”Den här vill jag inte längre vara utan!”
– Ibland tänker jag att ringer de nu redan! Men jag tycker om att de ringer. Då kommer jag mig upp ur sängen, utbrister Kaarina Luoma med ett sprudlande skratt, och medger att hon hör till de morgontrötta.
Luoma bor i Vasa och använder distansvårdtjänsten Alvar för att hemvården ska kunna ringa upp henne varje vardag. I en ställning på köksbänken står en surfplatta, och på skärmen dyker ett bekant ansikte upp. Den här gången är det vårdaren Raija Flykt som ringer.
– Vi ringer ett väckningssamtal till Kaarina. Vi frågar hur hon mår nu på morgonen, och försäkrar oss om att hon tar sina morgonmediciner, säger Flykt.
– Det här är så bra, eftersom jag kan berätta om jag har något besvär och fråga vad jag ska göra. Och om jag är ledsen eller bekymrad får jag lätta mitt hjärta, tillägger Luoma.
Flykt berättar att man enligt klientens behov kan ringa videosamtal 1–2 gånger om dagen eller bara några gånger i veckan, men alltid på överenskommen tid. Samtalet startar automatiskt när hemvården ringer.
Under samtalet ger vårdarna råd och anvisningar i frågor som handlar om hälsan. De kan också ge tips om till exempel matlagning eller fungera som en slags matsällskap för klienten.
– Det här är en underbar start på dagen, ler Luoma.
Videosamtal till dottern
Till en början besökte hemvården Luoma i hemmet för att ge henne medicinerna. Efter att maken gick bort blev dagarna ensamma och tunga. För Luoma kändes det som en lottovinst att få börja använda Alvar-tjänsten och strax därpå flytta till en hyreslägenhet för äldre.
– En vårdare kommer hit och mäter blodsocker och blodtryck, men inte varje dag.
Via Alvar-tjänsten kan man också ringa till en anhörig, och Luoma ringer videosamtal till sin dotter. Det känns som att den man pratar med är närmare när man inte bara hör rösten utan också ser ansiktet.
I Alvar-tjänsten ingår förutom distansvård också rekreationsverksamhet som stöder välbefinnandet. I utbudet ingår till exempel gymnastik, kultur och pratstunder. Deltagarna hör och ser varandra via videoförbindelsen.
Luoma skrattar och säger att hon har så mycket på gång att hon inte hunnit delta många gånger i de olika programmen. Hon promenerar aktivt med rollatorn året om. Om hon får svindel kan hon sätta sig och vila en stund.
På grund av svindeln har Luoma också ett trygghetsarmband, som är stort som ett armbandsur och har en signalknapp. Om hon skulle ramla i hemmet får hon kontakt med en vårdare genom att trycka på knappen.
– Jag har inte behövt trycka på knappen ännu. Men det räcker att jag vet att den finns där, om det skulle behövas.
Från test till permanent hjälpreda
Några våningar nedanför bor Sonja Granath, som har fått hjälp med sin dagliga medicinering av en medicinrobot under ett års tid.
När medicinerna skulle tas fyra gånger per dag upplevde Granath att det blev svårt att komma ihåg att ta dem vid rätt tidpunkt.
Nu tas tidtabellen omhand av apparaten på fönsterbrädet som varken är iögonenfallande eller i vägen.
– Jag tänkte att det är värt ett försök. Och den här vill jag inte längre vara utan, konstaterar Sonja Granath.
En knapp på medicinroboten börjar lysa grönt när det är dags att ta medicinerna. När du trycker på knappen kommer det ut en liten påse med de mediciner du ska ta just då.
– Om man inte hämtar medicinen genast börjar roboten protestera. Det är nog ett sådant ljud som man inte orkar lyssna länge på, skrattar Granath.
RoRoboten kan öppnas endast av vårdpersonal
Om läkemedlen inte tas trots påminnelserna, låses de in i roboten. På så vis finns det inte risk att man tar medicin i för stor mängd eller vid fel tidpunkt.
Hemvårdens personal får ett telefonmeddelande om medicinerna inte har tagits. Då kan vårdare komma och ge medicinerna, eftersom roboten endast kan öppnas av vårdpersonal.
Hemvården kommer och fyller på medicinroboten med två veckors mellanrum.
– Medicinerna kommer färdigt förpackade från apoteket, så att varje påse är specificerad: vems mediciner det är frågan om, vilket klockslag de ska tas och vad påsen innehåller, berättar vårdare Tarja Rinta-aho, som arbetar på hemvården.
– Nya klienter har tagit emot medicinrobotarna överraskande bra. Vi märker snabbt att klienterna börjar klara sig med dem.
Också Granath upplevde att det var bekymmersfritt att börja använda roboten och vande sig snabbt vid den.
– Tidigare kom de från hemvården och gav medicinerna, så roboten underlättar deras arbete mycket. Nu kommer de på morgonen och kvällen, då jag får hjälp med att klä mig och tvätta mig.
Nya former av hemvård
Distansvård är en tjänst i vilken en en yrkesperson inom hälso- eller socialvården är i kontakt med klienten med hjälp av teknologi eller klienten själv använder teknologi som hjälpmedel.
– Tekniska lösningar passar naturligtvis inte för alla, och majoriteten av våra klienter behöver våra besök. Distansvård är en form av hemvård, säger serviceförman Sanna Pikkala.
Distansvården stöder välbefinnandet och boendet i det egna hemmet hos klienten inom hemvården. Med dess hjälp erbjuds också aktiverande rekreationsverksamhet, som till exempel gymnastik eller museibesök via videolänk.
För hemvårdsklienten görs alltid en bedömning av vårdbehov, utifrån vilken man väljer de tjänster klienten behöver. När distansvård övervägs beaktas om klienten kan ha nytta av teknologi och om den psykiska eller fysiska funktionsförmågan möjliggör användning av distansvård. Till exempel en minnessjukdom utgör inte automatiskt ett hinder för distansvård.
Pikkala berättar att distansvård för vissa är ett mera tilltalande alternativ än att hemvården gör besök i hemmet.
– Det är ingen som kommer in på det egna reviret, eftersom vårdaren inte är fysiskt på plats. Vi har fått höra att det känns som att vårdaren är helt närvarande vid videosamtalen. Man möts öga mot öga och fokuserar endast på samtalet. Om vårdaren skulle besöka hemmet, skulle hen samtidigt också göra andra saker, säger Pikkala.
Distansvård och teknologiska lösningar i Österbottens välfärdsområde
- Läkemedelsrobotar används av närapå 170 klienter i olika delar av välfärdsområdet.
- Alvar-distanstjänst eller kreationsverksamhet som grundar sig på videosamtal erbjuds i Vasa, Laihela, Korsholm, Jakobstad och Kristinestad. I Kronoby erbjuds distansvård med bildsamtal. Välfärdsområdet har för närvarande över 100 klienter inom distansvårdstjänsterna.
- Målet är att 20 procent av hemvårdens klienter ska få distansvårdstjänster och att distansvård ska erbjudas i varje kommun i regionen före utgången av år 2024.
AArtikeln har publicerats i kundtidningen Hembesöket 2/2023.
Text: Varpu Saari
Bilder: Christoffer Björklund