Vid effektiverad hemrehabilitering får kunden hjälp hemma: ”Vi erbjuder inte bara plåster, utan försöker gå på djupet med själva problemet”

När en äldre kund har behövt sjukhusvård efter till exempel ett fall har hen efter den akuta vårdfasen vanligen flyttats till en allmänmedicinsk avdelning för fortsatt vård.

Ifall sjukhusperioden blir flera veckor eller månader lång kan kundens tillit till de egna färdigheterna försvinna och tröskeln att återvända till hemmiljön bli högre.

− När hemförlovningen skjuts upp får kunden nödvändigtvis inte den rätta servicen. Det här är en delorsak till att avdelningarna är fulla och hemvården blir överbelastad, säger rehabiliteringens tf. överskötare Paula Kullas.

Från och med augusti prövar Österbottens välfärdsområde effektiverad hemrehabilitering för att stödja kundens rehabilitering och förmåga att klara sig hemma. Utgångspunkten är att en kund som inte längre behöver akut sjukhusvård istället för att bli flyttad till en avdelning får åka hem, där hen sedan erbjuds hälso- och sjukvårdstjänster och rehabilitering.

− Det huvudsakliga målet är att hitta de rätta metoderna och hjälpmedlen som gör att kunden börjar klara sig självständigt hemma efter att hen rehabiliterat sig, berättar Kullas.

Istället för att till exempel hemvården i all hast ska utföra ärenden som kunden med rätt träning och stöd också själv kunde utföra, hjälper man kunden att klara av vardagssysslorna på egen hand.

− Det är lätt att bli passiv efter en sjukhusperiod när man har blivit van att få omvårdnad. På sjukhuset finns inte heller några nyttiga lockbeten som exempelvis krukväxter som behöver vattnas eller grannar som ringer på dörren, säger rehabiliteringens tf. verksamhetsområdesdirektör Heidi Kotanen.

Snabb och förebyggande service
Den effektiverade hemrehabiliteringen räknas som en hälso- och sjukvårdstjänst och därmed förutsätter den exempelvis ingen kartläggning inom socialvården. Däremot ska kunden enligt läkarens bedömning kunna rehabiliteras och vara motiverad att förbättra sin egen funktionsförmåga.

− Med hjälp av effektiverad hemrehabilitering strävar man efter att undvika situationer där man ger mer hjälp än vad som egentligen skulle behövas. Det är ofta svårt att avsluta en service man fått när man hunnit bli van med den, säger Kotanen.

En bedömning av funktionsförmågan görs för varje kund och utgående från den börjar man lösa det problem som lett till att kunden behövt sjukhusvård eller som begränsar vardagen. Närvårdarna, sjukskötarna och fysio- och ergoterapeuterna inom servicen hjälper kunden med exempelvis grundläggande sysslor och läkemedelsbehandling på samma sätt som den vanliga hemvården. Verksamheten har ändå betoning på ett rehabiliterande arbetssätt, där det får och ska gå åt tid till att tillägna sig saker på nytt.

− Om kunden är svag på benen och har dålig balans, börjar man med att fundera över hur dessa saker kunde stärkas så att kunden inte faller igen i onödan. Vi erbjuder inga plåster, utan försöker gå på djupet med orsakerna till problemen, säger Kullas.   

Av med överflödig hjälp 

Till en början besöker välfärdsområdets anställda kunden upp till fyra gånger per dag. Under besöken kommer man överens om vilka ärenden kunden ska försöka utföra själv, exempelvis att klä på sig före skötaren kommer.  

− Ingen rehabilitering sker om någon annan utför ärendena å dina vägnar för att du inte hinner utföra dem själv. På lång sikt är det ändå bäst att skynda långsamt när kundens funktionsförmåga och självförtroende förbättras och hen inte bara utgör ett föremål för någon annans verksamhet, säger Kullas.

Mellan besöken följer man med kundens mående via ett aktivitetsarmband och andra elektroniska hjälpmedel. Det långsiktiga målet med verksamheten är att kunden ska klara sig så självständigt som möjligt i vardagen. Om kunden inte rehabiliteras tillräckligt hänvisas hen till hemvården eller annan service.

Startar i mitten av augusti

Till en början erbjuds effektiverad hemrehabilitering i Vasa och Jakobstad. Enligt Kullas finns det goda erfarenheter och uppmuntrande forskningsrön av motsvarande verksamhet både i Finland och i övriga Norden. Även i Vasa har det tidigare funnits service som motsvarar effektiverad hemrehabilitering.

− Då fick vi mycket god respons om servicen. Man vågar hemförlova kunden tidigare när man vet att hen får hjälp av ett sakkunnigt team. För kunden innebär tjänsten ekonomisk inbesparing och mer självständighet, säger Paula Kullas.

Under pilotförsöksperioden, som åtminstone sträcker sig till årets slut, följer man med projektets verkningsfullhet både genom användarrespons och genom kundernas servicebehov. Om resultaten är goda är det meningen att modellen ska tas i bruk i en mer omfattande utsträckning i hela Österbottens välfärdsområde. Försöket har väckt intresse även bland de anställda.

− Tidigare hade man också inom hemvården mer tid att göra saker tillsammans med kunden och bedöma kundens mående och behov av hjälp på ett övergripande sätt, säger Kullas.

Genom den effektiverade hemrehabiliteringen återvänder man alltså på ett visst sätt till ursprunget inom den service som ges i hemmet. Dessutom är effektiverad hemrehabilitering ett svar på önskemålen om lättare och förebyggande tjänster som framställs i Österbottens välfärdsområdes anpassningsprogram.