Arbetet med att utveckla välfärdsområdets lokaliteter tar fart nästa år

Nästa år tillhandahåller Österbottens välfärdsområde tjänster på cirka 320 olika adresser, vilket innebär cirka 480 fastigheter eller lokaliteter. Nästan 80 % av dem är lokaliteter som hyrs av kommunerna i välfärdsområdet.

Liksom i välfärdsområdets strategi är det också viktigt från ett lokalitetsperspektiv att välfärdsområdet kan erbjuda invånarna i Österbotten högklassiga tjänster. Lokalitetsstrategin är också till hjälp när välfärdsområdet ska utarbeta en servicestrategi och en strategi för servicenätet, samtidigt som den också styr välfärdsområdets budget.

– Lokaliteterna och användningen av dem bör betraktas uttryckligen från ett serviceperspektiv och inte från ett fastighetsperspektiv. Utrymmena måste vara tillgängliga, trygga, fungerande och trivsamma för såväl kunder som anställda, vilket betyder att de måste motsvara användningsändamålet, säger välfärdsområdesdirektör Marina Kinnunen.

Lokalitetskostnaderna utgör en betydande andel av välfärdsområdets totala kostnader, och kostnaderna igen påverkar direkt hur mycket tillgångar välfärdsområdet har för den egentliga serviceproduktionen.

I linje med strategin ska man utgående från nulägesanalysen se över utrymmesbehoven nästa år tillsammans med kommunerna. Dessutom ska man utreda vad de som använder de nuvarande lokaliteterna har för åsikt om dem samt utveckla och effektivera fastighetsunderhållet.

Välfärdsområdesstyrelsen godkände strategin och vidarebefordrade den till välfärdsområdesfullmäktige.

Servicesedlar utökar valfriheten

Välfärdsområdesstyrelsen behandlade vid sitt sammanträde även välfärdsområdets servicestrategi och den flerproducentmodell som anknyter till den.

Servicestrategin innehåller riktlinjer för hur välfärdsområdet kan tillhandahålla sina tjänster. Strategin utgår i synnerhet från tjänsternas tillgänglighet, tillgång, invånarnas delaktighet samt kvalitet och effektivitet.

I servicestrategin har man för åren 2023–2025 fastställt följande prioriterade områden för respektive sektor:

• Barn och unga: psykiskt välmående
• Personer i arbetsför ålder: stöd av arbets- och funktionsförmåga, samordnat samarbete
• Äldre personer: utvecklande av strukturer som stöder hemmaboende

I flerproducentmodellen beskriver man igen hur de social- och hälsovårdstjänster som välfärdsområdet ansvarar för ska tillhandahållas och anskaffas av olika serviceproducenter, såsom företag och organisationer.

När tjänster anskaffas och tillhandahålls med hjälp av köptjänster som produceras av privata aktörer och den tredje sektorn är det viktigt att man följer gemensamma kriterier och principer. Närservice, flerspråkighet och kvalitet är några av de styrande principer som tas i beaktande när man anskaffar tjänster.

– Serviceproducenterna är viktiga samarbetsparter för oss. Tanken är att öka användningen av servicesedlar i synnerhet i fråga om tjänster där kunden själv kan välja sin serviceproducent, berättar sektordirektör Erkki Penttinen.

Välfärdsområdesstyrelsen godkände servicestrategin och flerproducentmodellen samt föreslog att också välfärdsområdesfullmäktige ska godkänna dem.