Till innehållet
Utveckling

Behovet av vård utvärderas med hjälp av Terapinavigatorn

Terapinavigatorn, som belönats med Vuoden vaikuttavuusteko, har nu i början av februari tagits i testbruk i Österbottens välfärdsområde.

– Terapinavigatorn är ett lättanvänt, digitalt och modernt verktyg för att utvärdera vårdbehovet hos vuxna. Den är tillgänglig via adressen terapianavigaattori.fi samt via välfärdsområdets webbsidor, berättar metodkoordinator Mervi Bro.

På välfärdsområdets webbsidor finns också en chatbot som hänvisar kunderna vidare till terapinavigatorn. Kunden fyller elektroniskt i navigatorn. Det kan göras var som helst och när som helst och det tar cirka 20–30 minuter. Svaren ger genast kunden en bild av symtomen. Även kundens egna önskningar kartläggs.

– Kunden, som fyller i frågeformuläret får en kod som kan användas om hen önskar söka professionell hjälp. Den professionella får via koden tillgång till frågeformuläret med information om kundens symtom och en vårdbehovsbedömning kan genast göras. Vid besöket vägleds kunden samtidigt också till en lämplig vårdform, förklarar Bro.

Terapinavigatorn hjälper den professionella med att enklare kunna hänvisa kunden till rätt plats vid rätt tidpunkt.

Mot assisterad egenvård

Terapinavigatorn ingår i den nationella verksamhetsmodellen Första linjens terapier. Terapinavigatorn har nationellt redan varit i bruk ett år och de första testerna av verktyget genomfördes i södra Finland. Befolkningsunderlaget för terapinavigatorn är cirka 2,5 miljoner och den har redan använts ca 10 000 gånger.

– Här i Österbotten har största delen av hälsovårdarna inom studerandehälsovården varit med i pilotstudien. Likaså har även yrkesverksamma från till exempel psykosociala centraler runtom i välfärdsområdet varit med, berättar projektchef Eija Westermark-Suksi.

Målsättningen är att under 2023 utvidga användningen av metoderna så att de även omfattar övriga tjänster på primärnivå, exempelvis hälsostationer. Samtidigt införs assisterad egenvård, som är ett digitaliserat egenvårdsprogram för professionella.

Resultaten, som användningen av terapinavigatorn hittills gett, har varit imponerande.

– Kunderna har fått snabb hjälp och samtliga professionella har upplevt att de fått större möjligheter att hjälpa personer med symtom på psykisk ohälsa. Terapinavigatorn är ett verktyg som inom primärhälsovården fungerar bra för att bedöma behovet av vård vid psykisk ohälsa, konstaterar Mira Kolehmainen, som är metodkoordinator för unga.

Assisterad egenvård med låg tröskel

Assisterad egenvård är en korttidsintervention som innefattar 1–3 träffar och som används vid lindriga och medelsvåra psykiska symtom. Metoden hör till de egenvårdsprogram med låg tröskel som ingår i verksamhetsmodellen Första linjens terapier och som terapinavigatorn kan ge som förslag.

Yrkesutbildad personal finns som stöd och hänvisar kunden till Mielenterveystalos webbtjänst, som har ett flertal egenvårdsprogram. Från dem väljs, utgående från kundens symtom, ett lämpligt egenvårdsprogram och kunden träffar den yrkesutbildade 1–3 gånger.

– Egenvårdsprogrammen översätts just nu till svenska, och under sommaren 2023 beräknas alla egenvårdsprogram på svenska också vara klara, berättar Bro. Inom Österbottens välfärdsområde utbildas som bäst 36 professionella till att bli egenvårdsexperter.

Arbetet fortsätter med gruppen unga

Korttidsterapiutbildningen (ELT), som ingår i verksamhetsmodellen Första linjens terapier, har också påbörjats i Österbotten. I utbildningen deltar 11 personer. Mira Kolehmainen berättar att efter sommarn ska interventionsnavigatorn och assisterad egenvård för unga testas.

– Interventionsnavigatorn fungerar på samma sätt som terapinavigatorn för vuxna och det är en mycket välkommen metod för att snabbt kunna bedöma en ung persons psykiska mående. Det kommer mer information om metoderna för unga lite längre fram, säger Kolehmainen.

Projektet Psykosocialt välmående

– Är ett delprojekt i projektet Framtidens social- och hälsocentral i Österbotten.

– Ordnar tillsammans med andra aktörer utbildningar för yrkesverksamma inom området.

– Koordinerar metodhandledning.

– Stöder användningen av metoderna och att de förankras som en del av välfärdsområdets ordinarie verksamhet.

Genom psykosociala metoder får social- och hälsovårdspersonalen kunskap att på effektiva och verkningsfulla sätt vägleda och vårda regionens klienter nära deras vardag.