Till innehållet
Välfärdsområdesreform

Projektet Framtidens social- och hälsocentral i Österbotten hoppas få fortsätta

Bild av samarbete
Inom ramen för projektet Framtidens social- och hälsocentral i Österbotten har man tagit fram verksamhetsmodellen för familjecentret och gjort upp processbeskrivningar för servicehandledningen och IPC-metoden. Professionella har fått utbildning i bland annat metoderna Föra barnen på tal och IPC.

Inom ramen för projektet Framtidens social- och hälsocentral i Österbotten har man tagit fram verksamhetsmodellen för familjecentret och gjort upp processbeskrivningar för servicehandledningen och IPC-metoden. Professionella har fått utbildning i bland annat metoderna Föra barnen på tal och IPC. Målet är att börja använda IPC-metoden i flera befolkningsgrupper. I början av 2022 börjar man testa hemrehabilitering och livsstilscoaching för äldre personer. Från projektets sida hoppas man på tilläggsfinansiering från statligt håll för att kunna utvidga verksamheten ytterligare. Målet är att fördjupa sig i ovan nämnda interventioner och låta verksamheten växa.

Hur är det att jobba i projekt?

Ett projekt skiljer sig åt från den vanliga verksamheten genom att resurserna är bundna till vissa uppgiftshelheter. I projektarbete jobbar man enligt en tidtabell och klara uppställda mål. Genom projektet föds ny kunskap och nya rutiner.

I forskning som beskriver varför projekt är omtyckta har man lyft fram projektens effektivitet, flexibilitet och förmåga att öppna låsningar i verksamheten. Projektets effektivitet utgår ifrån systematik och en definition på vad som ska göras hur, vilka kostnader som uppstår och vilken tidtabell som ska följas. Systematiken är den röda tråden genom projektarbetet, medan projektplanen är det arbetsredskap som styr och lägger upp ramar för ekonomin och innehållet i utvecklingsprocessen. Lägesrapporter görs upp med jämna mellanrum.

Inom projektarbetet förs mångsidig kunskap samman. De som deltar i projektet har olika roller och utvecklar ett gemensamt språk och mål. Tack vare detta är projektarbete ett gott exempel på hur man kan bygga broar mellan olika yrkesgrupper, enheter och organisationer. Projektet kan emellertid inte stå separat från den övriga verksamheten, utan projektet ska aktivt vara sammankopplat med den nuvarande verksamhetsmiljön.

Aktuellt i projektet Framtidens social- och hälsocentral i Österbotten

I projektet Framtidens social- och hälsocentral i Österbotten har vi utvecklat servicen för barn, unga, familjer och äldre personer. Målet är att hitta verksamhetsmodeller för hela välfärdsområdet, i samarbete med välfärdssamkommunen.

Under den nuvarande projektperioden (09/2020–12/2022) har man skapat en grund för utvecklingsarbetet och bland annat utbildat våra professionella i metoderna Föra barnen på tal och IPC. Med hjälp av fortbildningar är målet att skapa ett nätverk av IPC-metodhandledare. I projektet har vi gjort upp en beskrivning av verksamhetsmodellen för familjecentret och processbeskrivningar för servicehandledningen.

En målgrupp är äldre personer som inte har service sedan tidigare. I början av 2022 börjar man testa hemrehabilitering för äldre personer och senare under våren interventionen livsstilscoaching.

I projektet har man utarbetat handböcker för bedömningssystemet RAI och MAPLe 15. Målet är att skapa fungerande mätare för servicen för äldre personer i hela området. MAPLe-mätaren kan användas i bedömningen av servicebehovet för en äldre klient och på basis av behoven skräddarsys servicen för kunden. Produkterna testas och utvärderas i projektet i mån av möjlighet.

Sektorsövergripande samarbete utvecklas genom en serie seminarier för välfärdssamkommunens chefer, seminarierna ordnas tillsammans med Vasa yrkeshögskola och Yrkeshögskolan Novia.

Utvidgning av projektet i sikte

För projektet Framtidens social- och hälsocentral i Österbotten har man ansökt om tilläggsfinansiering, eftersom det är av yttersta vikt att verksamheten utvecklas innovativt och att nya verksamhetsrutiner förs fram i välfärdsområdet. Det tar tid att lyckas med processerna, eftersom interventionerna, verksamhetsmodellerna och handböckerna också behöver testas och utvärderas. Intressenterna måste få se resultat för att innovationerna ska kunna användas i själva verksamheten senare.

På basis av detta har en ansökan om tilläggsfinansiering lämnats in till Social- och hälsovårdsministeriet. Ansökan utgår ifrån de processer som redan påbörjats inom projektet. Tanken är att fortsätta utveckla de nuvarande delområdena och utvidga dem till nya delhelheter via exempelvis följande åtgärder:

  • IPC-metoden börjar användas i alla åldersgrupper för att stärka det tidiga stödet.
  • På social- och hälsocentralerna förbättras tillgången till service på mottagningarna, inom munhälsovården och då det kommer till att tidigt identifiera rusmedelsberoende.
  • Familjecentrets regionala verksamhetsmodell och modellen för träffpunkt implementeras.
  • Ett digitalt familjecenter testas.
  • Interventionen Kraftfamiljer påbörjas på barnrådgivningen.
  • Ungas psykosociala välbefinnande stärks med hjälp av uppsökande team.
  • Försök med gratis preventivmedel för under 25-åringar.
  • Vi deltar i ett nationellt forskningsprojekt, där självbedömningsmätaren Whodas 2.0 börjar användas för att bedöma funktionsförmågan för personer i arbetsför ålder. Speciellt personer som är nära pensionsåldern beaktas.

Social- och hälsovårdsministeriet publicerar resultaten av ansökan för tilläggsfinansiering i december 2021, då får vi reda på om projektets utvecklingsarbete får fortsätta till slutet av 2023.

Vi samarbetar framåt!  

Vi som jobbar med projektet Framtidens social- och hälsocentral