Tio hem om dagen

Ett pling på dörrklockan, nyckeln i låset och hemvården är på plats för att hjälpa en äldre person. Kim Øvergaard och Sofie Linqvist från Nykarleby hemvård stiger på hos Greta Huggare, 98. Under besöket ska blodtrycket mätas. Men först ska papiljotterna tas ur håret. Hemvårdaren som besökte Huggare på morgonen hjälpte henne med duschen, och nu har håret torkat.

– Jag är mycket nöjd med hemvården. Det här var min dotterdotter Tinas idé, berättar Huggare.

Behovet av vård kan föras på tal av en närstå­ende eller på en läkar- eller sjukskötarmottagning. Hemvård beviljas av olika orsaker, av vilka en är minnessjukdomar. Huggare, som fyller 100 om ett par år, har emellertid inget problem med minnet. Hon får hjälp av hemvården med de fysiskt mest krävande sakerna, som att tvätta sig.

Bekanta vårdare ger trygghet

Huggare räknar upp namnen på närmare 20 hemvårdare. Både kunderna och vårdarna kommer ihåg varandra. Efter några besök lär sig kunderna känna igen vårdarna, och mötena är till största delen positiva.

– Under det första besöket kan det kännas lite ovant, när vi ännu inte kän­ner dem, och de inte känner oss. Kun­den kan ha inställningen att hen nog klarar sig själv. Men ju fler gånger vi kommer på besök, desto fler saker får vi hjälpa till med, säger Sofie Linqvist.

Kollegan Øvergaard nickar instäm­mande. Bekanta vårdare ger trygghet, och förtroendet växer i takt med att kunderna lär känna de vårdare som besöker dem i hemmet. Arbetet i en mindre stad har fördelar på så vis att man snabbt hittar gemensamma bekanta, och sedan löper diskussionen smidigt.

Hemma så länge som möjligt

Målet för hemvården är att trygga boende i hemmet så länge som möj­ligt. Kunderna klarar sig inte hemma ensamma eller med sina anhöriga, utan behöver hemvårdens hjälp. De som behöver hemvård är oftast äldre personer som bor ensamma. Också andra får hjälp om funktionsförmågan kräver det eller till exempel efter en operation.

För varje kund finns en plan med en redogörelse över orsakerna till att hen beviljats hemvård. Vissa behöver läkemedelsbehandling medan andra behöver hjälp i anknytning till de grundläggande behoven. Hemvården hjälper till exempel med dusch, medici­nering och påklädning.

– Vi hjälper med sådana saker som man ofta tar för givna. Den fysiska kon­ditionen varierar bland kunderna. Vi hjälper med vardagliga sysslor och följer med det fysiska och psy­kiska måendet, sammanfattar Kim Øvergaard.

Till arbetet hör också att hålla kon­takt med de anhöriga.

– Vi har låg tröskel när det gäller att kontakta anhöriga. Vi ringer förstås inte runt till hela släkten, utan i vanliga fall har vi en kontaktperson som vi ringer vid behov. De anhöriga ringer också själva till oss och frågar till exempel hur deras mamma eller pappa mår, berät­tar Linqvist angående kontakterna till kundernas närstående.

Arbete morgon och kväll – året runt

I början av arbetsskiftet får man besökslistan. I hemvårdarens arbetspass ingår cirka 8–15 hembesök. Arbetet görs under morgon- och kvällsskift, alla dagar i veckan. Hembesök görs också nattetid, men för nattskiftena finns separat personal.

– Kvällsskiftet slutar klockan tio, så om någon till exempel vill stanna uppe längre och behöver hjälp med kvällsbestyren, är det nattpersonalen som hjälper dem i säng, förklarar Linqvist.

Optimeringscentret planerar besöken och ser till att varje kund får den vård som behövs. Kundernas mående följs upp och vid behov utökas antalet besök.

Självständigt arbete hemma hos kunderna

Många har en bild av att hemvården är tidspressad och stressig, men Øvergaard och Linqvist ser det inte så. Båda är nöjda med att få arbeta självständigt.

– När jag blev färdig närvårdare arbetade jag på en avdelning i tre skift. Men som mamma till två små barn kändes tvåskiftsarbete ändå lättare. Man får vara hemma på nätterna, konstaterar Linqvist.

Arbetet känns meningsfullt eftersom man har ansvar och känner att man själv kan påverka saker. Att vårda kunder i deras hem är annorlunda än vård i klinisk sjukhusmiljö.

– När kunder kommer till en avdelning på sjukhuset är de ofta lite ledsna och nedstämda. Det är helt annorlunda att sköta människor i deras hem, där de känner sig trygga, förklarar Linqvist.

Var håller männen hus?

Kim Øvergaard började arbeta inom hemvården för 2,5 år sedan och är snart färdigutbildad närvårdare. När man studerar på läroavtal får man lära sig i jobbet och avlägga proven vid sidan av.

– Jag hörde att det är arbetsbrist i branschen, så jag tänkte att jag kan testa. Dessutom var jag nyfiken på vårdyrket, säger Øvergaard.

Linqvist har fungerat som handledare och är glad att ha Øvergaard i sitt team.

– Vi har mycket få män. För kunderna, också för de kvinnliga, är det viktigt att också få träffa manliga vårdare. Ibland frågar de var männen håller hus, skrattar Linqvist.

Øvergaard drar på munnen. Kunderna kan önska att en manlig vårdare hjälper till exempel med att öppna ett burklock som sitter hårt. Av alla vårdarna i Nykarlebys hemvård är endast två män. Det skulle behövas fler.

– Jag kan verkligen rekommendera det här arbetet också för män. Det är trevligt här! säger Øvergaard.

Artikeln har publicerats i kundtidningen Hembesöket 2/2022.

Text: Emilia Kemppainen
Bilder: Eva-Stina Kjellman