Gemenskapen och personalen ger stöd i vardagen

På Bostället i Närpes finns det många långa korridorer så att klienterna får motion då de rör sig mellan matsalen och den egna lokalen. Vårdarna kommer inte med maten till rummen, utan alla kommer till matsalen och äter tillsammans. Det enda undantaget är om klienten är sjuk.

Maten kommer från hälsovårdscentralens kök, men gröten och smörgåsarna tillreds i det egna köket. Vårdarna plockar fram maten och portionerar ut den på klienternas tallrikar. En del av de boende behöver påminnas om mattiderna och de gemensamma programpunkterna, så vårdarna kommer och knackar på dörren och hojtar till när det börjar bli dags.

Under måltiderna antecknar också vårdarna vem som är och äter. Det serveras fem mål varje dag. Några klienter gör sin egen frukost i sin etta.

– Vi tvingar ingen att äta, men vi kollar att ingen hoppar över flera måltider, berättar närvårdare Victoria Sandholm.

Hälsotillståndet följs med

Efter maten väger Sandholm en kvinna som har hjärtsvikt. En gång i månaden får alla klienter ställa sig på vågen och man mäter också deras blodsocker och blodtryck.

Vårdarna på Bostället samarbetar mycket med hemsjukhuset och vid behov konsulteras läkare. Ibland för man också klienterna till hälsovårdscentralen som bara ligger ett stenkast från Bostället. Då och då tar ansvariga skötaren Lena Ånäs blodprov av de boende och för sedan proven till hälsovårdscentralens laboratorium för analys.

Det här är på ett sätt ett mellansteg mellan att bo hemma och att bo på ett serviceboende med heldygnsomsorg

Lena Ånäs

Gemenskapsboende beviljas åt de personer som enligt bedömningen av servicebehovet har störst behov av just den här boendeformen. Bostället är inte rätt plats för en äldre person som har en tendens att rymma på grund av exempelvis en svår minnessjukdom.

– Det här är på ett sätt ett mellansteg mellan att bo hemma och att bo på ett serviceboende med heldygnsomsorg. Vi jobbar hemma hos klienterna, vilket också personalen måste ta i beaktande, säger Ånäs.

Möjligt att delta i fritidsaktiviteter

Boställets personal och frivilliga ordnar gemensamt program åt de boende, bland annat högläsning, pyssel, målning, sångstunder, grillkvällar, bakning och bingo. Om vädret är bra går de utomhus och besöker till exempel biblioteket. Klienterna kan också boka tid till en fotvårdare eller en frisör som kommer till Bostället med jämna mellanrum.

– Till exempel så ordnar Närpes vuxeninstitut onsdagsträffen åt de boende, träffarna består av omväxlande program med olika gäster. Ibland bjuder också den lokala pensionärsföreningen på kaffe, berättar Lena Ånäs.

I aulan finns en liten kiosk som de boende kan köpa bland annat kex, glass och drycker ifrån. För övriga inköp sammanställer vårdarna en butikslista med klienten och sedan sköter den enhetsansvariga om handlingen.

Vårdarna tvättar klienternas tvätt, men ibland hjälper anhöriga till med tvätten. I och med att vårdarna tvättar bara en klients tvätt åt gången behöver kläderna inte utmärkas. Varje boende ansvarar själv för städningen av den egna lägenheten, i vissa fall sköter de anhöriga om städningen och i vissa fall köps den av privata städföretag.

Avgiften beror på servicebehovet

Klienterna betalar för sitt boende enligt hur många timmar i månaden de behöver service. Timantalet kan variera från tio till över trettio timmar. Klienterna ges vård på basis av deras vård- och serviceplan. Två gånger per år gör man en så kallad RAI-bedömning för att kartlägga klientens servicebehov, funktionsförmåga, hälsotillstånd och resurser.

Rummen är försedda med klistermärken som vårdarna stämplar med hjälp av sina telefoner för att registrera vilka vårdåtgärder de utfört och hurdan hjälp klienten behövt. Samma praxis används även inom hemvården.

De boende kan vid behov kontakta vårdarna genom att trycka på en alarmknapp.

Vårdarna hjälper till med exempelvis morgonbestyren, medicinutdelningen, toalettbestyren, blöjbyte samt lägger skräp i sopkorgen och diskar kärlen i klienternas rum. De boende kan vid behov kontakta vårdarna genom att trycka på en alarmknapp. Då tar en vårdare kontakt per telefon.

Vårdarnas arbete rymmer mycket dokumentation och registreringar som görs på datorn, och vårdarbehovet bedöms alltid utgående från klienternas vårdbehov. På gemenskapsboenden finns det 0,3 vårdare per boende. Den här boendeformen skapar ändå en känsla trygghet och minskar känslan av ensamhet som ensamboende äldre ofta upplever.