Till innehållet
Allmänt

I välfärdsområdet främjas jämställdhet och likabehandling

Välfärdsområdet ska som en ny myndighet förebygga diskriminering och främja jämställdhet och likabehandling på ett målinriktat och planlagt sätt. I praktiken betyder det här att välfärdsområdet ska göra upp en funktionell jämställdhets- och likabehandlingsplan för verksamheten, servicen och beslutsfattandet.

Välfärdsområdet ska som en ny myndighet förebygga diskriminering och främja jämställdhet och likabehandling på ett målinriktat och planlagt sätt. Lagstiftning kring jämställdhet, likabehandling och diskriminering finns i ett antal lagar och människorättsavtal.

– I praktiken betyder det här att välfärdsområdet ska göra upp en funktionell jämställdhets- och likabehandlingsplan för verksamheten, servicen och beslutsfattandet. Utöver det ska arbetsgivaren göra upp en skild personalpolitisk jämställdhets- och likabehandlingsplan, berättar Marjo Hannu-Jama som är utvecklingsplanerare vid Österbottens välfärdsområde.

– Den funktionella planen är välfärdsområdets verktyg för att främja välfärd och hälsa bland befolkningen i området och genom den implementeras skyldigheterna kring likabehandling och jämställdhet mellan könen i verksamheten och servicepraxisen, berättar projektplanerare Johanna Vihtari som ingår i THL:s team för likabehandling och jämställdhet mellan könen.

Vad innebär likabehandling och jämställdhet inom social- och hälsovården?

Likabehandling betyder att välfärdsområdet ska finnas till för alla invånare och säkerställa en jämlik behandling samt förebygga diskriminering. Det kan i välfärdsområdets service och verksamhet finnas många olika hinder och trösklar som invånarna stöter på. 

Vihtari ger några till synes helt vanliga påståenden som tankeväckare kring likabehandling Vilka sorts tankar ger de upphov till?

  • Jag kan uträtta mina ärenden inom social- och hälsovården på mitt eget språk.
  • Det finns personer som jag i områdesfullmäktige.
  • På hälsocentralen finns en toalett som passar mig.
  • Jag kan registrera mig till områdets tjänster via webben.
  • Jag hittar enkelt information om välfärdsområdets service via webbsidorna.
  • Jag har aldrig behövt korrigera en yrkesperson på en mottagning angående ett antagande om min sexuella inriktning.
  • Jag kan uträtta ärenden på hälsocentralen utan att jag måste tänka på om det finns trappor eller trösklar i vägen för mig.
  • Ingen har någonsin frågat mig om varifrån jag ”egentligen” kommer.

Social- och hälsovårdsreformen och lagstiftningen som styr den har som en central målsättning att tjänsterna ska vara lika för alla, det vill säga utbudet ska vara tillräckligt i förhållande till behovet inom olika befolkningsgrupper. Målsättningen är också att tjänsterna ska vara tillgängliga, vilket betyder att alla olika befolkningsgrupper på ett jämbördigt sätt ska kunna ta del av tjänsterna.

– De här målsättningarna ingår också i servicestrategin för Österbottens välfärdsområde. Genom ett medvetet och kontinuerligt arbete strävar man efter att tillgängligheten för befolkningen i området främjas, berättar Hannu-Jama.

Utgångspunkten är att alla människor har samma värde oberoende av deras

– kön
– könsidentitet
– könsuttryck
– ålder
– etniskt eller nationellt ursprung
– nationalitet
– språk
– religion och övertygelse
– åsikter
– skada
– hälsotillstånd
– sexuell läggning
– eller andra orsaker som har med personen att göra

Människorna skapar likabehandling – tillsammans!

Jämställdhet och likabehandling är inte en tilläggsuppgift utan det är integrerat i de gemensamma strategiska målen gällande  kvalitet, kostnadseffektivitet och verkningsfullhet.

Ur likabehandlings- och jämställdhetsperspektivet är information och identifiering i välfärdsområdets verksamhet och service en väsentlig del av både beslutsfattande, professionell inriktning och kunnande.

– Inom social- och hälsovårdstjänsterna handlar det inte bara om åsikter utan om att verkställa lagstiftningen, som främjar möjligheterna till välbefinnande och hälsa för alla människor i regionen och som minskar ojämlikheterna, berättar Hannu-Jama.

Lagstiftningen styr verksamheten, men likabehandlingen och jämställdheten verkställs i praktiken av välfärdsområdets beslutsfattare, ledning och arbetstagare i växelverkan och i samarbete med befolkning, organisationer och olika aktörer.

Likabehandling och jämställdhet ska ingå i strukturerna och i arbetet genast från början

I servicestrategin för Österbottens välfärdsområde har ledningen på strateginivå integrerat likabehandling och jämställdhet som en genomgripande värdering och målsättning

Under hösten påbörjas arbetet med en funktionell likabehandlings- och jämställdhetsplan i dialog med kommunernas jämställdhetsnätverk som koordineras av Österbottens förbund. Just nu förbereds utbildningar för välfärdsområdets personal som stärker medvetenheten kring och kunskaperna om likabehandling och jämställdhet i välfärdsområdet.

Som stöd i det praktiska utvecklingsarbetet finns bl.a. Kommunförbundet, verktyg utvecklade av Institutet för hälsa och välfärd samt nätverk för likabehandling och jämställdhet.

– Det första steget mot att främja likabehandling och jämställdhet är att bygga på den egna kunskapen i ämnet. Det kan man enkelt göra bl.a. genom att delta i  eOppivas utbildningar, säger Vihtari uppmuntrande.

Jämställdhet och likabehandling – Hur och varför? – eOppiva

Så skapas en jämlik kommun – eOppiva (utformad för kommuner men passar utmärkt även för välfärdsområden.