Påverkansorganen

Verksamhetsstadga för påverkansorganen i Österbottens välfärdsområde  

Påverkansorganen i välfärdsområdet  

Välfärdsområdet har följande påverkansorgan: ett ungdomsfullmäktige, ett äldreråd och ett råd för  personer med funktionsnedsättning. 

I lagen om välfärdsområden (611/2021) fastställs (32 § Välfärdsområdets påverkansorgan) att  välfärdsområdesstyrelsen ska inrätta ett ungdomsfullmäktige för välfärdsområdet eller en  motsvarande påverkansgrupp för unga för att garantera den unga befolkningens möjligheter att  delta och påverka, ett äldreråd för välfärdsområdet för att garantera den äldre befolkningens  möjligheter att delta och påverka samt ett råd för personer med funktionsnedsättning för att  garantera möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att delta och påverka.  

Bestämmelserna om de kommunala påverkansorganen finns samlade i kommunallagen (410/2015). Påverkansorganen i kommunerna behandlar vittomfattande teman, det vill säga frågor som berör  kundsegmentet i fråga i kommunen.   

Välfärdsområdets påverkansorgan – syfte och uppgifter

Ungdomsfullmäktige fungerar som de ungas röst i allt beslutsfattande som anknyter till  verksamheten i välfärdsområdet och som påverkar de unga. Rådet för personer med  funktionsnedsättning är ett påverkansorgan för personer med funktionsnedsättning, långtidssjuka  samt deras anhöriga. Påverkansorganet följer upp och främjar funktionshinderarbetet och de  funktionsnedsattas ställning i Österbotten.  Äldrerådet fungerar som de äldres röst i allt  beslutsfattande i välfärdsområdet som påverkar de äldre.  Påverkansorganen i Österbottens  välfärdsområde är politiskt och religiöst obundna.  

Uppgifter 

Påverkansorganen i välfärdsområdet ska ges möjlighet att påverka planeringen, beredningen,  genomförandet och uppföljningen av välfärdsområdets verksamhet i frågor som antingen är eller  som ett påverkansorgan bedömer vara av betydelse för barn, unga, äldre eller personer med  funktionsnedsättning och med hänsyn till de tjänster som dessa befolkningsgrupper behöver.  Påverkansorganen ska också involveras när olika former av delaktighet och hörande ska utvecklas i  välfärdsområdet. (Lag om välfärdsområden 32 §, 2 mom.) 

·     Ungdomsfullmäktige, äldrerådet och rådet för personer med funktionsnedsättning har till  uppgift att öka och förbättra ungas, äldres samt funktionsnedsattas och långtidssjukas samt

deras anhörigas möjligheter att delta, påverka och agera.  

·     Påverkansorganen främjar samarbetet mellan välfärdsområdets och kommunernas 

motsvarande påverkansorgan (ungdomsfullmäktige, äldrerådet och rådet för personer med funktionsnedsättning). 

·     Påverkansorganen upprättar årligen en verksamhetsberättelse över sin verksamhet.  

·     Påverkansorganen kan om de så önskar utse representanter till separat fastställda organ i 

välfärdsområdet.  

·     Följa upp, bedöma, avge utlåtanden och ställningstaganden samt tillställa initiativ i syfte att utveckla verksamheten rent generellt. 

o   Påverkansorganen kan inte ta ställning till beslut som berör en enskild individ.  

Behandling av ärenden i påverkansorganen

Påverkansorganen får i beredningsfasen före beslutsfattandet delta i planeringen, bedömningen och  utvecklingen av den service som är till för unga, äldre och personer med funktionsnedsättning.  Påverkansorganen kan även på eget initiativ behandla ärenden som de bedömer vara av betydelse  för de befolkningsgrupper som de representerar. 

Det hör till påverkansorganens roll att exempelvis komma med initiativ, utlåtanden och  ställningstaganden. Påverkansorganen ska ges tillräckligt med information om bland annat aktuella  projekt och ges möjlighet att påverka beredningen av beslut. De ska även ha möjlighet att delta i  utarbetandet av den regionala välfärdsberättelsen som avses i 7 § i lagen om ordnande av social- 
och hälsovård.  

Påverkansorganen behandlar inte kund- eller patientuppgifter i egentlig mening, men om en 
medlem under verksamhetsperioden träffar patienter eller kunder och får ta del av kund- eller  patientuppgifter, får hen inte yppa dessa för utomstående.  

Påverkansorganens representanter har närvaro- och yttranderätt i separat fastställda organ, vilket  främjar informationsutbytet och påverkansorganens möjligheter att påverka. Rätten att närvara och  yttra sig kan begränsas, så att rätten att närvara faller bort då behandlingen av ärendet innehåller  sekretessbelagda uppgifter. 

Att föra fram ärenden till behandling vid sammanträden  

Kommunernas påverkansorgan för fram sådana ärenden till välfärdsområdets påverkansorgan som  gäller välfärdsområdets verksamhet. På så vis stärks också den regionala kundsynvinkeln i ledningen  av sektorerna och verksamhetsområdena. Nya ärenden som förs fram för att behandlas av  välfärdsområdets påverkansorgan ska skriftligen tillställas påverkansorganets ordförande och  sekreterare senast två veckor före sammanträdet. Ordförande för påverkansorganet beslutar vilka  ärenden som ska tas med på sammanträdets föredragningslista. Påverkansorganens sekreterare  koordinerar de ärenden som tas med på ärendelistorna. 

