Med Finlands bästa välfärdsanställda som mål

Välfärdsområdesstyrelsen behandlade och godkände efter diskussion välfärdsområdets personalstrategi enligt personalsektionens förslag. Välfärdsområdesstyrelsen föreslog att också välfärdsområdesfullmäktige ska godkänna personalstrategin.

– Välfärdsområdets personalstrategi utgår från det strategiarbete som beretts i välfärdsområdesfullmäktige och -styrelsen, men som också engagerat anställda, förmän och huvudförtroendemän, säger välfärdsområdesdirektör Marina Kinnunen.

I personalstrategin ställer man upp tre följande mål för Österbottens välfärdsområde:

1. Finlands bästa välfärdsanställda
2. Finlands bästa välfärdsarbetsgivare
3. Högt välbefinnande i arbetet

Strategin inrymmer även konkreta åtgärder samt mätare för uppföljningen av måluppfyllelsen.

För att uppnå målet om att ha Finlands bästa välfärdsanställda ska välfärdsområdet bland annat påbörja ett mentorprogram och utveckla ett introduktionsprogram. Utvecklingen ska uppföljas bland annat genom kundrespons och nyckeltal som mäter verkningsfullheten i vården och servicen.

Dessutom ska välfärdsområdet bland annat ta fram ett uppmuntrande löneprogram, utveckla ledarskapet samt förenhetliga och smidiggöra personalprocesserna. Dessa kommer att följas upp med hjälp av bland annat en NPS-rekommendationsmätare, personalenkäter och lönenivåjämförelser.

För att förbättra välbefinnandet i arbetet ska man utveckla och ta i bruk en kollektiv och verksamhetsorienterad arbetstidsplanering samt vidta åtgärder som främjar välbefinnandet i arbetet. Dessa uppföljs med hjälp av välbefinnandeförfrågningar, sjukfrånvaron och arbetsolycksfall.

– I strategin har man skapat en ram för verksamheten, men åtgärderna uppföljs och kompletteras årligen, säger Kinnunen.

Språkkunskapskraven utgår från kundernas modersmål

Den behörighetsstadga som upprättats för välfärdssamkommunen har uppdaterats och kompletteras inför det nya välfärdsområdet. Den tidigare stadgan inrymde yrkesbenämningar som används i samkommunen och har nu kompletterats med yrkesbenämningar som används på räddningsverket och inom specialomsorgerna.

Personalens språkkunskapskrav som fastställs i behörighetsstadgan baserar sig på den linjedragning som utarbetades år 2021 för samkommunen för Österbottens välfärdsområde.

– När vi i välfärdsområdet fastställer språkkunskapskrav för en tjänst eller befattning utgår vi alltid från kundens rätt att bli betjänad på sitt eget modersmål men också från de lokala förhållandena och språkkunskapsbehoven, säger personaldirektör Ann-Charlott Gröndahl.

Merparten av enheterna är tvåspråkiga och betjänar både svensk- och finskspråkiga patienter och kunder. De enheter som i samkommunen definierats som enspråkiga och är enspråkiga även i det självstyrande välfärdsområdet. Exempelvis barnrådgivningen i Laihela och boendeenheten Purohovi i Vasa är finskspråkiga enheter och Pixne-kliniken i Malax är fortfarande en svenskspråkig enhet.

Allt som allt har Österbottens välfärdsområde över 400 enheter.

− Av de enheter som från och med nästa år definieras vara enspråkiga är 23 enheter svenskspråkiga och 22 enheter finskspråkiga. I den nya behörighetsstadgan har de enheter som överförs från såväl Kårkulla som Eskoo definierats som enspråkiga. På dessa specialomsorgsenheter har klienterna eller de boende alla samma modersmål, säger Gröndahl.

På enspråkiga enheter ställer man inga språkkrav på personalen, förutom i det språk som används på ifrågavarande enhet. Personalsektionen har rätt att av särskilda skäl bevilja dispens eller lindring i språkkunskapskravet.

– Vi vill trygga en tvåspråkig service, men också hitta en balans för att språkfärdigheterna inte ska bli ett hinder vid rekryteringen. Språkkunskaperna utvecklas också i det dagliga arbetet, påminner Gröndahl.

Välfärdsområdesfullmäktige godkände behörighetsstadgan som nu sedan ska behandlas i välfärdsområdesfullmäktige.

Avtalet med Mellersta Österbotten framskrider till fullmäktige

Österbottens välfärdsområde och Mellersta Österbottens välfärdsområde ingår två samarbetsavtal. Det första avtalet som är i kraft under år 2023 berör de specialarrangemang som vidtas för att säkerställa att överföringen av verksamheten för kunderna, patienterna och anställda ska löpa så smidigt som möjligt. Det andra avtalet som är i kraft tillsvidare berör det samarbete som bedrivs inom ramen för den normala social- och hälsovårdsverksamheten.

– Med stöd av samarbetsavtalet säkerställer vi exempelvis att invånarna i den norra delen av Österbottens välfärdsområde kan söka sig till samjouren i Karleby i akuta situationer men också att den prehospitala akutsjukvården löper som tidigare. Likaså tryggar det här avtalet att klienterna inom boendeservicen inte behöver flytta på grund av reformen, säger sektordirektör Pia-Maria Sjöström.

Avtalen berör både tjänster som invånarna i Österbotten kan få i Mellersta Österbotten och tjänster som invånarna i Mellersta Österbotten kan få i Österbotten.

Tjänsteinnehavarna följer upp hur avtalen omsätts i praktiken och välfärdsområdesfullmäktige utvärderar dem i början av respektive mandatperiod. Välfärdsområdesstyrelsen för Österbottens välfärdsområde godkände avtalen vid sitt sammanträde i måndags och nu förs de vidare till välfärdsområdesfullmäktige för behandling.