Hemvårdens kunder ger gärna digital respons

I Österbotens välfärdsområde finns ca 2400 kunder med hemvård. Respons samlas in från alla kunder som vill delta.

– Vi samlar in kundrespons för att få veta vad de som använder servicen, dvs. hemvårdens kunder har för åsikter om tjänsterna de får. Vi får viktig information om vilka tjänster vi lyckas bra med och vilka tjänster som behöver utvecklas, berättar projektarbetare Minna Aro.

Fram till nu i september har över 400 kunder inom hemvården gett respons.

– Det är ett riktigt bra antal med tanke på att det är helt frivilligt att svara och att teknologi för första gången används för att samla in respons.

Redan från början har man varit medveten om att äldre människor kan känna en osäkerhet, eftersom många av dem inte är vana vid att använda teknik, men med assistans från vårdarna har kunderna villigt gett respons. Kunderna har kunnat neka till att delta i förfrågan och de har även kunnat avbryta mitt i om de så önskat.

Servicen motsvarar kundernas förväntningar

Det är en nationell målsättning att äldre personer tryggt ska kunna bo hemma så länge som möjligt. De flesta äldre som bor självständigt hemma behöver inte hemvårdens tjänster, men hemvårdens kundmängd kommer att växa ju äldre Finlands befolkning blir. Behovet av service kommer då också att växa och servicen som de äldre behöver måste kunna erbjudas.

För att kunna erbjuda de äldre en kvalitativ hemvård krävs resurser, förnyade verksamhetssätt och god ledning. I en kvalitativ hemvård beaktas klientens individuella behov och önskemål.

– Det är viktigt att följa upp informationsflödet och kundens behov. Centrala målsättningar för en kvalitativ hemvård är kundens välbefinnande och tillfredsställelse, och åtgärder vidtas för att säkerställa detta. Det betyder att vi utgående från kundresponsen försöker förbättra tjänsterna, berättar Aro.

I Österbotten är majoriteten av respondenterna mycket nöjda med den service de får. Kunderna upplever att de blir välbehandlade, att servicen motsvarar deras förväntningar och att de får den service de behöver.

– Här i Österbotten är det också viktigt att tjänsterna kan erbjudas på båda inhemska språken. Över 50 % av hemvårdens klienter har svenska som modersmål. Kunderna kunde välja om de ville ge responsen på finska, svenska eller engelska.

Än så länge har respons bara samlats in i kommuner med svenska som majoritetsspråk, vilket resulterat i att 93,3 % har gett sina svar på svenska och 6,7 % på finska.

– Andelarna kommer sannolikt att jämnas ut då man börjar samla in respons i välfärdsområdets mellersta del, till vilken Vasa och Österbottens enda finskspråkiga kommunen Laihela hör.

Hemvårdens servicechefer har tillgång till systemet så att de kan se resultatet för sina egna områden i realtid. Från systemet kan resultaten enkelt skrivas ut i ett lättläst format och det underlättar tolkningen av resultaten.

– I de områden som respons samlats in, har man gått igenom resultaten med personalen, vilket upplevts som något mycket positivt.

De koordinerande servicecheferna kan se resultatet för hela den egna regionen och de kan jämföra resultaten mellan olika kommuner och även mellan olika hemvårdsteam. Skillnaderna mellan olika kommuner har hittills varit mycket små och man kan notera att det i kommunerna är snarlika områden som behöver utvecklas.

–  Åtta procent av kunderna är inte säkra på vart de ska ta kontakt om de vill ge respons på servicen. Därför skulle det vara bra att regelbundet kontrollera att det i kundens hem finns kontaktuppgifter för kundens mest centrala tjänster, konstaterar Aro.