Initiativ av påverkansorganen 

Om välfärdsområdets påverkansorgan vill göra ett initiativ ska ärendet antecknas som initiativ i  protokollet. Initiativet förs vidare som utdrag ur protokollet till registratorskontoret, som inleder  behandlingen enligt processen för initiativ.  

Om kommunens påverkansorgan vill överlämna ett initiativ, ska detta tillställas välfärdsområdets  registratorskontor eller lämnas in via den digitala tjänsten för välfärdsområdesinitiativ. Därifrån  skickas initiativet till den välfärdsområdesmyndighet (antingen tjänsteinnehavare eller organ) som  har befogenhet att fatta beslut i det ärende initiativet gäller. Initiativ av kommunens påverkansorgan skickas sedan till vederbörande påverkansorgan i välfärdsområdet för ställningstagande.  Det är 
viktigt att välfärdsområdets motsvarande påverkansorgan är delaktig i behandlingen av initiativet 

och således kan ta ställning till ärendet från ett bredare perspektiv, det vill säga från ett perspektiv  som representerar hela välfärdsområdet. 

Tillsättande av påverkansorgan och deras sammansättning samt medlemmars uppgifter 

I enlighet med kapitel 5 i förvaltningsstadgan tillsätts påverkansorganen av styrelsen för  Österbottens välfärdsområde. Välfärdsområdesstyrelsen ska sörja för påverkansorganens  verksamhetsförutsättningar. 

Påverkansorganens medlemmar: 

Rådet för personer med funktionsnedsättning (17personer):  

14 ordinarie medlemmar och 14 ersättare som utsetts av kommunerna i välfärdsområdet.   Sakkunnigmedlemmar: verksamhetsområdesdirektören för rehabilitering och psykosocial service,  sektordirektören för personer i arbetsför ålder samt en representant och ersättare för  handikapporganisationerna. 

Äldrerådet (17personer):  

14 ordinarie medlemmar och 14 ersättare som utsetts av kommunerna i välfärdsområdet.   Sakkunnigmedlemmar: verksamhetsområdesdirektören för hem- och boendeservicen,  sektordirektören för äldre personer samt en organisationsrepresentant och en ersättare för denna.

Ungdomsfullmäktige (18 personer):  

14 ordinarie medlemmar och 14 ersättare som utsetts av kommunerna i välfärdsområdet.   Sakkunnigmedlemmar: sektordirektören för barn, unga och familjer samt en  organisationsrepresentant och en ersättare för denna.  

Fadderledamöter utsedda av styrelse och fullmäktige (2): Styrelsen utser en och fullmäktige en  fadderledamöt med beaktande av den språkliga fördelningen. 

Respektive kommuns påverkansorgan utser en medlem och ersättare bland sig för att representera  kommunen i välfärdsområdets motsvarande organ. Vid sammansättningen av påverkansorganen  tillämpas lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (1986/609 § 4a). De medlemmar som  utsetts av kommunerna representerar kommunernas egna råd för personer med  funktionsnedsättning eller äldreråd eller ungdomsfullmäktige i välfärdsområdet samt fungerar som  informationskanal mellan kommunen och välfärdsområdets påverkansorgan. De medlemmar som  kommunerna utsett till påverkansorganen fastställs av välfärdsområdesstyrelsen. 

Sakkunnigmedlemmarna i påverkansorganen har närvaro- och yttranderätt. Alla sektordirektörer har närvaro- och yttranderätt på sammanträdena. 

Varje påverkansorgan i välfärdsområdet ska bland sina medlemmar välja en ordförande och två vice  ordförande. Ordförande för välfärdsområdets påverkansorgan väljs vid påverkansorganets första  sammanträde. Vid det första sammanträdet fungerar sektordirektören som ordförande tills en  ordförande valts för organet. Ordförande och vice ordförande kan väljas bland de medlemmar som  anmäler sig vara beredda att fungera som ordförande eller vice ordförande. Välfärdsområdets  tjänstemän fungerar som sekreterare och föredragande i organen. 

Samtliga tre påverkansorgan får bland sina medlemmar utse en representant till sektionen för  främjande av välbefinnande och hälsa samt kontaktytor, sektionen för räddningsväsendet och  nationalspråksnämnden.  

Dessutom får ungdomsfullmäktige utse en representant och en ersättare till  välfärdsområdesfullmäktige. 

Byte av medlem under pågående mandatperiod   

Om en medlem eller ersättare i ett påverkansorgan avser sluta under pågående mandatperiod ska  hen skriftligen meddela sitt utträde till ordförande och sekreteraren för påverkansorganet i  välfärdsområdet. När kommunen utsett en ny representant fattar sektordirektören för  påverkansorganet i välfärdsområdet ett tjänsteinnehavarbeslut för att fastställa det medlemsbyte  som skett under pågående mandatperiod, varefter bytet av medlem tas till  
välfärdsområdesstyrelsen för kännedom. Ersättaren för den ordinarie medlemmen kallas till  sammanträden tills den nya ordinarie medlemmen har fastställts i styrelsen. Om ersättaren byts ut  kallas den ordinarie medlemmen på sedvanligt sätt till sammanträden.  

