Nästa år erbjuds unga under 25 år avgiftsfri prevention

Nästa år ska avgiftsfri prevention för ungdomar under 25 år testas i Österbottens välfärdsområde. Välfärdsområdesstyrelsen godkände ett försök som är den del av det statsfinansierade projektet Framtidens social- och hälsocentral i Österbotten. Målet är att erbjuda heltäckande preventivvårdstjänster i syfte att främja sexual hälsan och välbefinnandet samt förebygga sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter.

– Hittills har kommunerna följt en varierande praxis vid utdelningen av avgiftsfria preventivmedel till unga under 25 år. I och med det här pilotförsöket kan preventivmedel bekostas med statsunderstöd i de områden där avgiftsfri prevention upp till 25 års ålder inte förverkligats tidigare, säger sektordirektör Pia-Maria Sjöström.

I försöket med avgiftsfri prevention får alla under 25 år, oavsett kön, tillgång till preventivmedel som upphandlats till Österbottens välfärdsområde.

– Personal med kunnande inom preventivrådgivning handleder ungdomarna i valet av rätt preventivmedel. Vi kan erbjuda spiral, implantat, p-plåster, p-ring, p-piller, mini-piller, kondom och skydd som används vid oralsex, berättar Sjöström.

I projektet ska man även utarbeta gemensamma riktlinjer för hela välfärdsområdets preventiv- och sexualrådgivning samt utveckla tillgängligheten till preventivrådgivning bland annat genom att utvidga användningen av e-tjänster.

Försöket med avgiftsfri prevention avslutas och utvärderas i slutet av 2023. Och beslut om hur preventivvårdstjänsterna ska ordnas framöver tas  i samband med planeringen av verksamheten och budgeten för år 2024.

Klientråden erbjuder en utsiktsplats

I Österbottens välfärdsområde har man inrättat klientråd för barn, unga och familjer, personer i arbetsför ålder och äldre personer. Välfärdsområdet har sökt personer som representerar olika perspektiv till klientråden för att utveckla välfärdsområdets service, och välfärdsområdesstyrelsen har nu slagit fast sammansättningen i råden.

Klientråden har till uppgift att bistå utvecklandet av kundorienterade och användarvänliga tjänster, men även personalens representanter kan ställa frågor till råden när de ska utveckla och bedöma välfärdsområdets service.

Vasabon Teija Sillanpää-Söderqvist är en av medlemmarna i rådet för personer i arbetsför ålder. Hon har deltagit i klientrådets verksamhet redan år 2022 och fortsätter även under den nya mandatperioden som varar till maj 2025.

Hon konstaterar att det kommer att kräva tid att genomföra en så här stor förändring och skapa en enhetlig service för hela välfärdsområdet. Som medlem i klientrådet får hon följa med och påverka utvecklingsarbetet från första parkett. För henne är kundens servicestig och de yrkesutbildade personernas samarbete på den här stigen en av de viktigaste frågorna som hon vill vara med och påverka.

– Kundens service måste löpa så smidigt att hen inte ens märker att hen flyttat från en tjänst till en annan – utan endast upplever att hen får den hjälp som hen behöver just i det ögonblicket, säger Sillanpää-Söderqvist.

– Yrkespersonerna känner nödvändigtvis inte längre kunden och patienten personligen, men servicen ska löpa smidigt trots det.

Sillanpää-Söderqvist säger att hon har en vittomfattande syn på de frågor som anknyter till dem som är i arbetsför ålder.

Nästa år ska ännu ett fjärde klientråd tillsättas – nämligen ett råd för mångkulturalitet.

– När det gäller rådet för mångkulturalitet vill vi få medlemmar med en så varierande etnisk och kulturell bakgrund som möjligt. Ansökningen till det här rådet kommer att genomföras nästa år, säger kundbetjäningschef Sari West.

Ungdomsfullmäktige fick fadderledamöter

Välfärdsområdesstyrelsen fastställde sammansättningen för påverkansorganen i Österbottens välfärdsområde vid sitt möte i måndags. Syftet med det lagstadgade ungdomsfullmäktige, rådet för äldre personer och rådet för personer med funktionsnedsättning är att främja befolkningens möjligheter att delta och påverka. Kommunerna i Österbottens välfärdsområde har utsett sina representanter och ersättare till välfärdsområdets påverkansorgan.

– Den viktigaste skillnaden mellan klientråden och påverkansorganen är att påverkansorganen ska erbjudas möjlighet att ta ställning till ärenden som påverkar unga, äldre och personer med funktionsnedsättningar innan välfärdsområdet tar några beslut i ärendena. I klientråden är arbetet igen mera utvecklingsinriktat, säger West.

– För ungdomsfullmäktige har fullmäktige och styrelsen dessutom utsett svens- och finskspråkiga fadderledamöter som ska fungera lite som sparringpartners och tränare.

Ordförandena för påverkansorganen väljs vid respektive organs första möte, medan välfärdsområdets tjänsteinnehavare fungerar som sekreterare och föredragande i organen. Påverkansorganens protokoll publiceras på välfärdsområdets webbplats.

Sammansättningen för både klientråden och påverkansorganen hittas på vår webbplats.