Var fjärde vuxen har sömnapné
Vid behov skriver läkaren en remiss för fortsatta undersökningar inom den specialiserade sjukvården. Sömnapné kan endast diagnostiseras genom en sömnapnéundersökning där eventuella andningsuppehåll registreras under en natt. Efter registreringsnatten återlämnas apparaten till sjukhuset och data från enheten analyseras.
– I praktiken går det till så att du från sjukhuset får en liten apparat med sladdar till exempelvis fingeroch pulssensorer. Under registreringen kan man se syrehalten i andningen, följa med magens och bröstkorgens rörelser samt luftflödet från näsa och mun, säger Galina Makalova, biträdande överläkare för lungsjukdomar.
Upp till en tredjedel av remisserna till lungpolikliniken gäller sömnapné.
Vem som helst kan ha sömnapné
En person med sömnapné kan vara ung, smal och frisk eller en äldre person med flera sjukdomar. Sömnapné påverkas bland annat av övervikt, rökning och andra sjukdomar, som exempelvis hjärtsjukdomar, diabetes och underfunktion i sköldkörteln.
Ungefär en fjärdedel av den vuxna befolkningen lider av sömnapné. Cirka 15 procent av dem har måttlig eller svår sömnapné. Sömnapné är något vanligare bland män än bland kvinnor.
I Österbottens välfärdsområde används 4 400 sömnapnéapparater.
Den egna aktiviteten är viktig
På mottagningen diskuteras konsekvenserna av övervikt, rökning eller inaktivitet med patienterna. Det finns tre grader av sömnapné: lindrig, medelsvår och svår. Genom livsstilsförändringar kan graden av sömnapné förbättras och behandling med apparat kanske inte behövs.
– Om patienten är mycket trött till följd av medelsvår eller svår sömnapné är det svårt att göra livsstilsförändringar. Då rekommenderar vi behandling med apparat. När situationen sedan förbättras orkar patienten göra livsstilsförändringar, förklarar Makalova.
Sömnapné är en riskfaktor för hälsan, varför den undersöks och behandlas.
– Obehandlad sömnapné inverkar direkt på hjärtats hälsa. Om syrehalterna är låga under natten och patienten även har andra riskfaktorer blir hjärtat ansträngt både på dagen och på natten, säger Makalova.
Det är viktigt att patienten själv är aktivt delaktig i behandlingen av sömnapné för att situationen ska förbättras. Läkarens roll är att ordna behandling med apparat när det behövs.
Andningsuppehåll uppstår ofta när man sover på rygg. För att påverka sovställningen kan du tejpa till exempel en tennisboll innanför pyjamasskjortan, så att det blir obekvämt att
ligga på rygg.
– Den som har en ställbar säng kan ställa den i halvsittande läge, och i en vanlig säng kan man placera ett par kuddar bakom ryggen så att man får en upphöjd sovställning, tipsar Makalova.
Sover du bra?
Alla behöver sömn. En vuxens sömnbehov är 6–9 timmar per natt. Under sömnen sköljer cerebrospinalvätskan cellerna i hjärnan och transporterar bort metabola slaggprodukter. Sömnen rengör alltså hjärnan.
Både förkortad och förlängd nattsömn är ohälsosam och ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2-diabetes. Dålig sömn leder också till sämre koncentrationsförmåga och minne.
Tips för en god nattsömn:
• Se till att sovplatsen är lugnoch sval.
• Försök inte tvinga dig själv att sova. Om du inte somnar inom 15 minuter, gå upp ur sängen.
• Skriv ner dina bekymmer under dagen eller kvällen så att du inte behöver oroa dig på natten.
• Minska användningen av njutningsmedel och motionera mera, men träna inte precis innan du går och lägger dig.
• Ät lätt på kvällen, lägg dig inte hungrig.
• Sängen är till för sömn och närhet.
• Tillbringa tid med din familj och dina vänner.
Om du lider av sömnlöshet, kontakta oss för en bedömning av vårdbehovet. Vid behov ordinerar läkaren melatonin eller sömnmedel.
P.S. På webbplatsen Omaolo.fi kan du hitta Sömncoachning. Använd den!
Källa: Institutet för hälsa och välfärd THL och God medicinsk praxis-rekommendationer
Artikeln har publicerats i kundtidningen Hembesöket 1/2024.
Text: Johanna Jussila
Bilder: Heidi Kurvinen & Johanna Jussila