Om ditt sår inte läker får du hjälp av professionella

Sårets bakgrund inverkar på behandlingen

En sårvårdare är en sjukskötare som har jobbat inom branschen i åtminstone några år och som har gått en tilläggsutbildning med 30 studiepoäng. Patienterna kommer för vård från många olika håll – en del vårdas för operationssår, en del för trycksår eller brännskador. Sårvårdarna behandlar även kroniska bensår och posttraumatiska sår. De vårdar patienter med sår som har problem att läka och sår som behöver behandlas före en kirurgisk åtgärd.

– Det är viktigt att få reda på sårets etiologi, det vill säga vad som ligger bakom såret. Finns det exempelvis en arteriell cirkulationsinsufficiens i bakgrunden som är orsaken till att såret inte läker? I så fall ser man först till att få blodcirkulationen i skick, så att såret kan börja läka, berättar sårvårdare Elisa Hahto.

Bland annat patientens grundsjukdomar, mediciner och levnadssätt påverkar läkningen av såret, i synnerhet nikotinprodukter gör att såret läker långsammare. En hälsosam och mångsidig kost har en positiv inverkan på sårets läkning.

Hahtos kollega Taina Gullfors har jobbat som sårvårdare länge.
– När verksamheten på sårpolikliniken inleddes för 20 år sedan behandlade man sår hos blodkärlspatienter. Småningom har verksamheten utvidgats och nuförtiden behandlas även bland annat ortopediska, plastikkirurgiska, gastrokirurgiska och allmänkirurgiska sår. Ansvarsområdena har utvidgats, berättar Gullfors.

Eftersom många olika slags tillbehör, produkter och apparater används vid sårvård ingår det att ha kontakt med företag i sårvårdarnas arbete. Det är viktigt att ha aktuell kunskap om vårdmaterialet. Apparaterna och utrustningen har utvecklats väldigt mycket under de gångna decennierna.

Allvarliga och svårläkta sår

Föreställningen av ett sår kan vara ett knä som gått upp till följd av att man fallit eller en fingertopp som fått en brännskada av en locktång. Sårvårdarna stöter dock på allvarligare och svårläkta sår i sitt arbete. Alla patienter kan inte gå och i dessa fall behövs två vårdare. Mottagningstiderna är vanligen en timme långa.

– Ibland tvingas vi boka två tider, alltså två timmar, ifall en timme inte räcker. Patienten kan också ha många sår, exempelvis flera trycksår. Vi sköter inga små sår här, de behandlas på hälsovårdscentralen, förtydligar Gullfors.

Ibland tar det tid, men med god behandling kan även allvarliga sår läka.

– Sårvården är ett multiprofessionellt samarbete, där skolning och att instruera patienten och de närstående ingår. Dessutom ingår dokumentering i arbetet. Sårvård innebär inte enbart att man behandlar såret, utan många saker krävs för att fullborda sårvården, berättar Nina Sumell-Heino.

Sårvården är ett multiprofessionellt samarbete, där skolning och att instruera patienten och de närstående ingår,

berättar Nina Sumell-Heino.

Det varierande arbetet håller intresset uppe

I sårvården ingår även andra sorts uppgifter.

– Till oss kommer även personer som har opererat bort ett bröst exempelvis till följd av cancer. Det kan samlas vävnadsvätska i operationssårets område och då tar de kontakt med oss och vi punkterar ansamlingarna, berättar Hahto.

Efter att ett bröst opererats bort kan plastikkirurgen på patientens önskan konstruera ett nytt bröst och i ett senare skede en bröstvårta. Efter detta kanske sårvårdaren pigmenterar vårtgården och bröstvårtan.

– Vi pigmenterar bröstvårtan. Vi utför alltså också sådan typ av arbete, säger Hahto.

Jobbet som sårvårdare känns nödvändigtvis inte lockande för alla, men Hahto och hennes kollegor Sumell-Heino och Gullfors är överens om att det mångsidiga och varierande arbetet är trevligt och håller intresset uppe.

–  Det bästa är när man får ett sår att läka, konstaterar Gullfors.

Det bästa är när man får ett sår att läka,

konstaterar Gullfors.

Även övriga professionella sköter om sår – skolning behövs

Trots att en stor del av arbetstiden går åt till sårvård, ingår även skolning och vägledning av övriga professionella i arbetet. Sårvårdarna på Vasa centralsjukhus ordnade en skolning för övriga professionella i välfärdsområdet i oktober. I skolningen deltog personal med arbetsuppgifter som inkluderar sårvård – exempelvis skötare på hälsostationer och på boendeenheter.

– Personal från hela välfärdsområdet deltog. Det fanns så pass många intresserade att alla inte rymdes med, berättar Sumell-Heino.

Skolningen fick bra respons och på våren ska ett nytt skolningstillfälle ordnas. Patienterna gynnas av att nödvändig kunskap för den fortsatta vården finns på den egna vårdenheten.

– Vi strävar till att ge den fortsatta vårdenheten tydliga skriftliga anvisningar och försöker därmed garantera kontinuiteten i sårvården. På detta sätt försöker vi främja sårläkningen. Det räcker inte att vi rengör såret bra här en gång i månaden, utan vass debridering av såret ska fortsättningsvis utföras inom primärvården. Därför är dylika skolningar viktiga, konstaterar Hahto.

Under skolningsdagen bekantade man sig med undertrycksbehandling och övade vass debridering av sår på kasslerbiffar av gris. De praktiska övningarna, möjligheten att ställa frågor till sakkunniga inom sårvård och att man kunde bekanta sig med apparaterna uppskattades av deltagarna i skolningen och en önskan om en fortsättning lades fram.

Sårvårdens minnesregler

Små skråmor, brännskador och sår kan man bra sköta om hemma. Sårpolikliniken vid Vasa centralsjukhus är en tidsbokningspoliklinik. För att få en tid till sårvårdarnas mottagning krävs remiss, så den egna hälsostationen är den primära vårdenheten för behandling av sår. Allvarliga sår och brännskador som uppkommer plötsligt behandlas på akuten och vid behov hänvisas patienten till sårpolikliniken för fortsatt vård.

– Om inga tecken på förbättring börjar ses i såret inom ett par veckor bör man fundera över vad som ligger bakom såret och reda ut det först. När bakgrundsorsakerna har behandlats är det möjligt för såret att börja läka, säger Hahto.

Vid sårvård hemma lönar det sig att komma ihåg att hålla såret torrt och rent och att undvika tryck i sårområdet. Om området kring såret är rött, om det utsöndrar vätska eller blöder är det bra att ta kontakt med kundservicecentralen, varifrån man vid behov hänvisas vidare.

Artikeln är en del av Österbottens välfärdsområdes artikelserie Från människa till människa, där vi får en djupare inblick i vardagen och servicen för våra kunder och professionella.