Österbotten satsar på basnivåns mentalvårds- och beroendeservice

– Antalet som ska gå utbildningen är anmärkningsvärt högt i hela Österbotten, vilket vittnar om en stark satsning på basnivåns mentalvårds- och beroendeservice. Därtill kommer vi i framtiden att satsa på att utöka distansmottagningarna. I hela Österbottens välfärdsområde är man i full gång med att börja använda metoderna, gläds Jaana Kilpiö, direktör för serviceenheten i det mellersta området (till höger på bilden).

Antalet som ska gå utbildningen är anmärkningsvärt högt i hela Österbotten, vilket vittnar om en stark satsning på basnivåns mentalvårds- och beroendeservice.

Jaana Kilpiö, direktör för serviceenheten i det mellersta området

– Handledd egenvård är en metod som visat mycket lovande resultat när man följt upp effekterna av den i andra välfärdsområden. Den handledda egenvården är ett Psykporten.fi-baserat samarbete mellan kunden och den professionella, förklarar Nadja Kakkuri, biträdande närchef för det mellersta området.

Enheten ska bli bättre på att hålla den kortvariga och den långvariga servicen åtskilda. Tanken är att bli bättre på att beakta kundernas olika behov och säkerställa att patienter som behöver korttidsterapi får mottagningstid varje vecka.

Det psykosociala centret i det mellersta området tillhandahåller service för kunder som fyllt 25 år och vars hemkommun är Vasa, Laihela, Korsholm eller Vörå. Servicen är konfidentiell, avgiftsfri och ingen remiss behövs.

Gemensam bedömning av vårdbehovet på psykosociala centret i mellersta området

Kunderna kan ta kontakt under vardagar klockan 9–12, antingen genom att ringa sjukskötaren på telefonnummer 06 218 1415 eller genom att komma till servicepunkten på 00-våningen i H-huset i Vasa, ingen tidsbokning behövs. Servicepunkterna i Vasa, Laihela, Korsholm och Vörå tar emot med tidsbokning. I höstas förnyades också den digitala kontaktblanketten på webben.

– Vi går igenom och handlägger kontaktblanketterna varje vardag. Tack vare att vi förnyat bedömningen av vårdbehovet räcker det med att kunden tar kontakt en gång, i samband med den första kontakten kan vi både göra en bedömning av läget och boka en tid eller ge anvisningar för fortsättningen, förklarar Kakkuri.

– Vi går igenom och handlägger kontaktblanketterna varje vardag.

Nadja Kakkuri, biträdande närchef för det mellersta området

Terapinavigatorn blir en del av bedömningen av vårdbehovet

Efter att Terapinavigatorn blivit en fast del av bedömningen av vårdbehovet har man kunnat se ett mer transparent och enhetligt arbete. Det gör det också möjligt att ge service på basnivå närmare kunden, oberoende av tid och plats – då kan också bedömningen av vårdbehovet inledas snabbare.

– Terapinavigatorn omfattar flera enskilda symtomblanketter och uppgifterna i dem kan användas redan på det första besöket. Samtidigt stärker vi kundens delaktighet i sin egen service. Det här är ett fint exempel på hur den professionellas arbete tagit digital form på ett högklassigt och kundorienterat sätt, berättar Kilpiö.

Sammantaget bidrar Terapinavigatorn till att planeringen av kundens servicehelhet blir smidigare samtidigt som stegen i vårdstigen blir klarlagda för kunden själv.

Verksamheten har förnyats med hjälp av projektet Första linjens terapier

Utbildningarna har kunnat genomföras tack vare det nationella projektet Första linjens terapier. Projektet har utvecklat en evidensbaserad verksamhetsmodell och stödtjänster för servicen på basnivån. Projektet har också bidragit till att verksamheten omformats och personalen fått utbildning. Kilpiö menar att utbildning av personalen är en central del av att höja kvaliteten på servicen och bidrar till att personalen vill förbinda sig till arbetet.

– Det senaste året har enheten utvidgat sin kompetens och omfattat också andra metoder, såsom bildstöd i traumaarbete, metoden Föra barnen på tal samt elektrisk stimuleringsbehandling, en behandling som används för bland annat depressionssymtom. Dessutom har vi utökat vår kompetens med öronakupunktur och i framtiden kommer vi att satsa på gruppverksamhet, berättar Kakkuri.

Effektivitet utan tilläggsresurser

I och med utvecklingsarbetet har Kakkuri och Kilpiö förutom arbetet med innovationen också granskat verksamheten ur ett kritiskt perspektiv. Det har ordnats flera tillfällen där personalen har blivit involverade i förändringarna. Personalen spelar en central och aktiv roll i förändringarna i verksamheten, där resursmängden i stort sett är den samma som tidigare. Teamarbete, en positiv attityd till utbildning och en vilja att utvecklas är viktigt i en krävande förändring.

– Det har krävts mod för att börja rucka och ändra på de gamla vanliga verksamhetsmodellerna och förnya servicen. En av mina viktigaste uppgifter som närchef är att hjälpa både servicen och personalen att anpassa sig till nya omständigheter och behov. Uppskattningen och förtroendet för personalen ska synas också under förändringsarbeten, säger Kilpiö.

Läs mera: Psykosociala center