Till innehållet
Kundtidning Hembesöket

Sjukskötarna och läkarna finns nära diabetikern

Läkaren Annemari Käräjämäki och sjukskötaren Gunilla Nyman-Klavus sitter i ett väntrum, iklädda arbetskläder.
Vuxna diabetiker i Österbotten vårdas nu vid områdets gemensamma enhet, med tolv olika mottagningar. Diabetesskötarna och diabetesläkarna finns också i fortsättningen nära klienten, och vården stöds av ett multiprofessionellt team.

Vid årsskiftet förenades diabetesmottagningarna till Diabetesenheten i Österbotten.

– Patienten märker inte av förändringen genast, men för personalen har övergången medfört vissa förändringar. Jag har till exempel redan hunnit utföra arbete också i Korsholm, berättar diabetesläkare Annemari Käräjämäki, som i vanliga fall arbetar i Vasa.

Behandlingen vid diabetes ordnas som närservice.

– Ibland har besök ersatts med telefontider, men vi är på plats som vanligt och vill också i fortsättningen träffa patienterna ansikte mot ansikte, konstaterar Käräjämäki.

Yrkesutbildad personal som är insatt i diabetes stöder egenvården

Diabetiker träffar en läkare ungefär en gång om året och besöker i allmänhet sjukskötarens mottagning med 3–6 månaders mellanrum. Tidigare kunde det förekomma att diabetesskötare utförde sitt arbete vid sidan av andra uppgifter. Nu satsar vi på att sjukskötarna arbetar heltid med diabetes och kan fördjupa sig i behandlingen av sjukdomen på ett mer mångsidigt sätt.

I österbotten finns nästan 10 000 diabetiker.

– Vi satsar på utbildningar, eftersom vi på så vis får information om aktuella frågor. Inom diabetesbehandlingen används numera mycket teknik, som man måste lära sig använda. För patientsäkerheten är det viktigt att sprida kunnandet om behandling av diabetes till alla social- och hälsovårdsenheter, säger avdelningsskötare Gunilla Nyman-Klavus vid diabetesenheten.

Förutom läkarna och sjukskötarna finns det också fotvårdare och näringsterapeuter på enheten. Sjukdomen är krävande, eftersom behandlingen går ut på att balansera mellan insulininjektioner, mat och motion.

– I framtiden vill vi lägga mer fokus på diabetikernas övergripande välbefinnande. Vårdtrötthet är ganska allmänt förekommande, och en diabetiker kan lida av nålskräck eller oroa sig för alltför låga eller höga blodsockervärden, säger Nyman-Klavus.

Antalet diabetesdiagnoser ökar år för år

Diabetes medför mycket arbete, eftersom nästan 10 000 personer i Österbotten har diagnosen. Antalet har ökat med över 3 000 de senaste tio åren.

– Antalet personer som insjuknar ökar, och det gäller både diabetes typ 1 och typ 2. Det verkliga antalet diabetiker i Österbotten uppskattas vara närmare 13 000. Nu är det väldigt viktigt att satsa på prevention av diabetes typ 2, och främja hälsosamma levnadsvanor bland befolkningen på så många sätt som möjligt, säger Nyman-Klavus.

I Österbotten bedrivs mycket forskning. Forskningsprojektet Botnia och diabetesregistret Direva är en del av Österbottens diabetesenhet. Direva har undersökt indelningen av diabetes som uppkommer i vuxen ålder i fem undertyper och hur behandlingen kunde riktas i synnerhet till grupper med hög risk för följdsjukdomar.

– I samband med den här undersökningen har vi i vår skickat ut brev till tusentals personer i registret, och vi hoppas få så många svar som möjligt, säger Käräjämäki.

För somliga kommer diagnosen som en överraskning, medan andra utifrån symtomen har anat att de har insjuknat i diabetes. På Diabetesförbundets webbplats finns ett risktest som det lönar sig att göra om man funderar på sin egen risk att insjukna. På webbplatsen Diabeteshuset finns pålitlig information om sjukdomen.

Artikeln har publicerats i kundtidningen Hembesöket 1/2022.

Text: Emilia Kemppainen
Bild: Christoffer Björklund