Medlemmars uppgifter i påverkansorgan    

Varje medlem och ersättare som valts till välfärdsområdets påverkansorgan representerar sin egen  kommun i påverkansorganet. Medlemmen ska därför i diskussionerna i välfärdsområdets  påverkansorgan föra fram synpunkter från sin egen kommuns påverkansorgan. Dessutom ska  medlemmen och ersättaren informera påverkansorganet i sin egen kommun. På detta sätt kan en  god regional synvinkel säkerställas i välfärdsområdets påverkansorgan, och samarbetet mellan  välfärdsområdets och kommunernas påverkansorgan (ungdomsfullmäktige, äldreråd och  funktionshinderråd) främjas. Det hör också till den ordinarie medlemmens och ersättarens uppgift  att informera varandra – och i synnerhet om den ordinarie medlemmen inte kan delta i ett  sammanträde ska den ordinarie medlemmen förmedla all nödvändig information till ersättaren. 

Fadderledamöternas uppgifter i påverkansorganen 

Fadderledamöternas uppgift är att fungera som stöd för ungdomsfullmäktige, till exempel genom att gå igenom föredragningslistor med de unga, stötta dem i att utforma sina anföranden och hjälpa 

dem att förstå mötespraxis. Fadderledamöterna kan stötta ungdomsfullmäktiges medlemmar 

utanför ungdomsfullmäktiges möten. För kontakter utanför mötena utgår ingen ersättning.  Fadderledamöterna kan vid behov kallas till ungdomsfullmäktiges möten på ungdomsrådets 

begäran. Fadderledamöterna kan vid behov lämna in ungdomsfullmäktiges initiativ som egna  fullmäktigemotioner. 

Mandatperiod 

Mandatperioden för äldrerådet och rådet för personer med funktionsnedsättning är lika lång som  välfärdsområdesfullmäktiges mandatperiod. Mandatperioden för ungdomsfullmäktige är två år.  Påverkansorganen kan själva bestämma hur lång mandatperioden ska vara för ordföranden och vice ordförande.  

Mötespraxis 

Mötespraxisen följer bestämmelserna i Österbottens välfärdsområdes förvaltningsstadga. Vid det första sammanträdet upplyses påverkningsorganen om konstitueringen till sammanträden, 

mötespraxisen, hur möteskallelser skickas, hur protokoll godkänns samt att sammanträdena  antingen kan hållas elektroniskt eller fysiskt. Påverkansorganen sammanträder 2-5 gånger per år. Ett beslutsprotokoll förs över sammanträdena. Protokollen publiceras på välfärdsområdets webbplats. 

Kallelsen till sammanträdet utfärdas av påverkansorganets ordförande eller om hen är förhindrad av vice ordförande. Kallelsen till sammanträdet ska skickas cirka en vecka och minst fyra dagar före  sammanträdet. Sammanträdet är beslutfört när ordförande eller vice ordförande och minst hälften  av medlemmarna deltar i sammanträdet.  

Påverkansorganens arbetssätt och rapportering 

Det huvudsakliga arbetssättet är sammanträden, och efter dem ger rådet ett utlåtande i ärendet till  den aktör som begärt det. Påverkansorganet kan också komma med initiativ om hur servicen kunde  utvecklas. Påverkansorganet kan också få ta ställning till initiativ från befolkningen. 

Påverkansorganet upprättar årligen en verksamhetsberättelse till välfärdsområdesstyrelsen.  Rapporten upprättas av ordförande och sekreteraren. Påverkansorganet godkänner  verksamhetsberättelsen innan den förs vidare.  

Arvoden och kostnadsersättningar  

Arvodena till påverkansorganets medlemmar betalas i enlighet med Österbottens välfärdsområdes  arvodes- och resestadga för förtroendevalda. Inget arvode betalas till tjänsteinnehavare ifall  sammanträdet hålls på tjänstetid. Om sammanträdet hålls utanför tjänstetid betalas ett arvode i  enlighet med personalsektionens beslut. Organisationsrepresentanter betalas ett arvode oberoende  av mötestidpunkten. När en representant som utsetts av ett påverkansorgan deltar i ett  sammanträde för välfärdsområdesfullmäktige, välfärdsområdesstyrelsen, sektionen för främjande av välbefinnande och hälsa samt kontaktytor, sektionen för räddningsväsendet eller  nationalspråksnämnden betalas hen ett arvode samt en kostnadsersättning i enlighet med arvodes-  och resestadgan. Ett mötesarvode betalas till deltagare som deltar i ett sammanträde under minst  halva sammanträdestiden. 

Ikraftträdande  

Denna verksamhetsstadga träder i kraft 18.2.2025. Österbottens välfärdsområdes  välfärdsområdesstyrelse 20.1.2025 § 12.