Översvämning

I Finland uppstår översvämningar i avrinningsområden oftast som en följd av långvariga regn eller då snön smälter. Vanligtvis är det frågan om vårflöden. Översvämningar kan också förekomma under övriga årstider. Under den kalla årstiden kan isproppar och issörja leda till att vattenståndet kraftigt stiger lokalt, och hårda regn kan höja vattenståndet oberoende av årstiden. Vattenståndet i åar och älvar kan stiga snabbt vid kraftiga regn.

På kustområden kan stormar tillsammans med andra faktorer som höjer vattenståndet orsaka översvämningar. De viktigaste faktorerna som påverkar vattenståndet i Östersjön är vinden, lufttrycket, strömmarna i de danska sunden samt havsisens omfattning.

Dagvattenöversvämningar syftar på översvämningar som uppstår då regn- eller smältvatten samlas på markytan, främst på byggda områden. I tätt bebyggda områden finns i allmänhet stora belagda ytor,  vilket leder till att allt regn- och smältvatten samlas i diken, bäckar och avloppsnätet. Vid kraftiga regn räcker kapaciteten i avloppen inte alltid till och som en följd av detta svämmar gatorna över av  regnvatten. Dagvattenöversvämningar börjar snabbt, är kortvariga och tämligen lokala.

Vem sköter?

På invånarens ansvar är att skydda sig själv och sin egendom genom egen verksamhet.

På räddningsmyndighetens ansvar är att planera, leda och utföra räddningsverksamheten vid översvämningssituationer.

• Allmän ledning för översvämningssituationer om det i räddningsarbetet deltar flera myndigheter med olika kompetensområden samt utformningen av helhetsbilden över situationen
• På basis av helhetsbilden skyddandet av områden och enskilda viktiga objekt (t.ex. med översvämningsbarriärer, strukturer med sandsäckar, tillfälliga invallningar och dammar)
• Beslut om åtgärder som riktar sig mot privat egendom (t.ex. avstängning av vägar, avgrävning av invallningar) På närings-, trafik- och miljöcentralens (NTM-centralens)