Till innehållet

Välbefinnandet blir en del av högklassig diabetesvård

Diabetesskötare Susanne Söderback sitter vid datorn

Andra generationens diabetesskötare Susanne Söderback jobbar i sin mors fotspår i Närpes. Susannes mamma Maja Häggblom var en av dem som drog igång diabetesforskningsprojektet Botnia på 1990-talet. Målet med projektet har varit att kartlägga sambandet mellan levnadsvanorna, arvsmassan och diabetes.

Österbottens diabetesregister Direva, en sammansättning av diabetes (di), register (re) och Vasa (va), fungerar i samarbete med Botnia-projektet. Sedan år 2007 har uppgifter om cirka 7 800 diabetiker samlats i Direva. Tillsammans med Sveriges motsvarande diabetesregister har Direva i betydande utsträckning varit med i forskningen som konstaterat att diabetes kan delas in i fem undertyper istället för de tidigare två. Forskningsarbetet för en mer detaljerad klassificering och skräddarsydd behandling fortsätter med forskningsbesök på Botnias forskningscenter.

Enkät kartlägger diabetesvardagen

Söderback har följt med Botnias och Direvas forskning under hela sin karriär och hon har även deltagit i forskningsgruppens möten. Efter en nästan 20 år lång diabeteskarriär kände Susanne att hon ville utveckla sitt eget arbete som diabetesskötare ännu mer och se diabetikern som en helhet. Ofta är det blodsockret som får mest uppmärksamhet, även om man borde se till helheten och utvärdera hur diabetikern mår.  

— Om livskvaliteten är dålig räcker krafterna sällan till att satsa på att ta hand om sin diabetes, konstaterar Söderback. Jag blev inspirerad av Maria Svedbos enkät som används i Sverige via det nationella diabetesregistret. I enkäten kartläggs dels hur diabetikern mår och vilka resurser hen har, dels vilket stöd den behandlande enheten kan erbjuda.

Målet med enkäten är att samla in information om faktorerna som påverkar diabetesbehandlingen och som inte kan mätas med exempelvis blodprov. Enkätfrågorna handlar om hur diabetes generellt påverkar personens liv, vilket stöd diabetikern får av vårdpersonalen och hur stödet påverkar egenvården. Enkäten fokuserar alltså på så kallade mjuka frågor som inte kan mätas med traditionella numeriska metoder.

Susanne Söderback fick tillstånd från Sverige att ta enkäten till Finland och inför lärdomsprovet översattes enkäten till finska och lämpligheten utvärderades bland diabetiker.

— Enkäten måste vara förståelig och lätt att besvara för att den ska vara till så stor nytta som möjligt. Om enkäten visar sig vara fungerande och intresse finns, går det att börja använda den i hela Finland och sedan jämföra resultaten mellan välfärdsområdena.

Skräddarsydd behandling och stöd i vardagen framtida mål

Enkäten som översattes till finska visade sig vara förståelig och lätt att fylla i. Förhoppningen är att den ska göra det möjligt att i större utsträckning skräddarsy behandlingen, där man allt mer ska beakta diabetikerns vardag och resurser samt utvärdera förhållandet mellan patienten och vårdpersonalen.

— Tiden får utvisa hur vi kan dra nytta av enkätresultaten och förbättra vardagen för diabetikerna och även kunna skräddarsy behandlingen allt mer, konstaterar Susanne.

Söderback överväger ännu att fortsätta studierna i ämnet genom att forska i livskvalitetsskillnader mellan Direva-forskningens olika diabetestyper. Först ska hon ändå ha en andningspaus. Susanne Söderback jobbar som diabetesskötare på Österbottens diabetesenhets verksamhetspunkt i Närpes. Läs mer om diabetesenhetens verksamhet i vår kundtidning Hembesöket, nummer 1/2022.