Välfärdsområdesfullmäktige godkände välfärdsområdesstrategin

Vid sitt sammanträde godkände välfärdsområdesfullmäktige Österbottens välfärdsområdesstrategi efter en livlig diskussion som resulterade i ett antal kompletteringar och tekniska förändringar samt korrigeringar av översättningar.

Strategin som utarbetats  genom omfattande delaktighet har beretts bland annat av välfärdsområdesstyrelsen och välfärdsområdesfullmäktige, råd, ledningsgruppen och verksamhetsområden.

I strategin beskrivs välfärdsområdets värden, vision och mission, framgångsfaktorer och långsiktiga mål. I den anslutna strategikartan beskriver man också hur de fastställda målen ska uppnås. Därutöver inrymmer strategin även centrala mål och uppföljningsmätare.

– Den idag godkända strategin är central då vi nu bygger upp det nya välfärdsområdet. Det handlar om ett otroligt viktigt dokument. Jag är glad över att den bearbetats väldigt brett, även politiskt, och ger för sin del alla förutsättningar för kvalitativ service nära och på eget modersmål även i framtiden. Vi vet att det är viktigt för österbottningarna, säger välfärdsområdesfullmäktiges ordförande Mikko Ollikainen.

Fler anställda behövs i socialvården och förvaltningen

Vid årsskiftet när Österbottens välfärdsområde övergår från att vara en samkommun till att vara ett självstyrande välfärdsområde överförs de specialomsorgstjänster som samkommunerna Kårkulla och Eskoo tillhandahållit i Österbotten liksom Österbottens räddningsverks verksamhet till välfärdsområdet. Även de social- och hälsovårdstjänster som tillhandahålls för invånarna i Kronoby liksom Korsnäs kommuns socialvårdstjänster överförs till välfärdsområdet.

I samband med detta överförs över tusen anställda från dessa organisationer till Österbottens välfärdsområde, men trots detta överförs det inte tillräckligt med personal från kommunerna och samkommunerna till alla nödvändiga tjänster och befattningar.

– Det som avgör om en anställd överförs till välfärdsområdet beror på vilka uppgifter hen skött över 50 procent av arbetstiden. Om 40 procent av arbetet gjorts för Österbotten och 60 procent gjorts för något annat välfärdsområde överförs denna person i enlighet med de gällande principerna någon annanstans än till Österbotten, säger välfärdsområdesdirektör Marina Kinnunen.

Nya anställda behövs i synnerhet för de socialvårdstjänster som tillhandahålls i Kronoby, eftersom merparten av de anställda överförs till Mellersta Österbottens välfärdsområde. Anställda som utfört sakkunniguppgifter i samkommunerna Eskoo och Kårkulla överförs i huvudsak till andra välfärdsområden.

Det här påverkar utöver socialvården och specialomsorgerna även det administrativa arbetet. Administrativ personal som överförs från Kronoby, Eskoo och Kårkulla samt Mellersta Österbottens räddningsverk överförs i huvudsak någon annanstans än till Österbotten. Förvaltningspersonalen vid Österbotten räddningsverk överförs däremot till Österbottens välfärdsområde.

– Jag vet att många förväntar sig att det administrativa arbetet ska minska, men efter årsskiftet kommer det administrativa arbetet däremot att öka, eftersom de överlåtande organisationerna inte överför det antal anställda som vi behöver i vår förvaltning, konstaterar Kinnunen.

Med hjälp av rekryteringarna vill man undvika de risker som anknyter till lanseringen av verksamheten.

– På lång sikt kommer förvaltningen säkert att bli effektivare när de processer som man nu bereder börjar fungera, men i samband med en fusion av så här många organisationer är det inte realistiskt att tro att det här ska ske genast.

De kostnader som uppstår i och med rekryteringarna (cirka 450 000 euro i oktober–december 2022) uppskattas inrymmas inom ramen för den finansiering som välfärdsområdet erhåller år 2023, varför kostnaderna inte kräver någon tilläggsbudget.

Välfärdsområdesfullmäktige godkände därmed att över 40 tjänster eller befattningar inrättas i Österbottens välfärdsområde.