Österbottens välfärdsområde siktar på den bästa kvaliteten i Norden
Vid sitt sammanträde i måndags behandlade välfärdsområdesstyrelsen fjolårets kvalitetsrapport som är en sammanställning av det kvalitets- och säkerhetsarbete som gjorts i välfärdssamkommunen och som kommer att användas som utgångspunkt för utvecklingsarbetet i det självstyrande välfärdsområdet. Ifjol lanserade man också många rutiner i syfte att trygga i synnerhet säkerheten i välfärdsområdet.
– Ifjol tog vi bland annat i bruk ett gemensamt system för anmälning av farliga situationer. Tack vare systemet får vi nu allsidigare uppgifter om exempelvis säkerheten i välfärdsområdet, säger Österbottens välfärdsområdes kvalitetsdirektör Mari Plukka.
I Österbottens välfärdsområde har man aktivt utvecklat verksamheten utgående från den nationella klient- och patientsäkerhetsstrategin. Målet är att välfärdsområdet i framtiden ska vara bland de bästa på kvalitet och säkerhet i Norden. Kvalitetsarbetet i Österbottens välfärdsområde har dessutom beviljats ett kvalitetscertifikat i enlighet med kvalitetsprogrammet SHQS.
– Den respons som vi fått av kunderna om vår vård och service år 2022 har i huvudsak varit positiv. Och i situationer där det uppstått utmaningar i vården eller servicen har social- och patientombudsmännen erbjudit våra kunder råd och handledning, fortsätter Plukka.
Hur mår Österbotten?
Välfärdsområdesstyrelsen behandlade även den regionala välfärdsberättelsen, där man granskar hur barn, unga, personer i arbetsför ålder och äldre mår i Österbotten. Utgående från resultatet slog styrelsen fast de tyngdpunktsområden som ska användas som utgångspunkt i nästa års verksamhets- och ekonomiplan.
År 2024 ska man satsa på åtgärder som stärker kundernas möjligheter att ta ansvar för det egna välmåendet och den egna hälsan samt minskar behovet av social- och hälsovårdstjänster. Dessutom kommer man att satsa på att minskar skillnaderna i hälsa, välbefinnande och levnadssätt mellan olika befolkningsgrupper.
– Nästa år kommer tonvikten att läggas på förebyggande tjänster och bastjänster för barn och unga samt på åtgärder som främjar tillgången till psykosociala tjänster som tillhandahålls för barn och unga, berättar Pia-Maria Sjöström som fungerar som sektordirektör för barn, unga och familjer.
När det gäller personer i arbetsför ålder ska man bland annat satsa på åtgärder som minskar de problem som är förknippade med folksjukdomar, främjar arbets- och funktionsförmågan samt arbetstillfredsställelsen hos unga vuxna. Dessutom ska man utveckla serviceformer med låg tröskel för mental- och missbrukarvården. Ytterligare ska man satsa på det samarbete bedrivs med kommunerna i välfärdsområdet för att främja sysselsättningen och integrationen.
De äldre i Österbotten är friskare än de äldre i Finland i övrigt, men använder en aning mer tjänster än de äldre i landet i övrigt.
– Förebyggande tjänster och tjänster med låg tröskel ska kompletteras för att stöda de äldres rörelseförmåga, hälsosamma levnadssätt och egenvårdsfärdigheter. För de äldre är det viktigt att de lätt får kontakt med olika serviceformer, liksom det att de får rehabilitering när deras funktionsförmåga sjunkit exempelvis efter att de har utskrivits från sjukhuset, säger Pia Vähäkangas som är sektordirektör för äldre.
Bokslut godkändes
Välfärdsområdesstyrelsen godkände Österbottens välfärdssamkommuns bokslut för år 2022. Välfärdsområdets resultat visade på ett underskott på 547 010,68 euro efter att medlemskommunerna hade betalats en motsvarande summa i årsrabatt på basis av de tjänster som de hade använt under ifrågavarande verksamhetsår.
– Kostnaderna för välfärdsområdets service under 2022 blev 4 % dyrare än budgeterat. Den historiska starten av välfärdsområdet innebar en sammanslagning av 13 kommuners och två samkommuners verksamhet. En mera jämlik vård med harmoniserade avgifter och ersättningar var utmanande under ett år som kännetecknats av pandemi, oro på arbetsmarknaden, krigstillstånd, hög inflation och kostnadsstegringar. Vi får konstatera att den uppgjorda budgetnivån inte var tillräcklig, säger ekonomidirektör Lena Nystrand.
Välfärdsområdesstyrelsen godkände för egen del även det självstyrande välfärdsområdets bokslut för år 2022. År 2022 förverkligades verksamhetskostnaderna till 76,3 % eller totalt 8 909 063 euro av det budgeterade 10 988 665 euro. År 2022 arbetade det självstyrande välfärdsområdet med att bereda den verksamhet som lanserades år 2023, och det här innebar att kostnader uppstod såväl på grund av beredningsarbetet som på grund av det förändringsprojekt som anknöt till IKT-systemen i välfärdsområdet. Bokslutet ska ännu behandlas på välfärdsområdesfullmäktiges sammanträde i juni.