Rehabilitering i hemmet kräver motivation

Keijo Rautola, 85, för den ena foten bredvid den andra, fram och tillbaka. Sedan stöder han händerna mot rollatorns sittdel och stiger upp på tårna. Den här gången gympar han självständigt, men han har också fått rörelseinstruktioner av en fysioterapeut via en pekplatta.

I december genomgick han en knäprotesoperation och nu jobbar han på att få tillbaka balansen och muskelstyrkan i benen. Före operationen råkade han bland annat ut för en fallolycka i samband med ett butiksbesök.

Rautola tränar målmedvetet och är en god bit på väg.

– Jag vill kunna promenera utomhus med rollatorn när vädret blivit varmare. Det är mitt mål just nu.

Efter ett par veckor på sjukhus fick Rautola återvända till sin lägenhet på ett seniorboende i centrala Vasa. Det var möjligt tack vare effektiverad hemrehabilitering, en tjänst där kunden får vård och rehabilitering i sitt hem av ett mångprofessionellt team.

Målet är att erbjuda kunden genomgripande hjälp så att hen kan uppnå samma funktionsförmåga som innan sjukhusvistelsen.

– Vi hjälper kunden att få en meningsfull vardag. Tillvaron ska inte bara kretsa kring att klara sig från en dag till nästa, säger ergoterapeuten Noora Nousiainen.

Saker ska få ta tid

De flesta kunderna inom effektiverad hemrehabilitering är seniorer. I och med att det är fråga om en hälso- och sjukvårdstjänst, behövs inget servicebeslut från socialvården. Däremot ska kunden enligt läkarens bedömning klara sig utan akut sjukhusvård och kunna rehabiliteras.

Rehabiliteringsperioden inleds med en utredning av kundens funktionsförmåga och grundsjukdomar. Vårdarna och terapeuterna lyssnar noga på kundens önskemål och planerar vilka hjälpmedel eller åtgärder som bäst hjälper hen att uppnå dem. Teamet har också möjlighet till läkarstöd med låg tröskel.

En grundförutsättning för att rehabiliteringen ska arta sig är att kunden själv är motiverad.

– Vi kan hjälpa och ge råd, men den viktigaste insatsen kommer från kunden själv. Hen är alltid den största stjärnan, även om vi naturligtvis också beaktar de anhörigas synpunkter, säger närvårdaren Marianne Karlsson.

Välfärdsområdets anställda planerar besöken hos kunden utgående från vilka behov hen har just då. Förutom hälso- och sjukvård får kunden hjälp med vardagliga sysslor såsom att klä sig, duscha och bädda.

Rehabiliteringen är mest effektiv då den sker vid rätt tid.

Noora Nousiainen

De praktiska göromålen i hemmet ger ofta goda möjligheter till olika rörlighetsövningar. Kunden får också hemuppgifter som hen ska försöka öva på inför följande besök.

– Vi har tid att vara närvarande och bemöta kunden som individ. Jag jobbade tidigare länge inom hemvården och där är tidtabellen stramare, säger Karlsson.

Efter en sjukhusperiod är det lätt att bli passiv då man blivit van att få omvårdnad och bli serverad mat. Hemmiljön erbjuder fler möjligheter till olika slags aktiviteter när man till exempel kan vattna blommor eller gå och öppna dörren för en granne som kommer på överraskningsbesök.

– Inom effektiverad hemrehabilitering utför inte vårdare uppgifter som kunden klarar själv med rätt träning och stöd. Det ska få ta tid att tillägna sig saker på nytt, säger Karlsson.

Rollatorn kräver övning

Innan Keijo Rautola opererades rörde han sig med hjälp av en promenadkäpp. Numera tar han sig fram med rollator. Tillsammans med Noora Nousiainen och en fysioterapeut har Rautola övat att bromsa och parkera färdmedlet så att det alltid är inom räckhåll.

– Keijo har också fått en duschstol och en toalettsitsförhöjare, de är ganska vanliga hjälpmedel, säger Nousiainen.

Hon och hennes kollegor får ofta tänka kreativt för att hitta lösningar som är trygga och ändamålsenliga i hemmet. Även om rehabilitering i hemmiljö ofta är mångsidigare än aktivitetsövningar på sjukhus, har båda sin plats.

– Innan patienten skrivs ut måste hen vara i ett sådant skick att hen klarar sig mellan våra besök. Rehabiliteringen är mest effektiv då den sker vid rätt tid.

Effektiverad hemrehabilitering pågår i 4–5 veckor. Ifall kunden inte i fortsättningen får hjälp från hemvården eller en motsvarande tjänst, ringer personalen ett uppföljningssamtal till hen en eller ett par månader efter att rehabiliteringen avslutats. Om samtalet väcker oro, kan kundens servicebehov karläggas på nytt.

Rautolas rehabilitering har framskridit fint och för hans del är den effektiverade hemrehabiliteringen redan över. Han är tacksam för den rehabilitering han fått och misstänker att han inte skulle ha återhämtat sig i samma mått utan stöd.

– De anställda har varit riktiga änglar. Jag hade inte räknat med att få så här bra hjälp efter sjukhusvistelsen.

För närvarande erbjuds effektiverad hemrehabilitering bara i Vasa och Jakobstad. Om resultaten från pilotförsöksperioden är goda, är det meningen att modellen ska tas i bruk i en mer omfattande utsträckning i hela Österbotten.

Artikeln har publicerats i kundtidningen Hembesöket 1/2024.

Text: Marina Wiik
Bilder: Christoffer Björklund