Välfärdsområdets strategi ska verkställas i ett utmanande läge
I strategin komprimeras välfärdsområdets värden, vision, mission, framgångsfaktorer, mål och åtgärder med vilka dessa mål ska uppnås.
Välfärdsområdets mission det vill säga avsikt är att arbeta verkningsfullt tillsammans med människorna i området för att välfärdsområdet ska kunna erbjuda trygghet, funktionsförmåga och välmående på två språk. Välfärdsområdets vision det vill säga uttalade mål som ger verksamheten en riktning är att befolkningen i Österbotten ska vara den mest välmående och ha den bästa funktionsförmågan i Finland.
I Österbottens välfärdsområdes strategi beskrivs också målen för verksamheten och de mätare med vilka måluppfyllelsen ska uppföljas. Målet är att välfärdsområdet ska erbjuda en säkerhet och kvalitet av toppklass i Norden, ha Finlands bästa välfärdsanställda och använda resurserna verkningsfullt.
Strategin har beretts för mandatperioden 2022-2026, men ska uppdateras vid behov alltid i början av varje år.
Välfärdsområdesstyrelsen föreslår att välfärdsområdesfullmäktige ska godkänna strategin vid sin behandling den 12 september.
Nu behövs det modiga avgöranden
Välfärdsområdets strategi ska verkställas i ett mycket svårt läge. Det här blev fullständigt klart i den lägesbedömning som välfärdsområdesdirektör Marina Kinnunen gav på sammanträdet. Kinnunen tog ställning till de regionala och nationella utmaningar som social- och hälsovården nu står inför.
– Efterfrågan på tjänster överskrider utbudet. Och vi vet att efterfrågan kommer att öka i framtiden, samtidigt som arbetskraften kommer att minska, säger Kinnunen.
Vi vet också att förväntningarna och kvalitetskraven ökar, vilket betyder att vi inte kan upprätthålla den nuvarande servicenivån och samtidigt trygga klient- och patientsäkerheten med de nuvarande verksamhetskoncepten. I somras har utmaningarna inom social- och hälsovården väckt uppmärksamhet på riksnivå, när kunderna och patienterna konkret fått känna av dem i köerna på jourintagen.
– För patienten är jouren en räddningsplanka, medan jouren också är den plats där problemen i den övriga servicen och det övriga systemet kulmineras.
För att lösa problemen måste åtgärder vidtas på både lokal och nationell nivå. Kinnunen önskar att beslutsfattarna tillsammans ska arbeta för att hitta en lösning på det här problemet.
– Vi måste lyckas skapa sådana arbetsomständigheter där vår yrkesutbildade personal inte behöver arbeta underbemannad. Det här kräver gemensamma verksamhetskoncept, och sådana bereds redan nu i Österbotten i ett pågående projekt, berättar Kinnunen.
– Regionalt kan vi påverka läget bara i en begränsad omfattning, för en lösning kräver modiga avgöranden även på riksnivå. Det första steget är att man identifierar utmaningarna och tillstår dem.
Beslutsfattandet år 2022
Österbottens välfärdsområde är en självstyrande myndighet som inleder sin verksamhet 1.1.2023. Välfärdsområdet tillhandahåller social-, hälso- och sjukvård, specialomsorger samt räddningsverkstjänster.
Styrelsen och fullmäktige för Österbottens välfärdsområde beslutar om ärenden som berör de tjänster som ska tillhandahållas från och med 1.1.2023.
– Välfärdsområdets styrelseordförande är Anne Salovaara-Kero.
– Välfärdsområdets fullmäktigeordförande är Mikko Ollikainen.
Samkommunen för Österbottens välfärdsområde som inledde sin verksamhet 1.1.2022 är en samkommun som ägs av 13 österbottniska kommuner. Samkommunen tillhandahåller social- och hälsovårdstjänster.
Styrelsen och fullmäktige för samkommunen för Österbottens välfärdsområde beslutar om ärenden som påverkar den service som tillhandahålls år 2022.
– Samkommunstyrelsens ordförande är Hans Frantz.
– Samkommunfullmäktiges ordförande är Gösta Willman.