Högt blodtryck är en lömsk följeslagare
När har du senast mätt ditt blodtryck? Var det högt och uppmanades du se över dina levnadsvanor? Glömde eller förträngde du råden om att äta hälsosammare, motionera mer och sluta röka?
Om du svarade ja, är du inte ensam. Kring en miljon vuxna finländare använder medicin mot för högt blodtryck. Ändå har endast 40 procent av dem ett blodtryck som ligger på målnivå, alltså 140/90 mmHg (milli-meter kvicksilver). I Österbottens välfärdsområde hade 12 797 personer i åldern 40 år eller äldre rätt till special-ersättningsgilla läkemedel på grund av blodtryckssjukdom i fjol.*
När man blir äldre stiger blodtrycket på grund av att kärlen blir hårda och förkalkade, vilket leder till att hjärtat får svårare att pumpa runt blodet.
För personer över 80 år accepterar sjukvården blodtrycksvärden på upp till 150/90 mmHg, förutsätt att personen ifråga inte har till exempel diabetes eller njursvikt.
− Hos äldre ökar lågt blodtryck risken för fallskador, yrsel och frakturer. Vårdpersonalen måste göra en helhetsbedömning av vad som är vettigast från fall till fall, säger Johanna Torp-Duma, specialist i allmänmedicin på Malmska hälsovårdscentral.
Kan drabba annars friska
Högt blodtryck är en lömsk åkomma, eftersom den sällan ger upphov till direkta symtom. Däremot ökar högt blodtryck risken för hjärt- och kärlsjukdomar, cirkulationsstörningar i hjärnan, njursvikt och ögonbottenförändringar.
Följdsjukdomarna är så pass allvarliga att blodtrycket kollas upp rutinmässigt under de flesta läkarbesök och hälsogranskningar vid företagshälsovården.
− Även en person som annars är frisk kan ha högt blodtryck. Därför kommer det ofta som en överraskning, säger Torp-Duma.
Om man som ung vuxen drabbas av högt blodtryck, kan det vara en bieffekt av till exempel hormonella störningar eller problem med njurarna. Även stress, dålig sömn, oro, tobaksrökning och koffein kan tillfälligt höja blodtrycket.
Vid sidan av tilltagande ålder hör högt blodtryck ändå oftast ihop med kost- och motionsvanor.
− Om man har ett BMI på kring 30 eller över kan en viktminskning på 5-10 procent ha stor betydelse. Redan en halv timmes rask promenad eller vattengympa några gånger i veckan har positiv effekt.
Medicinering med låg tröskel
För att utesluta temporära störningar, brukar Johanna Torp be patienten att följa med blodtrycket hemma i en vecka innan hon ställer diagnos.
Ifall resultaten avviker betydligt från dem som mättes på mottagningen, kan patienten få en remiss för att få låna hem en apparat som registrerar blodtrycket under ett dygn.
Ifall livsstilsförändringar inte gett önskad effekt och blodtrycket vid upprepade mättillfällen överstigit målnivån, rekommenderar läkare blodtrycksmediciner. Ofta tas också ett blodprov för att säkerställa att det höga blodtrycket inte redan hunnit göra någon skada.
Johanna Torp-Duma säger att det är ovanligt att gå omkring med högt blodtryck i tiotals år utan att veta om det. Snarare handlar det om ovilja att ta itu med saken.
− Alla 40-åringar är inte pigga på att börja ta blodtrycksmedicin, även om det skulle garantera dem fler friska levnadsår i livets slutskede.
När läget stabiliserats, räcker det med att följa upp blodtrycket regelbundet hemma och kontrollera sina blodvärden en gång per år.
Så håller du blodtrycket i schack
– Minska mängden mättat fett och salt i maten. Ät mycket fisk, grönsaker och bär.
– Sluta röka och se över din alkoholkonsumtion. Motionera regelbundet.
– Se till att du får i dig kalium, kalcium och magnesium.
– Undvik salmiak, lakrits och koffein. Speciellt diabetiker och personer med njursvikt bör vara försiktiga med att använda värkmedicin med ibuprofen.
– Om du är orolig över ditt blodtryck, skaffa en hemmamätare eller mät blodtrycket på hälsovårdscentralen. Du kan också boka tid till en skötare för en riskkartläggning.
*Statistik för år 2022, THL:s webbtjänst Sotkanet.
Artikeln har publicerats i kundtidningen Hembesöket 2/2023
Text: Marina Wiik
Bild: Eva-Stina Kjellman