Till innehållet
Allmänt

Välfärdsområdesstyrelsen godkände ändringar i servicenätet

Kuvituskuva, jossa nuija lyö pöytään päätöksen merkiksi.
År 2024 tas nya elektroniska servicekanaler och distanstjänster i bruk i Österbotten. I och med åtgärderna i framtids- och anpassningsprogrammet kommer kunderna att kunna erbjudas nya sätt att uträtta ärenden. Välfärdsområdesstyrelsen godkände att ändringar görs i servicenätet för att säkerställa att invånarna har tillgång till högklassiga, lagstadgade tjänster.

Tack vare framtids- och anpassningsprogrammet kan välfärdsområdet gå över från kommunspecifika tjänster till tjänster som är gemensamma för hela välfärdsområdet. Redan under år 2023 har man lyckats få tillgången till lagstadgade tjänster mer jämlik – till exempel inom socialvården.

–  Vi vill satsa på tjänster som främjar välbefinnandet på lång sikt och förebygger både sjukdomar och sociala problem. Målet är att vi ska ha den mest välmående befolkningen i Finland, säger välfärdsområdets direktör Marina Kinnunen.

Det strama ekonomiska läget bestämmer takten på förändringarna

Finansieringen av välfärdsområdena är behovsbaserad och beviljas av staten som förutsätter att ekonomin ska vara i balans innan utgången av år 2026. De inbesparingsåtgärder som vidtas nästa år följs av åtminstone ett till sparpaket som började beredas redan i slutet av november.

De besparingskrav som ställts på välfärdsområdet är fördelade på åren 2023–2026. Med hjälp av det sparprogram som ska genomföras år 2026 ska man ta in det underskott som ackumulerats under tidigare år.

 2023202420252026
Sparkrav10 miljoner euro30 miljoner euro30 miljoner euro15 miljoner euro
Resultat-62 miljoner euro-34 miljoner euro+29 miljoner euro+71 miljoner euro
Ackumulerat över- eller underskott-62 miljoner euro-96 miljoner euro-67 miljoner euro+4 miljoner euro

– Vi har en lagstadgad skyldighet att balansera ekonomin, men samtidigt också en skyldighet att tillhandahålla lagstadgade tjänster. Människorna kan alltså trots besparingarna lita på att vi tryggar den social- och hälsovård samt den räddningsservice som de behöver, understryker välfärdsområdets direktör Marina Kinnunen.

Välfärdsområdesstyrelsen vidarebefordrade verksamhets- och ekonomiplanen för år 2024 till välfärdsområdesfullmäktige för godkännande. Välfärdsområdesfullmäktige tar ställning till planen vid sitt sammanträde den 19 december.

Ändringarna i matservicen återremitterades

Välfärdsområdesstyrelsen diskuterade förslaget att man inom matservice ska övergå till en modell där klienten får flera dagars matportioner levererade på en gång. Klienten värmer upp maten själv eller får hjälp med uppvärmningen av hemvårdspersonalen. I och med ändringen får klienten större chans att välja vad hen äter och när hen äter. Sett ur personalperspektiv frigörs arbetstiden motsvarande ungefär 14 årsverken från matutkörningen till förmån för vårdarbetet.

Välfärdsområdesstyrelsen beslöt ändå att ärendet skulle återremitteras, ärendet ska till vissa delar preciseras och tas sedan upp till ny behandling i januari. Sparmålet som hänför sig till ärendet är oförändrat.

Ansenliga elektroniska tjänster tas i bruk år 2024

År 2024 kommer man att introducera mångsidiga elektroniska tjänster som förbättrar såväl servicetillgången som effektiviteten i servicen. Till en början kommer utvecklingsarbetet att kräva satsningar och ändringar i verksamheten, men målet är att man på sikt också ska uppnå inbesparingar.

Lanseringen av en elektronisk portal utgör en av de största utvecklingsinsatserna. Via den här portalen som ska tas i bruk stegvis ska kunden bland annat kunna boka tid elektroniskt, få råd för egenvård, fylla i förhandsuppgifter och blanketter samt gå på distansmottagning.

– Portalen ska först tas i bruk inom hälsovården, medan vi inom socialvården har satsat på att utveckla elektroniska blanketter, säger strategi- och utvecklingsdirektör Suvi Einola.

Dessutom ska det bli möjligt att chatta med välfärdsområdets professionella i realtid. Den här chattmöjligheten ska först introduceras i bedömningen av vårdbehovet. Därutöver ska man även utvidga andra elektroniska kanaler som redan är i bruk, till exempel terapinavigatorn, distansmottagningen och de digitala vårdstigarna. Mer information om när servicekanalerna tas i bruk ges senare.