Talterapeuter samlade sina bästa tips: Nu finns material för R-träning med barn

Både barn och vuxna kan ibland behöva hjälp av en talterapeut.

En del barn kan vara sena i sin tal- och språkutveckling och kan då ha svårigheter med både språkförståelse och uttrycksförmåga. Hos vissa barn hänger hjälpbehovet ihop med uttalssvårigheter som kan göra talet otydligt.

Vid talterapi för barn är det viktigt att skapa en trevlig och avslappnad atmosfär. Övningarna  sker liksom i förbifarten i samband med lek eller spel. Om orden inte räcker till, tar talterapeuterna bilder och tecken till hjälp.

− Målet är att barnet ska kunna förstå och göra sig förstådd i sin omgivning. Ifall man inte alls kan föra fram sina tankar, är det svårt att vara delaktig och aktiv i samhället, säger Hanna Ollus, talterapeut vid hälsovårdscentralen i Korsholm.  

De yngsta klienterna inom talterapin är nyfödda som har svårigheter med att äta och svälja. De äldsta är pensionärer, som har drabbats av stroke eller andra sjukdomar och blivit tvungna att lära sig ett språk de kunnat på nytt.

−  Oberoende klienternas ålder handlar talterapin om att förbättra möjligheterna till att vara delaktig i sin vardag. För vuxna kan detta exempelvis innebära att kunna beställa mat på en restaurang eller klara av att ringa ett telefonsamtal, berättar Ida Maans, talterapeut vid Malmska social- och hälsocentral i Jakobstad. 

De flesta lär sig R-ljudet på egen hand

För att besöka en talterapeut behöver man remiss. Då terapin gäller ett barn kommer initiativet oftast från barnrådgivningen eller personal i skolan eller på dagis. Vuxna får remiss från läkare eller terapeuter inom andra områden.

Sammanlagt jobbar ett tjugotal talterapeuter inom Österbottens välfärdsområde. De flesta arbetar på både finska och svenska men med betoning på ett av språken. Det är också allt vanligare att barn som besöker en talterapeut inte har finska eller svenska som hemspråk och talterapeuterna får ty sig till tolk.

Talterapeuterna träffar ofta klienterna bara några enstaka gånger och kartlägger då behovet av mer långsiktig talterapi, som huvudsakligen erbjuds av den privata sektorn. Ändå överträffar behovet av talterapi i Österbotten utbudet. Det är här som det nya R-materialet kommer in i bilden.

R-ljudet är ofta det sista språkljudet som barn lär sig och det är mycket vanligt att barn i 5-6-års ålder ännu inte har lärt sig ljudet.

− Om barnet är motiverat finns det många saker som man kan göra för att träna R-ljudet även om man inte är talterapeut, säger Ida Maans.

Konkreta tips och bilder

R-materialet innehåller rikligt med tips och bilder. Det finns också några videor som konkret visar vad det är viktigt att tänka på. Tanken är att materialet ska gå att användas mångsidigt och kunna anpassas efter barnets nivå.

− Det krävs många upprepningar för att lära sig ett nytt språkljud och därför kan det vara bra att variera träningen. I träningsmaterialet finns en tipslista med förslag på olika aktiviteter, såsom memory, skattjakt och lottospel, säger Maans.

Figuren Tatte återkommer på olika håll i träningsmaterialet. Det är tänkt att Tatte ska lotsa barnet genom övningarna också i S-träningsmaterialet, som Maans och Ollus redan börjat planera.

− Vi har fått hjälp med översättningen av några kolleger, men gjort det mesta jobbet själva. I början var målet att utveckla talterapins hemsida med tips och idéer för bland annat uttalsträning, men projektet blev mera omfattande än vi trodde när vi blev så inspirerade, säger Hanna Ollus.

Hon och Ida Maans hoppas att träningsmaterialet ska komma till nytta för så många som möjligt.

− Det är fritt fram att använda materialet och tipsa dem som kan tänkas vara intresserade av det, säger Maans.

R-materialet kan laddas ner gratis här.