembesök. Ibland räcker det med att jag bara lyssnar, berättar Svarvar.

Det lönar sig att ingripa i tid

Pia Svarvar är den enda i Österbottens välfärdsområde som har det inskrivet som en del av arbetstiden. Daghemmet är också ofta den första platsen där bekymmer om barn kommer fram och börjar bearbetas.

Allt börjar ofta med en diskussion mellan föräldrarna, Svarvar och daghemspersonalen. Man vill ingripa i ett tidigt skede, vilket för det mesta också är mer kostnadseffektivt än att lösa problemen i ett senare skede.

– Jag är en stark förespråkare för förebyggande arbete. Ju tidigare man får hjälp, desto bättre. Jag hoppas att man i framtiden satsar allt mer på förebyggande arbete, konstaterar Svarvar.

Artikeln är en del av Österbottens välfärdsområdes artikelserie Från människa till människa, där vi får en djupare inblick i vardagen och servicen för våra kunder och professionella.