Till innehållet
Allmänt

Det svåra läget på samjouren en komplex fråga

Samjouren vid Vasa centralsjukhus har under en längre tid varit hårt belastad. Även de övriga samjourerna i landet har haft en besvärlig sommar. Samkommunstyrelsen förde vid sitt sammanträde den 30 augusti en diskussion om utmaningarna på jouren, men också om orsakerna till dem och hur de kunde lösas.

Orsakerna till anhopningarna på jouren är mångahanda. Den primära orsaken till problemet är inte verksamheten på jouren, utan servicesystemet i sin helhet. På grund av läkarunderskottet inom primärvården kan social- och hälsocentralerna inte erbjuda tillräckligt med akuttider, vilket igen leder till att patienter som borde skötas med tidsbokning på hälsostationerna styrs till jouren. I och med att det heller inte finns tillräckligt med fortsatta vårdplatser – varken på allmänmedicinska vårdavdelningar eller på vårdavdelningar inom den specialiserade sjukvården – så förlängs vårdtiden på jouren.   

– Jag vill framföra ett tack till vår personal som arbetar på jouren och i den övriga servicen. Ett tack för flexibiliteten och för att ni orkar arbeta under svåra omständigheter, säger samkommunens direktör Marina Kinnunen.

Olika åtgärder för att underlätta situationen

Någon snabb lösning på problemet finns inte, men trots det har välfärdsområdet vidtagit olika åtgärder för att förbättra personalläget men också för att få till stånd en ändamålsenlig arbetsfördelning genom hela vård- och servicestigen.

-Problemen på jouren är inte nya, även om de tillspetsats i sommar. Nu har vi bättre möjligheter än tidigare att hitta lösningar inom välfärdsområdet som helhet, eftersom vi nu hör till samma organisation. I och med att det är fråga om ett problem som berör hela systemet så finns det inga enkla lösningar, säger Marina Kinnunen.

Lösningen på anhopningen vid jouren finns inte bara på jouren utan även den övriga servicen som leder till att patienterna styrs till jouren måste förstärkas.

– Vi måste se över hela servicekedjan och ta fram nya arbetsformer, säger Kinnunen.

Lösningar söks på olika håll, såsom genom rekryteringsinsatser och genom att stöda sysselsättningen av studerande samt genom en attraktiv personalstrategi som ska inrymma satsningar på välmåendet i arbetet.

Också arbetsfördelningen mellan olika yrkesgrupper ska ses över och exempelvis de uppgifter som utförs av omsorgsbiträden ska utökas på de ställen där det inte kommer att äventyra klient- och patientsäkerheten.

Välfärdsteknologiska lösningar ska införas i snabbare takt inom exempelvis hemvården. Dessutom ska hemsjukhusverksamheten utvidgas stegvis inom hela välfärdsområdet, vilket också kommer att minska pressen på avdelningsvården.

Med stöd av projekt tänker man också utveckla serviceformer som bistår den vård som tillhandahålls nära kunden och minskar behovet av jourbesök.

Läkaren på barnjouren i Jakobstad konsulterar centralsjukhusets barnläkare i fortsättningen

Från och med den 1 september flyttas de konsultationer som jouren i Jakobstad behöver få på kvällstid till centralsjukhuset. Barnpatienter tas emot på jouren som tidigare även på kvällstid, men de konsultationer som då behövs riktas till centralsjukhuset.  Läkarna på jouren tar alltså vid behov kontakt med centralsjukhusets barnläkare för konsultation. Dylikt konsultationssamarbete har bedrivits även tidigare på kvällstid.

– I och med att det i nuläget finns endast två deltidsanställda barnläkare i Jakobstadsområdet så kommer pressen på personalen vid jouren i Jakobstad att lätta. Kunderna däremot kommer nödvändigtvis inte ens att märka att konsultationerna kommer från en annan adress än tidigare, berättar sektordirektör Pia-Maria Sjöström som ansvarar för sektorn för barn och familjer.

Den här förändringen kommer inte att påverka verksamheten på barnavdelningen och hemsjukhuset för barn.

Styrelsen för samkommunen för Österbottens välfärdsområde diskuterade läget på samjouren vid sitt sammanträde den 30 augusti. Styrelsen behandlade också bland annat en utredning om förenhetligandet av färdtjänster och hur servicenivåbeslutet för år 2021 har omsatts i praktiken.

Beslutsfattandet år 2022

Samkommunen för Österbottens välfärdsområde som inledde sin verksamhet 1.1.2022 är en samkommun som ägs av 13 österbottniska kommuner. Samkommunen tillhandahåller social- och hälsovårdstjänster.

Styrelsen och fullmäktige för samkommunen för Österbottens välfärdsområde beslutar om ärenden som påverkar den service som tillhandahålls år 2022.
– Samkommunstyrelsens ordförande är Hans Frantz.
– Samkommunfullmäktiges ordförande är Gösta Willman.

Österbottens välfärdsområde är en självstyrande myndighet som inleder sin verksamhet 1.1.2023. Välfärdsområdet tillhandahåller social-, hälso- och sjukvård, specialomsorger samt räddningsverkstjänster.

Styrelsen och fullmäktige för Österbottens välfärdsområde beslutar om ärenden som berör de tjänster som ska tillhandahållas från och med 1.1.2023.
– Välfärdsområdets styrelseordförande är Anne Salovaara-Kero.
– Välfärdsområdets fullmäktigeordförande är Mikko Ollikainen.