Till innehållet
Allmänt

Välfärdsområdet fokuserar sig nu på att utveckla servicen

På måndagen sammankom Österbottens välfärdsområdes välfärdsområdesstyrelse till årets första sammanträde, där blickarna riktades starkt på att utveckla servicen. I år fäster man särskild uppmärksamhet i synnerhet vid barns och ungdomars välmående.

Genast i början av sammanträdet redogjorde välfärdsområdesdirektören för hur de första dagarna i det självstyrande välfärdsområdet löpt.

– Vi hade nu en bättre beredskap att agera och reagera på problem än för ett år sedan när vi övergick till den nya samkommunen. Övergången till det självstyrande området har i regel löpt väl och inga större störningar har uppstått i kundernas och patienternas service på grund av reformen, säger välfärdsområdesdirektör Marina Kinnunen när hon sammanfattar stämningarna under de första dagarna i välfärdsområdet.

Sjutton organisationer har nu sammanslagits till ett välfärdsområde, och har också krävt en del tekniska upprustningar och förändringar.

– Ifjol genomförde vi redan så många administrativa förändringar och åtgärder att vi nu kan fokusera oss mer på att utveckla själva verksamheten, konstaterar Kinnunen.

Mot nya närtjänster

Ifjol godkände välfärdsområdesfullmäktige välfärdsområdets strategi som innehåller verksamhetsmål som ska uppnås under 2023-2026. Även de riksomfattande målen för reformen har godkänts i linje med statsrådets beslut. För att uppnå dessa mål ska man i vår bereda ett framtids- och anpassningsprogram för Österbottens välfärdsområde.

– Vi måste modigt börja från rent bord. Verksamheten måste motsvara behovet, men vi måste välja vad vi satsar på. Vi behöver en ny, gemensam praxis för våra yrkespersoner, säger Kinnunen.

– Utgångspunkten i verksamheten är hur invånarna i vår region mår och hur vi ska kunna ge dem alla en bättre välfärd och säkerhet. I stället för att centralisera verksamheten vill vi satsa på att tillhandahålla olika slags tjänster så nära kunderna och patienterna som möjligt.

I vår ska framtids- och anpassningsprogrammet beredas i arbetsgrupper som tillsatts för varje verksamhetsområde genom att engagera såväl erfarenhetsaktörer, anställda som förtroendevalda. Beredningsarbetet uppföljs av välfärdsområdesstyrelsen. Det färdigställda programmet tas till välfärdsområdesstyrelsen i maj och till välfärdsområdesfullmäktige i juni.

Uppmärksamhet fästs vid barn och unga

Behovet av psykosocial service för barn och unga har på senaste tid väckt diskussion på riksnivå, och även i Österbotten brottas man med samma problem: exempelvis behovet av stöd för det psykiska välmåendet inom elev- och studerandevården har ökat och antalet klienter inom barnskyddet har tilltagit.

– Eftersom ett av våra strategiska mål är att vi ska ha en befolkning med det bästa välmåendet och den bästa funktionsförmågan i Finland är det naturligt att åtgärder som vidtas för att främja den psykiska hälsan bland barn och unga intar en nyckelroll, konstaterar sektordirektör Pia-Maria Sjöström.

Bristen på personal utgör ett betydande problem för organiseringen av servicen. Den dåliga tillgången på tjänster som erbjuds barn och unga flyttar över problemen till andra serviceformer och kumulerar problemen. Fördenskull beslutade välfärdsområdesstyrelsen anvisa de arbetsgrupper som ska arbeta med utvecklings- och anpassningsprogrammet att det inte är rimligt att förvänta sig att främjandet av välmåendet bland barn och unga ska ge ekonomiska besparingar.

Tvärtom kräver utvecklingsåtgärderna mer personalresurser.

– I det första skedet ska vi prioritera den personalresurs som behövs för att uppfylla den lagstadgade personaldimensioneringen inom de tjänster där den i dagsläget inte uppfylls. Men också börja utveckla en familjerådgivningsverksamhet för hela regionen och rekrytera psykiatriska sjukskötare  till skolhälsovården. Även den ungdomspsykiatriska polikliniken behöver mer personal och därför ska vi utreda möjligheterna till att använda en dagenhet som alternativ till den vård som erbjuds på den ungdomspsykiatriska avdelningen.

Evidensbaserad information till stöd för verksamheten

I Österbottens välfärdsområde har man med hjälp av olika yrkespersoner på olika nivåer i organisationer utarbetat ett forsknings-, utvecklings- och innovationsprogram (FUI-program) för välfärdsområdet.

– FUI-programmet stöder välfärdsområdets strategi och det praktiska verkställandet av strategin. Inom ramen för programmet ska vi ta fram information som behövs för att utveckla verksamheten men även utveckla nya verkningsfulla tillvägagångssätt, metoder och kunskaper samt idka vetenskaplig forskning, berättar strategi- och utvecklingsdirektör Suvi Einola.

Välfärdsområdesstyrelsen godkände FUI-programmet som inrymmer fyra tvärvetenskapliga forskningslinjer:

  1. Välbefinnande verkningsfullt
  2. Personal och ledarskap
  3. Klient- och patientsäkerhet
  4. Värdeproducerande och hållbar användning av resurser

– Forsknings- och utvecklingsprojekten finansieras genom olika nationella finansieringskanaler men även med hjälp av finansiering som tilldelas via EU. Exempelvis för doktorsavhandlingsarbeten ansöker man i allmänhet om stöd eller stipendier. För tillfället bedriver vi också utvecklingsprojekt, som till exempel Framtidens social- och hälsocentral samt Prima Bothnia som finansieras av Social- och hälsovårdsministeriet, berättar Einola.

FUI-programmet som utarbetats för åren 2023-2027 uppdateras årligen och vid behov oftare.