Välfärdsområdet vill agera hållbart

Hållbar utveckling är en kontinuerlig och styrd samhällsförändring, vars mål är att för nuvarande och framtida generationer säkra möjligheterna till ett gott liv. Principerna och metoderna för hållbar utveckling har gradvis utvecklats och formats till en mångsidig helhet. Det här ska nu också synas i välfärdsområdets verksamhet.

– På många håll har uppgifter som hör till hållbar utveckling integrerats med andra arbetsuppdrag. I välfärdsområdet vill man framhålla betydelsen av hållbar utveckling och därför jobbar jag heltid med det här, berättar Siirilä.

Som bakgrund finns förutom välfärdsområdets beslut också beslut från andra organ. Arbetet med hållbar utveckling styrs av olika lagar, förordningar och målsättningar. Finland siktar till exempel på att vara ett koldioxidneutralt land år 2035.

Hållbar utveckling är mer än återvinning

Siiriläs första månader på jobbet har gått åt till nätverkande samt till att påbörja planer för avfallshantering och hållbar utveckling.

– Jag har nätverkat både inom och utanför välfärdsområdet. Arbetet går bättre framåt då man delar med sig av goda idéer och verksamhetsprinciper, konstaterar Siirliä.

På nationell nivå är exempelvis en avfallsguide för social- och hälsovården på kommande. Den kommer att ge riktlinjer även för Siiriläs arbete.

Trots att det i arbetsuppgifterna ingår att ha med avfall och kemikalier att göra, så vill Siirilä lyfta fram att hållbar utveckling handlar om mycket mer än så.

– Hållbar personalplanering är en stor del av framtiden; hur vi ska få yrkeskunskapen att räcka till. Även vid upphandlingar måste man fundera på vilka material som tas in. Det är skäl att i god tid tänka på varornas livscykel. Också webbsidornas funktioner är av betydelse, till exempel går det åt mycket data då man titta på videor, vilket i sin tur förbrukar mycket energi, räknar Siirilä upp.

Genom samarbete uppnås nya hållbara sätt att verka

Genom samarbete mellan olika professioner hittas inte bara sätt att spara utan också nya sätt att handla på. Siirilä har utöver ingenjörsutbildningen också arbetat som hälsovårdare, vilket hjälper henne förstå verksamhetsområdet.

– Nu har jag till exempel diskuterat med hygienskötarna angående användning av skyddshandskar. Skyddshandskar av gummi kan inte återanvändas, men vi kan fundera på om det finns situationer då de inte behövs. Kan användningen minskas och avfallet på så sätt bli mindre? I vissa fall kan det till och med vara mer hygieniskt att arbeta utan skyddshandskar, konstaterar Siirilä.

Det tar tid att förändra anvisningar, vanor och verksamhetsmodeller, men  i välfärdsområdet finns en genuin vilja att arbeta för att verksamheten ska bli hållbar nu och i framtiden.